• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » »Många drabbade vågar inte berätta«

»Många drabbade vågar inte berätta«

21 april 2020 publicerad av Peter Örn

Flera hundra tusen svenskar kan lida av det, men få berättar. Depersonalisationssyndrom är inte helt lätt att sätta ord på, förklarar psykologen Anna Strid som nu skrivit en bok om tillståndet. 

Depersonaliseringssyndrom – att uppleva sig avskild från såväl självet som från världen runt omkring – är inte helt lätt att sätta ord på. Overklighetskänslor som – annars kanske förknippas med psykotiska tillstånd.

Anna Strid Foto: Sara Gilliard

– Det finns så lite kunskap om syndromet även bland psykologer och psykiatriker att många drabbade inte vågar berätta om det. Symtomen är svåra att beskriva på ett rättvisande sätt och patienter är rädda för att bli missuppfattade säger psykologen Anna Strid som nu utkommer med boken Overklighetskänslor – om depersonalisationssyndrom.

Ofta blir patienter felaktigt bemötta med den otillräckliga förklaringen att det handlar om ångest berättar Anna Strid som själv har erfarenhet av syndromet då hon var i tjugoårsåldern och studerade konst. Efter examen vid Kungliga Konsthögskolan arbetade hon som konstnär under flera år.

– Jag kunde utforska det i min konst gestalta de existentiella frågor om verklighet som tillståndet väcker säger hon.

Först under psykologutbildningen förstod Anna Strid vad det var men också hur stor okunskapen var kring depersonalisation/-derealisationssyndrom som det egentligen heter. Vanligtvis förkortat DDD.

– När vi fick börja ta emot patienter under psykologutbildningen bedömdes min första patient lida av depression. Men ganska snabbt beskrev han symtom på DDD. Det som hade lett fram till depressionen var de plågsamma känslor av främmandeskap och overklighet som patienten gav uttryck för säger hon.

Intresset för syndromet växte och tillsammans med studiekamraten Leif Månsson skrev hon en examensuppsats om DDD. Nu kommer hennes bok som är den första på svenska om syndromet.

– När vi skrev examensuppsatsen kartlade vi kunskapen om DDD. Drygt 71 procent av tillfrågade psykologer och psykiatriker hade bara liten eller måttlig kunskap. Det är anmärkningsvärt med tanke på att internationell forskning tyder på att mellan 1 och 3 procent av befolkningen i västvärlden lider av det säger hon.

I dag arbetar Anna Strid som psykolog inom primärvården. Sedan examensuppsatsen publicerades på internet har hon fortlöpande kontaktats av personer som lider av syndromet och som upplever sig inte få någon hjälp.

– I mitt arbete möter jag lika många patienter med DDD som med tvångssyndrom. Finns det indikationer på DDD ber jag patienten fylla i det skattningsformulär Cambridge Depersonalization Scale som nu är översatt till svenska och även ingår i boken. Möjligheterna att hjälpa dessa patienter är goda säger hon.

OVERKLIGHETSKÄNSLOR 
– OM DEPERSONALISATIONSSYNDROM

AV ANNA STRID. GOTHIA FORTBILDNING 2020.

Internationell forskning visar att depersonalisationssyndrom är vanligt. Nu kommer den första boken om syndromet på svenska med fallbeskrivningar för att ge en bild av den stora variation av symtom som syndromet inrymmer. Författaren vill med boken bidra till en ökad förståelse för syndromet.

Fler artiklar

  • "Bland samer är normen att vara stark"
  • Replik: "Fatalt misslyckad nyansering av PANS"
  • Autism på modet

Arkiverad under: Aktuellt, Nytt i Tryck

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

”För narcissisten finns inga mellanlägen”

“Jag hjälper polisen att sålla i flödet”

Mendly-psykolog riskerar prövotid

Studenterna associerar fritt i bokklubb

Nytt kollektivavtal stoppar generella provanställningar

“Vi fick tag på stora namn”

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in