• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Forskning · »Risk att komplex ptsd blir en slasktrattsdiagnos«

»Risk att komplex ptsd blir en slasktrattsdiagnos«

11 mars 2020 publicerad av Peter Örn

Nya versioner av diagnosmanualerna matchar inte varandra i synen på ptsd och det kan drabba patienterna.

Kristina Bondjers

Är komplex ptsd en egen diagnos? Nej, anser den amerikanska psykiatriska föreningen som ansvarar för diagnosmanualen DSM. Ja, menar Världshälsoorganisationen som ligger bakom diagnosmanualen ICD. Och det är bara ett exempel på hur de stora klassificeringssystemen väljer att gå olika vägar i synen på traumarelaterad psykisk ohälsa.

– Komplex ptsd har varit en ganska politisk laddad diagnos ända sedan den första gången beskrevs år 1992. Är det en grupp som behöver en annan typ av behandling än vid ptsd? Det vet vi fortfarande inte eftersom det tidigare saknats en officiell definition av diagnosen, vilket naturligtvis är väldigt frustrerande för klinikerna, säger Kristina Bondjers.

Kristina Bondjers är psykolog och doktorand vid Kunskapscentrum för katastrofpsykologi på Uppsala universitet. Inom kort disputerar hon på sin avhandling om bedömning av ptsd och komplex ptsd, och den diagnostiska samstämmigheten mellan DSM och ICD. Svenska psykologer använder som regel både DSM och ICD i det kliniska arbetet med ptsd-patienter.

– De flesta ställer diagnos utifrån DSM men kodar enligt ICD och därför bör koderna matcha varandra, säger Kristina Bondjers.

Den nya versionen av DSM, DSM-5, har valt att bredda diagnosen. Och det med råge. Nu finns det hela 636000 variationer på symtom för att uppfylla ptsd, definierade som kärnsymtom (återupplevande, undvikande och hyperarousal) samt indirekta symtom såsom negativa känslor tankar och koncentrationssvårigheter.

– ICD-11, som förväntas träda i kraft 2022, går åt motsatt håll och snävar in ptsd-diagnosen. Samtidigt införs diagnosen komplex ptsd som innebär att kärnsymtomen för ptsd ska uppfyllas, plus ihållande problem med känsloreglering relationssvårigheter och en negativ självbild, säger Kristina Bondjers.

En riskfaktor för komplex ptsd är tidiga och upprepade traumatiska upplevelser, förklarar hon, men tillägger:

– Diagnosen baseras på symtom och kan även uppkomma efter händelser i vuxen ålder.

Arbetsgruppen bakom DSM-5 anser att manualen även fångar upp de med komplex ptsd enligt ICD-11. Kristina Bondjers har i sin forskning visat en måttlig samstämmighet mellan DSM-5 och ICD-11 och att bara 46 procent med diagnosen ptsd uppfyller kriterier enligt båda manualerna.

Däremot uppfyllde samtliga med diagnosen komplex ptsd enligt ICD-11 kriterierna för ptsd enligt DSM-5. Förklaringen tycks därför vara skillnader i hur diagnosen ptsd definieras.

– Bristerna i samstämmighet leder till förvirring. Det finns en risk för att diagnosen komplex ptsd ställs på svåra fall snarare än att man gör en noggrann symtombedömning, och att komplex ptsd blir en slasktrattsdiagnos, säger Kristina Bondjers.

Att klassificeringssystemen väljer att gå i olika riktningar kan leda till att vissa inte får en diagnos beroende på vilket system som tillämpas.

– Diagnosen fyller ju flera funktioner. Förutom behandlingsval handlar det om forskning rätt till sjukersättning och annat, säger Kristina Bondjers.

Fler artiklar

  • Hundassisterad psykoterapi effektivast med barn
  • Förälderns psykiska ohälsa påverkar vård av barnet
  • Förståelse av kön måste baseras på fakta

Arkiverad under: Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad gör jag åt en undermålig utredning?

Oskicklighet hos psykologer är ett vanligt tema i de klagomål vi får in, svarar Patrik Lind, ordförande Etikrådet.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1
30 september 2021

“KBT-psykologerna behöver bli fler” https://t.co/Ys6JccqPIf via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

”Jag känner mig ändå hoppfull”

Avbyte i förbundsstyrelsen

Hon är årets digitala psykolog

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation

Psykologer i topplistan över de som jobbar längst

”En lyckad ockupation”

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer