Stefan Söderfjäll, doktor i psykologi, har plöjt forskningen som leder till att team lyckas.
Chefen har förstås en nyckelroll.
-Att lyssna aktivt på medarbetarna ökar den psykologiska tryggheten, berättade han under ett seminarium om teamutveckling.
Runt hundra organisationspsykologer samlades på Kulturhuset i Stockholm för att diskutera vad som får team att lyckas. Stefan Söderfjäll berättade att han arbetat med både idrottslag och polisens nationella insatsstyrka.
Tydlig rollfördelning är avgörande men tveksamheter kan ändå uppstå, det blev han varse under sitt arbete med insatsstyrkan.
När en dörr måste forceras är alla i teamet på helspänn. Bakom dörren finns en beväpnad och desperat person och den som går in först löper störst risk att bli beskjuten.
-Insatsledaren bestämmer vem som ska gå in först, men om insatsledaren saknar egen erfarenhet av att gå in först, då uppstår lätt en tveksamhet hos den som är utvald, och tveksamheten kan sprida sig i teamet. Teamet behöver veta att insatsledaren har erfarenhet, förklarade Stefan Söderfjäll.
Han har även studerat motivationens betydelse. Vid ett tillfälle anlitades han av en ny tränare för ett tidigare framgångsrikt fotbollslag, som nu gick kräftgång.
-Jag undrade vad som motiverade honom att träna laget, vilket visade sig vara en knepig fråga, berättade Stefan Söderfjäll.
Tränaren medgav att han hade två motiv, dels att se laget utvecklas, dels att själv få lyfta segerpokalen. Stefan Söderfjäll uppmanade honom att välja: antingen att se laget utvecklas och inte vinna en enda titel, eller att strunta i lagets utveckling och bara fokusera på SM-guld. Tränaren valde att bara fokusera på utveckling och fick spelarna med sig.
-Jodå, laget vann SM-guld igen, konstaterade Stefan Söderfjäll nöjt.
Han betonade också hur viktigt det är att en ledare lyssnar på sina medarbetare och hänvisade till en studie av den israeliske forskaren Avi Kluger. I studien hade en grupp chefer fått träning i att lyssna aktivt och empatiskt på sina medarbetare. Forskarna bevakade därefter indikatorer på stress och psykologisk trygghet bland medarbetarna.
Resultatet visade en signifikant ökning av den psykologiska tryggheten, som ger en känsla av att det är tillåtet att sticka ut hakan utan att riskera att straffas.
Annika Lantz, professor i psykologi vid Stockholms universitet, instämde i att den psykologiska tryggheten är en viktig faktor för lärprocessen i ett team, den bidrar till att skapa samsyn och att teamet ska våga ta i itu med konstruktiva konflikter.
-En chef ska vara glad om det finns visselblåsare i teamet, konstaterade hon.
Bland det viktigaste för ett fungerande team är att kunna anpassa sig till nya krav. Att teamet har en samsyn om vad som ska göras är en viktig faktor, men samsynen måste vara adekvat.
-Säg att det finns en samsyn på ett äldreboende att teamet ska umgås lite med de boende och fika mycket i personalrummet, då är samsynen inte adekvat, sa Annika Lantz.
Psykologen Maria Åkerlund beskrev kommunikationen betydelse under sin föreläsning.
-Ett team är självreglerande och återkommer gång på gång till samma olösta problem, det har jag sett många gånger, berättade hon.
Orsaken kan vara att den person som sitter på informationen om lösningen inte får gehör. Att låta minst två personer dela samma information ger effekt.
-Möjligheten att lösa problemet ökar då markant och teamet kan gå vidare till nästa fas, förklarade Maria Åkerlund.
Men oavsett hur mycket forskning det finns kring teamarbete lyckas de anlitade psykologerna inte alltid råda bot. En psykolog i publiken undrade om det finns någon intervention som alltid funkar.
-Målförtydligande, den kan alltid förbättras och ger resultat, konstaterade Maria Åkerlund och fick medhåll från både Annika Lantz och Stefan Söderfjäll.
Fotnot:
Seminariet arrangerades av Nationella föreningen för Arbets- och Organisationspsykologer.
