Psykologen Magda Hauser accepterade budet från Försvarsmakten på en miljon kronor när de möttes i Arbetsdomstolen.
Nu vill hon berätta om åratal av kränkningar på arbetsplatsen.
– Den som blir utsatt för kränkande särbehandling kan inte räkna med stöd, säger hon.
Hon svarar lätt andfådd i telefonen efter tredje signalen. Magda Hauser är ute på promenad och pulsar fram i snön i norra Dalarnas glesbygd. Här har hon fått nytt jobb som psykolog vid vårdcentralen och stormtrivs.
– Att ha en chef som ser de anställda, en arbetsgrupp som fungerar, ja det är fantastiskt, säger hon.
Förlikningen i Arbetsdomstolen är påskriven sedan några dagar, en miljon kronor ska Försvarsmakten betala ut. Ofta vill arbetsgivaren sätta munkavle på den avskedade med en sekretessklausul, men inte i det här fallet. Magda Hauser är fri att prata om hur hon satt sysslolös i sitt arbetsrum tills hon drabbades av utmattningssyndrom, hur hon trycktes ner efter att ha engagerat sig i metoo, hur hon anmäldes till IVO för att ha inlett en relation med en patient, hur hon fick veta att det fördes en krigsdagbok över allt hon ansågs ha gjort fel.
Magda Hauser berättar om hur allt startade. Under tolv år hade hon arbetat med företagshälsovård och sökte tjänsten som psykolog på Blekinge flygflottilj F17 i Ronneby. Hon kände tidigt att det var något som inte stämde.
– Vad jag än ville göra blev jag ifrågasatt. Kanske för att jag var ny, kanske för att det var en annan kultur, säger hon.
Hennes närmaste chef ville inte att provanställningen skulle övergå till en fast anställning, men en chef högre upp i hierarkin tog beslutet. Magda Hauser blev kvar. Svårigheterna med den närmaste chefen skulle komma att förvärras. Magda Hauser kände sig inte uppskattad, tvärtom. Hon fick knappt några patienter från läkarna och alla hennes förslag möttes av kalla handen.
Redan då, år 2012, hade hennes chef börjat föra en krigsdagbok. Fram till avskedandet, i oktober 2018, skulle den bli 56 sidor lång. Chefen noterade flera gånger i veckan hur Magda Hauser varit ifrågasättande, hur hon varit klädd, att hon haft med sig försvarets hundvalp till arbetsplatsen, eller suttit kvar för länge på jobbet.
Chefen noterade också alla samtal hon haft med Magda Hauser, om hur svårt de hade att förstå sig på varandra.
För att förstå militärkulturen gick Magda Hauser en soldatutbildning år 2014. Hon blev uttagen att tjänstgöra som psykolog i Mali under ett halvår.
– Vad jag skulle göra där var väldigt oklart. Det blev en tuff tid för mig, säger hon.
Tillbaka på jobbet på F17 möttes hon av ett tomt skrivbord. Hon fick knappt några arbetsuppgifter. När hon kom hem från jobbet, efter att ha suttit av arbetstiden, stupade hon i säng.
– Jag var slutkörd, trots att jag inte hade gjort mycket. Jag bröts ner och började bli bitter och uppgiven.
Hon bad om stöd från Psykologförbundet, men visste inte hur hon skulle förklara problemen på arbetsplatsen. I stället bad hon om hjälp med att få upp lönen. Hennes manlige företrädare hade tjänat nästan tio tusen kronor mer i månaden, hon kände sig diskriminerad.
Leif Pilevång, ombudsman på Psykologförbundet, uppmanade arbetsgivaren att ge Magda Hauser fler arbetsuppgifter, eftersom den låga sysselsättningen var ett av arbetsgivarens argument för den lägre lönen.
Försvarsmakten vägrade höja lönen.
En morgon, när veckans enda inbokade patient lämnat återbud, gick Magda Hauser hem. En företagsläkare sjukskrev henne för utmattning och depression. Läkaren var tydlig med sin uppfattning.
– Jag fick rådet att hitta ett nytt jobb men ville inte ge upp. Jag kunde väl inte heller se några andra möjligheter, ungefär som en kvinna i en misshandelsrelation, efter ett tag är det inte så lätt att lämna, säger Magda Hauser.
Några veckor tidigare hade hon anmält cheferna för kränkande särbehandling. Utredningen skulle aldrig fullföljas, med argumentet att hon var sjukskriven.
Samtidigt briserade metoo och Magda Hauser blev inbjuden till den stängda Facebookgruppen Givakt och bit ihop, om sexuella övergrepp och tystnadskultur inom försvaret. Magda Hauser utsågs till en av talespersonerna. Ett upprop publicerades och fick stor uppmärksamhet.
Magda Hauser och några andra representanter bjöds in till försvarsutskottet.
– Jag informerade marinbaschefen, men han ogillade att jag skulle resa eftersom jag var sjukskriven och att det inte hade kommit en formell inbjudan till honom om ett sådant deltagande.
Magda Hauser åkte ändå till Stockholm.
När Magda Hauser kom tillbaka till jobbet tyckte hon att det var oklart skulle ägna sig åt.
– Jag fick en arbetsuppgift som redan var klar, en annan som var omöjlig, att utforma en rutin för organisatorisk arbetsmiljö samtidigt som jag inte fick prata med någon utanför mitt rum, säger hon.
Magda Hauser anmälde återigen cheferna för kränkande särbehandling. Den här gången anlitades en extern konsult.
Magda Hauser är inte nöjd med den utredningen.
– Konsulten, en legitimerad psykolog, intervjuade först alla chefer, sist av alla pratade han med mig. Klart att hans uppfattning redan var färgad av vad de sagt.
Utredningen slår inte fast att kränkande särbehandling förekommit, däremot att sådan kan uppstå på längre sikt, om inte konflikten mellan Magda Hauser och cheferna kunde lösas.
Stämningen mellan Magda Hauser och arbetsgivaren blev allt mer ansträngd. Hon fick två skriftliga erinringar, med budskapet att hon behövde förändra sitt beteende och samarbeta med sin chef.
Hon kallades också till ett möte om brister i hennes yrkesutövning och journalföring.
Därefter dröjde det bara ett par dagar innan arbetsgivaren deklarerade sin avsikt att göra sig av med henne för gott.
Leif Pilevång begärde ut samtliga handlingar inför prövningen i personalansvarsnämnden och fick då ta del av krigsdagboken med alla anmärkningar. Magda Hauser hade inte hört talas om den tidigare.
– Jag kan väl inte säga att jag blev förvånad, ingenting förvånade mig längre, säger hon.
Personalansvarsnämnden tog beslutet i oktober 2018 att hon skulle avskedas på grund av ordervägran, arbetsvägran och oskicklighet som psykolog.
I mars 2019, efter att Psykologförbundet stämt arbetsgivaren, blev hon anmäld av Försvarsmakten till IVO, inspektionen för vård och omsorg. Anmälan är omfattande. Hon anklagades för bristande journalföring, att ha brutit mot patientsekretessen, men också för att ha inlett en relation med en patient. Enligt Försvarsmakten hade de haft tre kontakter innan relationen inleddes.
– Vi träffades på arbetsplatsen och blev ett par redan under 2012, det stämmer. Vi är en familj i dag, säger Magda Hauser.
Den första kontakten uppstod när officeren egentligen ville träffa Magda Hausers företrädare, som visade sig ha slutat.
Magda Hauser och officeren bokade en ny tid för ett möte.
– Fast då satt han bara och flörtade med mig, det gick ju inte. Det tredje mötet ställde han in. Han tyckte väl inte att hans ansträngningar haft avsedd effekt. Ett halvår senare möttes vi i matsalen, började dejta och blev ett par, säger Magda Hauser.
IVO var klar med sin utredning i oktober förra året. Magda Hauser friades från alla anklagelser, inte ens några brister i journalföreningen fanns att kritisera. Samtidigt väntade rättegången i Arbetsdomstolen. Den var planerad till mars 2020 och beräknades ta tre dagar.
Leif Pilevång var inte oroad.
– Jag tyckte inte att Försvarsmaktens motiv räckte till vare sig uppsägning eller avskedande, därför drev vi ärendet till Arbetsdomstolen, säger han.
Han tror att Försvarsmakten insåg hur svårt det skulle bli att vinna i Arbetsdomstolen, eftersom IVO friat Magda Hauser från alla anklagelser.
Budet på en miljon kronor kom under en förberedande förhandling i Arbetsdomstolen.
– Domaren sa att jag kanske inte uppnår det jag vill med att driva det hela vägen, ett bra bud kunde ha väl så bra effekt. När jag såg hur min man nickade bestämde jag mig. Det är ju mot hans arbetsgivare som den här processen har drivits. Hans upprättelse är lika viktig.
Magda Hausers menar att kvinnor inom försvaret, som inte passar in i förväntningarna för en traditionell kvinnoroll; som inte är följsamma och passiva, är särskilt utsatta. Samtidigt har hennes tro på ”den goda arbetsgivaren” fallit.
– När arbetsgivaren väl bestämt sig för att du ska bort, då är du chanslös, säger hon.
Hon är tacksam för det stöd hon fått från Psykologförbundet, men önskar att förbundet varit mer lyhört för den kränkande särbehandlingen.
– Fast jag är inte förvånad. Arbetsmiljölagstiftningen medger inte några hårda tag och ännu har ingen arbetsgivare fällts för kränkande särbehandling. Är det någon som ska visa vägen och driva på utvecklingen inom detta område så är det väl Psykologförbundet, säger hon.
Leif Pilevång tycker att Psykologförbundet gjort vad som varit möjligt.
– Det är inte första gången vi stöttar en medlem vid relationsstörningar, och visst kan det klokaste vara att byta jobb. Men psykologer känner ofta ett ansvar gentemot patienterna och stannar kvar. Så här långt har det i alla fall aldrig gått tidigare, åtminstone inte sedan jag började här får tio år sedan, säger han.
Försvarsmakten vill inte kommentera fallet, med hänvisning till att det varit ett personalärende.
