• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » »Optimister oftare skeptiska«

»Optimister oftare skeptiska«

18 juni 2018 publicerad av Peter Örn

Andras bedömningar spelar störst roll för huruvida du själv anser att en viss komplicerad politisk fråga går att besvara. Men även din personlighet spelar stor roll. Det visar psykologiforskaren Bodil Karlsson i en doktorsavhandling.

Bodil Karlsson

Riksdagsvalet närmar sig och i raden av mer konkreta politiska frågor som exempelvis skattesatser och sjukvårdsprioriteringar lyfts även frågor som är mer komplicerade att ta ställning till. Går det att göra säkra åldersbedömningar genom att röntga tänder och knän? Kommer polarisarna att smälta till följd av miljöutsläppen?
Huruvida man tror att komplicerade frågor över huvud taget går att besvara beror bland annat på personlighet, men det finns även kulturella skillnader. Det visar Bodil Karlsson, Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, i sin forskning.

– I takt med en allt mer polariserad politisk debatt, inte minst i USA, och i tider av faktaresistens har det blivit allt viktigare att försöka förstå hur människor bedömer komplicerade frågors besvarbarhet, säger Bodil Karlsson.

I forskningen har Bodil Karlsson använt både djupintervjuer och enkätstudier, och hon har vänt sig till såväl enskilda som par.

– Jag ville ta med par för att se i vilken utsträckning man påverkar varandra, säger hon.

Djupintervjuerna innefattade 30 individer plus 30 par. Enkätstudierna riktade sig till individer i Sverige, Kina och Indien, och gav därför även svar på kulturella skillnader i synen på komplicerade frågors besvarbarhet. Antalet deltagare var omkring 600 i varje land.

Hur andra bedömer en komplicerad frågas besvarbarhet spelar störst roll för den egna bedömningen, visar resultaten.

– Man gör som andra gör, helt enkelt. Det gäller särskilt människor man litar på. Och par som var säkra på sina svar var som regel säkrare än enskilda individer som var säkra på att frågor hade svar. Det samma gällde osäkerhet, det vill säga om paren svarade »ingen vet«, jämfört med motsvarande enskilda individer.

Men även personligheten spelade en stor roll för hur man ser på komplicerade frågor.

– Personlighet som utmärks av optimism har en tydlig tendens att svara »ingen vet« och att det inte finns något »rätt svar«. Det är lite paradoxalt. Men en tänkbar förklaring är att optimister i större utsträckning accepterar en osäker värld och tänker »jag klarar mig alltid«. Det gällde både vid frågor som handlade om politik och miljö, och det var resultat som återkom i flera delstudier, säger Bodil Karlsson.

Bland optimisterna fanns det dock kulturella skillnader.

– I Kina och Indien var det mycket ovanligt att svara »ingen vet«, det gällde även bland optimister. Förklaringen kan vara att svenskar är mer individualistiska än asiater, eller att det i Sverige är mer politiskt korrekt att vara öppen för olika alternativ, säger Bodil Karlsson.

Bodil Karlsson konstaterar att vi oftast inte tänker på hur vi bedömer komplicerade frågors besvarbarhet, vilket tillsammans med spridning av alternativa fakta får konsekvenser för debatten i samhället.

– Om vi funderade mer på hur vi bedömer en viss fråga, och om den är möjlig att besvara, skulle debatten bli mer nyanserad, säger hon.

Titeln på avhandlingen är Judging – Questions Answerability.

Fler artiklar

  • "Bland samer är normen att vara stark"
  • »Att hänga ut kollegor är en tråkig dagspolitisk trend«
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Därför publicerar vi klandret 

Beskrivningarna var att gå över gränsen.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962
25 januari 2023

Eleven former PhD students: “The professor bullied us” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/eleven-former-phd-students-the-professor-bullied-us/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618275407027113984 Retweet on Twitter 1618275407027113984 Like on Twitter 1618275407027113984 Twitter 1618275407027113984
25 januari 2023

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618198619282341888 Retweet on Twitter 1618198619282341888 Like on Twitter 1618198619282341888 Twitter 1618198619282341888
25 november 2022

Ivo kritiserar: Barn bältades på psykosavdelning för vuxna via @psykologtidning

Reply on Twitter 1596172032852783104 Retweet on Twitter 1596172032852783104 Like on Twitter 1596172032852783104 Twitter 1596172032852783104
24 augusti 2022

Sverige får ett nytt psykologprogram via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562424489492631552 Retweet on Twitter 1562424489492631552 Like on Twitter 1562424489492631552 Twitter 1562424489492631552
24 augusti 2022

Vänstern dominerar bland psykologer via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562405528290168832 Retweet on Twitter 1562405528290168832 Like on Twitter 1562405528290168832 Twitter 1562405528290168832
15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner http://psykologtidningen.se/2022/06/15/larmet-fran-vasterbotten-transpersoner-sjalvmedicinerar-med-stopphormoner/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1537021346772832256 Retweet on Twitter 1537021346772832256 Like on Twitter 1537021346772832256 Twitter 1537021346772832256

Nyheter

Adhd-diagnoser: Kvinnorna snart i fatt männen

Miljonregn över psykologer

“Teatern gör mig friare”

“Använd er experimentlusta”

Nytt försök att rekrytera pedofiler via darknet

“Psykologer särskilt sårbara för stalkning”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in