Varken tidsbegränsad PDT eller IPT har effekt på depressionssymtom jämfört med kontrollbehandlingar.
Det konstaterar SBU efter att ha utvärderat den brittiska Socialstyrelsens nya nätverksmetaanalys.
Men de sakkunniga ser flera brister i analysen.
Debatten som uppstod i samband med de nya riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom orsakade bryderier hos Socialstyrelsen. SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, fick därför i uppdrag att klarlägga det vetenskapliga underlaget för effekterna av psykologisk behandling.
-Vi valde att utvärdera nätverksmetaanalysen från NICE, den brittiska motsvarigheten till Socialstyrelsen, eftersom den var mest färsk, säger projektledaren Margareta Hedner vid SBU.
Tre sakkunniga rekryterades för utvärderingen: Ata Ghaderi, professor i psykologi på KI, Helene Ybrandt, docent i psykologi vid Umeå universitet och Rolf Holmqvist, professor emeritus i klinisk psykologi vid Linköpings universitet.
Slutsatsen blev att KBT har effekt på depressionssymtom, jämfört med kontrollbehandlingar (placebotabletter, sedvanlig behandling och väntelista). Tidsbegränsad PDT uppvisar däremot inga statistiskt säkerställda effekter på varken depressionssymtom eller remission jämfört med kontrollbehandlingar. IPT (interpersonell psykoterapi) uppvisar inte heller statistiskt säkerställd effekt på depressionssymtom jämfört med kontrollbehandlingar men för utfallet remission har IPT effekt jämfört med väntelista.
De sakkunniga tycker att slutsatsen ska tolkas med försiktighet.
-Nätverksmetaanalyser och metaanalyser är känsliga. Inklusionen av studierna avgör vad du får ut, men styrkan med NICE är dess stringens. Britterna är inte lika benägna som amerikaner att låta sig styras av konsensus och rädslan att bli stämd, säger professor Ata Ghaderi och tillägger att bara sammanställningen är på nästan tusen sidor.
-Sätter man sig in i detta, då inser man att evidensen ser ut som den gör, säger Ata Ghaderi.
Professor Rolf Holmqvist anser att det finns flera svagheter i NICE skrivningar och framhåller osäkerheten i slutsatserna.
-Eftersom studierna är relativt få får ju antalet studier en ganska stor betydelse, det vill säga ju flera studier desto större chans att man får en signifikant skillnad. Och till råga på allt använder man en nätverksmeta-analys, som förstås har sina begränsningar, säger han.
Rolf Holmqvist betonar att de sakkunnigas uppdrag enbart var att kommentera den del av rapporten som handlar om skillnader mellan KBT, IPT och PDT för en ny depressionsepisod och för korta behandlingar för vuxna, inte för ungdomar eller äldre. Dessutom har bara behandlingar utan kombination med medicin studerats.
Ata Ghaderi instämmer i att antalet studier för PDT var få.
-Det finns få studier och det saknas evidens för tidsbegränsad PDT jämfört med placebo eller väntelista, det är allt som går att konstatera. Evidens bygger på det som finns, inte på det som vi tror finns. Med mer forskning kanske bilden ändras och då får vi anpassa oss efter det, säger han
Samtidigt tycker han inte att det är särskilt meningsfullt att jämföra terapier på det här sättet.
-Framöver behöver vi lägga mer krut på vad det är i terapin som fungerar: vilka processer, effekter och mekanismer som funkar och utifrån dessa bygga vidare på psykologiska behandlingar, säger Ata Ghaderi.
NICE har ännu inte publicerat slutversionen av sina riktlinjer, utan låtit materialet gå på remiss. Ata Ghaderi tror att riktlinjerna kommer att få följder både för behandlingarna och utbildningarna i Storbritannien.
-Britterna tar hänsyn till hälsoekonomin när de formulerar sina kliniska riktlinjer, vilket vi inte gör i Sverige på samma sätt. De redovisar evidens först, därefter gör de hälsoekonomiska ställningstaganden. Om två terapier har effekt men den ena är mycket dyrare, då blir terapin med lägre kostnad försthandsvalet. Samma trend börjar komma till Sverige, det är tror jag är ofrånkomligt.
Den lägerbildning som uppstått tycker Ata Ghaderi är beklaglig.
-Även bland brittiska forskare är trenden att komma ifrån terapiernas bokstavskombinationer och istället förstå processerna, även om det inte finns samma lägerbildning som i Sverige. Lägerbildningar hindrar vetenskapen, säger han.
Fotnot: Docent Helene Ybrandt har valt att inte uttala sig själv utan hänvisar till Rolf Holmqvists uttalanden.
