På kort tid har flera forskare inom psykologi fått se sina studier stoppade av etiska skäl. Gemensamt för dessa forskare är att de studerar omedvetna processer.
– Det är lite pinsamt för oss, men det här är inte särskilt kontroversiell forskning, säger Jonas Olofsson, som undersöker sambandet mellan luktsinne och fördomar.
Forskarna Jonas Olofsson och Pehr Granqvist, docent respektive professor vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, är upprörda sedan deras studier i experimentell socialpsykologi inte klarat den etiska granskningen.
Foto: Niklas Björling
– Ett harmlöst socialpsykologiskt projekt behövde man inte ens etikpröva tidigare. Nu verkar det som att prövningen är på väg att bli ännu hårdare, säger Pehr Granqvist, som hade tänkt undersöka på vilket sätt religion påverkar människors tillit i samhällen där religion är norm respektive icke-norm.
Innan en psykologisk studie på människor får göras ska forskningen först klara etikprövningen. Enligt etikprövningslagen måste den vetenskapliga nyttan alltid överstiga riskerna för försökspersonerna.
Den 1 januari sker vissa förändringar inom etikprövningen, även om lagen är densamma. Då samlas dagens sex regionala etikprövningsnämnder – och alla dess underavdelningar – under den nya Etikprövningsmyndigheten. I samband med att myndigheten sjösätts kommer etikprövningen att ske någon annan-stans i landet än där forskarna verkar. Samtidigt kommer man fortsatt kunna överklaga till högre instans.
– Vi vill få en organisation som är mer enhetlig och effektiv, med snabbare handläggning. Men avdelningarna kommer att fortsatt vara självständiga i sin prövning av ärenden, säger Johan Modin, som ansvarar för inrättandet av myndigheten.
Att ansökningar stoppas är ovanligt. Hittills i år har bara tre ärenden, som rör icke-medicinsk forskning, fått avslag både regionalt och efter överklagan även i centrala etikprövningsnämnden CEPN. Två av de stoppade studierna drabbar Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Både Jonas Olofsson och Pehr Granqvist fick nej på sina etikprövningar trots att de redan beviljats forskningsmedel från bland annat Vetenskapsrådet.
Pehr Granqvists tanke var att försökspersonerna i hans studie skulle spela ett »tillitsspel« online, men vilseledas att tro att de spelade mot en verklig människa, när de egentligen spelade mot en dator. Dessutom skulle de tro att de spelade om pengar. Först på slutet skulle de få reda på sanningen. Men regionala etikprövningsnämnden i Stockholm befarade att forskningspersonerna skulle kunna känna sig bedragna eftersom »lögner kan anses kränkande«.
– Att undanhålla syftet från försökspersonerna eller lägga till vilseledande information är ofta nödvändigt när vi studerar omedvetna processer. Etiknämnderna har tidigare accepterat det här, men nämnden tyckte att det var jättehemskt och hänvisade till att man kan samla in data med andra metoder. Regler är förstås viktiga, men de måste tolkas professionellt och omdömesgillt. Nu är jag är rädd att många intressanta experimentella studier riskerar att upphöra helt i onödan, säger han.
I Jonas Olofssons studie om luktsinne och fördomar hade han och hans kollegor inte tänkt ljuga för deltagarna, men inte heller delge hela bilden om studiens syfte och »teoretiska grundantagande«. Men det skulle man ha gjort, ansåg nämnden och avslog ärendet. Forskarna skrev om ansökan baserat på de kommentarer som de fått, men stoppades nu även i högsta instans.
– Men den feedback vi hade fått var fullständigt missvisande. Nu fick vi kritik för att forskningen inte ansågs hålla tillräckligt hög kvalitet. När vi till slut fick träffa en ledamot i nämnden och diskutera ärendet, framkom helt andra bevekelsegrunder för beslutet. Mitt intryck är att det finns personer i etikprövningsnämnden som vill motarbeta socialpsykologisk forskning, säger Jonas Olofsson.
Till sist gjorde han en helt ny ansökan som blev godkänd.
Erik Angner, professor i praktisk filosofi, som var föredragande vid mötet i regionala etikprövningsnämnden i Stockholm, där Pehr Granqvists etikprövning gjordes, håller inte med om att nämnden skulle motarbeta socialpsykologiska experiment.
– Psykologiämnet är väl representerat i nämnden, jag har själv en bakgrund inom socialpsykologi och är välvilligt inställd. Enligt lagen är det heller inte nödvändigtvis fel att ljuga, om det vetenskapliga värdet uppväger riskerna och det inte finns någon annan metod. Men i det här fallet gjordes bedömningen att det fanns en alternativ metod, som är gängse inom nationalekonomi, som de skulle kunna använda för att uppnå samma eller till och med bättre resultat, säger han.
Agneta Eberhardt, ordförande vid avdelningen där de båda experimentella studierna avslogs, vill inte kommentera besluten. Inte heller David Titelman, forskare och psykoanalytiker, som var föredragande vid ärendet om lukt och fördomar.
Text: Maja Lundbäck
Fotnot: Centrala etikprövningsnämnden har sitt kansli vid Vetenskapsrådet i Stockholm.
Fakta/Forskning på människor
Ur lagen om etikprövning av forskning som avser människor:
9 § Forskning får godkännas bara om de risker som den kan medföra för forskningspersoners hälsa, säkerhet och personliga integritet uppvägs av dess vetenskapliga värde.
10 § Forskning får inte godkännas, om det förväntade resultatet kan uppnås på ett annat sätt som innebär mindre risker för forskningspersoners hälsa, säkerhet och personliga integritet.
