• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » »Risk att komplex ptsd blir en slasktrattsdiagnos«

»Risk att komplex ptsd blir en slasktrattsdiagnos«

11 mars 2020 publicerad av Peter Örn

Nya versioner av diagnosmanualerna matchar inte varandra i synen på ptsd och det kan drabba patienterna.

Kristina Bondjers

Är komplex ptsd en egen diagnos? Nej, anser den amerikanska psykiatriska föreningen som ansvarar för diagnosmanualen DSM. Ja, menar Världshälsoorganisationen som ligger bakom diagnosmanualen ICD. Och det är bara ett exempel på hur de stora klassificeringssystemen väljer att gå olika vägar i synen på traumarelaterad psykisk ohälsa.

– Komplex ptsd har varit en ganska politisk laddad diagnos ända sedan den första gången beskrevs år 1992. Är det en grupp som behöver en annan typ av behandling än vid ptsd? Det vet vi fortfarande inte eftersom det tidigare saknats en officiell definition av diagnosen, vilket naturligtvis är väldigt frustrerande för klinikerna, säger Kristina Bondjers.

Kristina Bondjers är psykolog och doktorand vid Kunskapscentrum för katastrofpsykologi på Uppsala universitet. Inom kort disputerar hon på sin avhandling om bedömning av ptsd och komplex ptsd, och den diagnostiska samstämmigheten mellan DSM och ICD. Svenska psykologer använder som regel både DSM och ICD i det kliniska arbetet med ptsd-patienter.

– De flesta ställer diagnos utifrån DSM men kodar enligt ICD och därför bör koderna matcha varandra, säger Kristina Bondjers.

Den nya versionen av DSM, DSM-5, har valt att bredda diagnosen. Och det med råge. Nu finns det hela 636000 variationer på symtom för att uppfylla ptsd, definierade som kärnsymtom (återupplevande, undvikande och hyperarousal) samt indirekta symtom såsom negativa känslor tankar och koncentrationssvårigheter.

– ICD-11, som förväntas träda i kraft 2022, går åt motsatt håll och snävar in ptsd-diagnosen. Samtidigt införs diagnosen komplex ptsd som innebär att kärnsymtomen för ptsd ska uppfyllas, plus ihållande problem med känsloreglering relationssvårigheter och en negativ självbild, säger Kristina Bondjers.

En riskfaktor för komplex ptsd är tidiga och upprepade traumatiska upplevelser, förklarar hon, men tillägger:

– Diagnosen baseras på symtom och kan även uppkomma efter händelser i vuxen ålder.

Arbetsgruppen bakom DSM-5 anser att manualen även fångar upp de med komplex ptsd enligt ICD-11. Kristina Bondjers har i sin forskning visat en måttlig samstämmighet mellan DSM-5 och ICD-11 och att bara 46 procent med diagnosen ptsd uppfyller kriterier enligt båda manualerna.

Däremot uppfyllde samtliga med diagnosen komplex ptsd enligt ICD-11 kriterierna för ptsd enligt DSM-5. Förklaringen tycks därför vara skillnader i hur diagnosen ptsd definieras.

– Bristerna i samstämmighet leder till förvirring. Det finns en risk för att diagnosen komplex ptsd ställs på svåra fall snarare än att man gör en noggrann symtombedömning, och att komplex ptsd blir en slasktrattsdiagnos, säger Kristina Bondjers.

Att klassificeringssystemen väljer att gå i olika riktningar kan leda till att vissa inte får en diagnos beroende på vilket system som tillämpas.

– Diagnosen fyller ju flera funktioner. Förutom behandlingsval handlar det om forskning rätt till sjukersättning och annat, säger Kristina Bondjers.

Fler artiklar

  • "ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk"
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet

Arkiverad under: Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in