Fysisk smärta bland ungdomar kan i viss utsträckning bero på oron över att inte passa in i kompisgänget. Det visar psykologiforskaren Matilda Wurm i en doktorsavhandling vid Örebro universitet.
Inom ramen för ett större projekt, Trestadsstudien, har Matilda Wurm på Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete vid Örebro universitet följt ungdomar i tre år, från sjuan till nian. Syftet var att studera hur smärta utvecklas över tid.
Foto: Del LaGrace Volcano
I studien ingick 1 181 ungdomar. 8,4 procent av sjundeklassarna hade värk i rygg, axlar eller nacke, värk som i viss mån påverkade deras vardag. I åttondeklass hade siffran ökat till 10,5 och minskade sedan till 9,9 procent i nian.
I årskurs sju var det små skillnader mellan killar och tjejer, även om tjejerna låg något högre. I åttan och nian såg det annorlunda ut: killarna låg kvar på ungefär samma värde som i sjuan medan värdet för tjejerna var nästan dubbelt så högt, runt 14 procent.
Oro att inte passa in, det Matilda Wurm kallar kompisrelaterad stress, kan bidra till utvecklandet av fysisk smärta i muskler och leder. Värken kan vara så svår att den påverkar vardagen.
– Det kan exempelvis handla om att de stannar hemma från skolan, att de får problem med att sova eller har svårt att koncentrera sig i skolan. Jag har definierat värk som att man har ont minst en gång i månaden och att det påverkar ungdomarnas kompisrelationer, skolan och/eller fritiden, förklarar Matilda Wurm i ett pressmeddelande.
Det finns forskning som visar att tjejer oroar sig mer över sina relationer med kompisar, och de reagerar starkare om en kompisrelation hotas. Det finns också forskning som visar att tjejer faktiskt har mer att oroa sig över i sin vardag, det är mer press på dem än på killar.
– Det kan till exempel vara en sådan sak som att de måste hantera fysiska närmanden, vilket killar generellt oftast slipper.
Matilda Wurm menar att skolan inte bara bör uppmärksamma mobbning utan även fråga eleverna om vänskapsrelationer. Skolan kan också öka sin kunskap om den här frågan genom att utbilda personalen inom skolhälsovården.
I avhandlingen har Matilda Wurm även studerat patienter som genomgår smärtrehabilitering. En grupp bestående av smärtpatienter som lider av social ångest jämfördes med en grupp smärtpatienter som inte hade några problem med sitt sociala liv.
Resultatet visade sig att personerna med social ångest inte tillgodogjorde sig behandling lika bra som den andra gruppen. De upplevde också att de hade svårt att gå tillbaka till jobbet.
– Den som har social ångest har kanske inte så lätt att ringa chefen och ställa krav på att exempelvis få jobba ett visst antal timmar. Då kanske man inte återgår till jobbet, trots att det hade varit möjligt om arbetsuppgifterna och arbetsplatsen hade anpassats lite.
Titeln på avhandlingen är Understanding Comorbid Pain and Emotions: A transdiagnostic approach.
