Antalet unga som vill genomgå könskorrigering ökar. Att leva i fel kön är särskilt svårt för unga med adhd, autism och andra neuropsykiatriska diagnoser.
Enbart till mottagningen på Karolinska sjukhuset i Stockholm söker 200 unga patienter årligen sjukvård för könskorrigerande åtgärder, jämfört med någon enstaka för tjugo år sedan. Under flera år har antalet patienter fördubblats, uppger Olle Söder, professor i barnmedicin och expert på könskorrigerande åtgärder för unga, till nyhetssajten forskning.se på Vetenskapsrådet.
De flesta är mellan 14 och 16 år. För att få genomgå behandling krävs en könsdysforidiagnos som ställs av specialiserade könsutredningsteam. Utredningen tar minst ett år. Sedan går patienten vidare till barnendokrinolog som utför de könsbekräftande åtgärder som patient och läkare kommer överens om. För juridiskt könsbyte och operativa ingrepp i könsorganen krävs att patienten är myndig.
Vanligast är att flickor upplever att de är pojkar och de flesta, omkring två tredjedelar, upplever att de alltid levt i fel i kön. En mindre grupp är de som i början av puberteten plötsligt känner att de har fel kön.
– De vaknar upp en morgon och upplever att något inte stämmer, det här är fel kropp. De har inte haft någon sådan tanke innan. Det är mycket märkligt att det kommer så plötsligt, säger professor Olle Söder till forskning.se.
En ny grupp som blivit allt större är unga med neuropsykiatriska diagnoser, så som adhd och autism. De har ofta utvecklat psykisk ohälsa, till exempel ångest och depressioner, och behöver en särskild typ av stöd. De uppskattas utgöra minst cirka 30 procent av alla som söker hjälp för könsdysfori. På vilket sätt deras neuropsykiatriska diagnos hör ihop med könsdysfori vet man inte, och besvaras inte heller av den neuropsykiatriska utredningen, uppger Olle Söder.
Mellan 1960 och 2010 ändrade 689 vuxna sin könstillhörighet och endast 15 ångade sig. Det är också ovanligt att unga som påbörjat en könsidentitetsutredning avbryter den.
