• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Ökad forskning om negativa effekter

Ökad forskning om negativa effekter

5 februari 2019 publicerad av Peter Örn

Patientens ålder, utbildningsnivå och sociala situation kan ha större betydelse än metod och diagnos för risken för negativa effekter vid psykologisk behandling, visar studier.

Psykoterapiforskningen har i stor utsträckning negligerat att rapportera oönskade och negativa effekter. Fokus har legat på behandlingens positiva effekter, inte minst vid depression och ångestsyndrom. Det är sådana resultat som får störst genomslag, så inte heller tidskriftsredaktörerna efterfrågar uppgifter om eventuella negativa effekter i en studie.

År 2014 publicerade tyske psykiatern och psykoterapiprofessorn Michael Linden m.fl. resultatet av en sökning i Psycinfo och Pubmed gällande samtliga relevanta RCT-studier mellan 1954 och 2014. I 21 procent av studierna fanns det indikationer på att negativa effekter över huvud taget hade beaktats och i endast 3 procent av studierna beskrevs de mer konkret (World Psychiatry 2014;13(3):306–9). Författarna konstaterade också att det inte gick att säga något om omfattning eller typ av biverkningar kopplade till specifika behandlingsmetoder.

Men nu börjar alltfler studier om biverkningar vid psykologisk behandling publiceras. En av de mest aktiva i Sverige på området är psykologen Alexander Rozental, Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska institutet. Han berättar att det inte är själva behandlingsmetoden eller patientens diagnos som spelar störst roll för risken för att det uppstår negativa effekter.

Alexander Rozental

– En försämring av symtom verkar främst påverkas av patientens ålder, utbildningsnivå och att inte vara i någon nära relation. Det är resultat som har replikerats i flera studier. Hög utbildning är en skyddsfaktor, kanske för att man lättare kan ta till sig behandlingen. Att leva i en parrelation innebär förmodligen också en skyddsfaktor, säger Alexander Rozental.

I en brittisk studie rapporterade minoriteter en ökad omfattning av negativa effekter vid psykologisk behandling.

– Det kan eventuellt bero på att minoritetsgrupper oftare har svårare att berätta om sina problem, att förklara, och de känner sig inte lika ofta förstådda av psykoterapeuten. Studien visade också att de patienter som var osäkra på vilken behandling de fått i större utsträckning rapporterade negativa effekter, säger Alexander Rozental.

Den enskilda behandlaren har också stor betydelse för risken för negativa utfall. Vissa ligger generellt över genomsnittet i positiva behandlingsutfall, andra under genomsnittet. Och det verkar inte som lång erfarenhet per automatik leder till att man blir skickligare, snarare tvärtom enligt studier (se exempelvis Journal of Counseling Psychology, 63(1), 2015).

– Därför är det så viktigt att löpande dokumentera hur det går i behandlingen, och försöka förstå varför det inte går lika bra för vissa. Det kan ju vara så att en del behandlare helt enkelt är olämpliga för sitt yrke, säger Alexander Rozental.

Nu planerar Alexander Rozental flera nya studier. En handlar om hur patienter själva ser på att i förväg få information om risken för negativa effekter, en annan om huruvida det finns ett samband mellan negativa effekter och behandlingens utfall. Ytterligare en planerad studie ska titta på förekomsten av negativa effekter hos patienter som genomgår psykologisk behandling utanför hälso- och sjukvården av icke-legitimerade behandlare.

Läs även:
En av tio försämras vid psykologisk behandling
Oklara orsaker bakom negativa händelser

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet
  • "Bland samer är normen att vara stark"

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Den ovärdiga klappjakten

Många har försökt sätta dit pedofiljägaren Patrik Sjöberg men han vinner tyvärr varje debatt, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Regionen avslutade mitt avtal – hur skyddar jag patienterna?

Börja med att göra en ansvarsanalys, svarar Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

25 januari 2023

Eleven former PhD students: “The professor bullied us” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/eleven-former-phd-students-the-professor-bullied-us/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618275407027113984 Retweet on Twitter 1618275407027113984 Like on Twitter 1618275407027113984 Twitter 1618275407027113984
25 januari 2023

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/elva-fore-detta-doktorander-professorn-brot-ned-oss/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618198619282341888 Retweet on Twitter 1618198619282341888 Like on Twitter 1618198619282341888 Twitter 1618198619282341888
25 november 2022

Ivo kritiserar: Barn bältades på psykosavdelning för vuxna http://psykologtidningen.se/2022/11/25/ivo-kritiserar-barn-baltades-pa-psykosavdelning-for-vuxna/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1596172032852783104 Retweet on Twitter 1596172032852783104 Like on Twitter 1596172032852783104 Twitter 1596172032852783104
24 augusti 2022

Sverige får ett nytt psykologprogram https://psykologtidningen.se/2022/08/24/sverige-far-ett-nytt-psykologprogram/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562424489492631552 Retweet on Twitter 1562424489492631552 Like on Twitter 1562424489492631552 Twitter 1562424489492631552
24 augusti 2022

Vänstern dominerar bland psykologer https://psykologtidningen.se/2022/08/24/vanstern-dominerar-bland-psykologer/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562405528290168832 Retweet on Twitter 1562405528290168832 Like on Twitter 1562405528290168832 Twitter 1562405528290168832
15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner http://psykologtidningen.se/2022/06/15/larmet-fran-vasterbotten-transpersoner-sjalvmedicinerar-med-stopphormoner/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1537021346772832256 Retweet on Twitter 1537021346772832256 Like on Twitter 1537021346772832256 Twitter 1537021346772832256
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation http://psykologtidningen.se/2022/05/18/socialstyrelsen-medger-bristande-kommunikation/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1526901178939867138 Retweet on Twitter 1526901178939867138 Like on Twitter 1526901178939867138 Twitter 1526901178939867138
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://psykologtidningen.se/2022/04/06/psykolog-vittnade-mot-klient/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1511689140647174144 Retweet on Twitter 1511689140647174144 1 Like on Twitter 1511689140647174144 Twitter 1511689140647174144

Nyheter

”Den hemliga gästen var höjdpunkten”

Därför får kvinnor mer sällan autismdiagnos

Tre nationella enheter ska behandla könsdysfori

“Jag har lovat att bidra med globala inspel”

Startade blogg om psykoterapi

“Ladda magneten, kära arbetsgivare”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in