• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Allt fler unga vill korrigera sitt kön

Allt fler unga vill korrigera sitt kön

30 januari 2019 publicerad av Peter Örn

Antalet unga som vill genomgå könskorrigering ökar. Att leva i fel kön är särskilt svårt för unga med adhd, autism och andra neuropsykiatriska diagnoser.

Enbart till mottagningen på Karolinska sjukhuset i Stockholm söker 200 unga patienter årligen sjukvård för könskorrigerande åtgärder, jämfört med någon enstaka för tjugo år sedan. Under flera år har antalet patienter fördubblats, uppger Olle Söder, professor i barnmedicin och expert på könskorrigerande åtgärder för unga, till nyhetssajten forskning.se på Vetenskapsrådet.

De flesta är mellan 14 och 16 år. För att få genomgå behandling krävs en könsdysforidiagnos som ställs av specialiserade könsutredningsteam. Utredningen tar minst ett år. Sedan går patienten vidare till barnendokrinolog som utför de könsbekräftande åtgärder som patient och läkare kommer överens om. För juridiskt könsbyte och operativa ingrepp i könsorganen krävs att patienten är myndig.

Vanligast är att flickor upplever att de är pojkar och de flesta, omkring två tredjedelar, upplever att de alltid levt i fel i kön. En mindre grupp är de som i början av puberteten plötsligt känner att de har fel kön.

– De vaknar upp en morgon och upplever att något inte stämmer, det här är fel kropp. De har inte haft någon sådan tanke innan. Det är mycket märkligt att det kommer så plötsligt, säger professor Olle Söder till forskning.se.

En ny grupp som blivit allt större är unga med neuropsykiatriska diagnoser, så som adhd och autism. De har ofta utvecklat psykisk ohälsa, till exempel ångest och depressioner, och behöver en särskild typ av stöd. De uppskattas utgöra minst cirka 30 procent av alla som söker hjälp för könsdysfori. På vilket sätt deras neuropsykiatriska diagnos hör ihop med könsdysfori vet man inte, och besvaras inte heller av den neuropsykiatriska utredningen, uppger Olle Söder.

Mellan 1960 och 2010 ändrade 689 vuxna sin könstillhörighet och endast 15 ångade sig. Det är också ovanligt att unga som påbörjat en könsidentitetsutredning avbryter den.

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • “Jag vill ta reda på var psykologerna gör mest nytta”

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4
24 januari 2020

“Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar” https://t.co/NIxrdFu8sV via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Funktionsnedsättning leder till sämre vård vid psykisk ohälsa

»Sexualbrott inrymmer en rad psykologiska aspekter«

Behandling online allt mer individanpassad

Unik studie med förövare på darknet

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer