Det finns olika recept för att stävja psykisk ohälsa. (S) vill satsa mer pengar på psykiatrin. Det största oppositionspartiet (M) tror på ett återinförande av kö-miljarden.
Socialminister Annika Strandhäll (S):
“Använd statliga pengar till specialistutbildningen”
Visst kan statliga pengar avsättas till specialistutbildning av psykologer, men då genom att landstingen själva gör den prioriteringen. Det säger socialminister Annika Strandhäll, som även vill att elevhälsan erbjuder screening för psykisk ohälsa.
Regeringens recept för att korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin är mer resurser. Att återinföra Alliansens kö-miljarder är inte aktuellt.
– Det är en politisk floskel, personalen springer inte fortare för att det finns en kö-miljard. Vi måste i stället prioritera annorlunda. Jag brukar ta aktivitetsersättningen till unga som exempel: tidigare fick åtta av tio ersättningen av fysiska orsaker, i dag gäller motsvarande andel psykiska orsaker, säger Annika Strandhäll.
Regeringen satsar 2018 omkring 1,7 miljarder kronor på området psykisk hälsa, förklarar Annika Strandhäll, och »flera hundra miljoner kronor« går till bland annat ungdomsmottagningar.
– Ur regeringens perspektiv handlar det mycket om att skjuta till resurser, men också att ge exempelvis skolan och elevhälsan det lagstöd som behövs för att tidigt kunna fånga upp och sätta in resurser till barn och unga som mår dåligt, säger Annika Strandhäll.
Nyligen presenterade regeringen ett förslag för att utveckla elevhälsans uppdrag och vill bland annat se över möjligheten att införa screening för psykisk ohälsa. Dessutom vill Annika Strandhäll att elevhälsan får fler psykologer.
– En psykolog per 500 elever är en rimlig målsättning. Men i andra änden har vi problemet med kompetensförsörjningen och det kan därför behövas fler utbildningsplatser på psykologutbildningarna, säger hon.
Även inom primärvården behöver psykologtätheten öka, anser Annika Strandhäll, och pekar på den förstärkta vårdgarantin och överenskommelsen med SKL om »patientmiljarden« som ett sätt att sätta press på landstingen att anställa fler psykologer. Patientmiljarden förutsätter en särskild handlingsplan i varje landsting för att få del av pengarna.
– Pengarna är en hjälp för landstingen att ställa om primärvården och psykologer får en nyckelroll efter en sådan omställning. Det finns redan i dag goda exempel på hur det kan fungera, exempelvis Gustavsbergs vårdcentral utanför Stockholm, säger Annika Strandhäll. Om psykologer ska kunna få rätt att skriva sjukintyg, eller få förskrivningsrätt av vissa läkemedel efter en sådan omställning, vill Annika Strandhäll inte ge något besked om.
– Det är intressanta frågor som jag vill förbli öppen för. Men jag vill bland annat avvakta vår särskilda utredare Anna Nergårds arbete om framtidens primärvård, säger hon.
Hon är inte heller främmande för att statliga pengar används till psykologers specialistutbildning. Men någon statlig reglering och finansiering fullt ut av specialistutbildningen är inte aktuellt.
– Vi gör en särskild satsning på vårdpersonal med två miljarder kronor per år 2018–2021. Delar av den satsningen kan landstingen själva använda för specialistutbildning av psykologer om de bedömer att det är där behoven är som störst, säger Annika Strandhäll.
Camilla Waltersson Grönvall (M):
“Rimligt att psykologer får förskrivningsrätt”
Nej till en psykolog per 500 elever, nja till förskrivningsrätt för psykologer och ja till återinförande av kö-miljarder för att korta köerna till bland annat Bup. Det säger Moderaterna.
Camilla Waltersson Grönvall, Moderaternas socialpolitiska talesperson, berättar att 500 miljoner kronor per år inom ramen för återinförda kö-miljarder ska öronmärkas för att minska köerna till Bup.
– Inom barn- och ungdomspsykiatrin ser förutsättningarna helt olika ut beroende på var du bor, vilket är mycket allvarligt. Därför vill vi återinföra kö-miljarden som ju var ett effektivt sätt att korta köerna. Dessutom vill vi öka den totala summan från en till tre miljarder kronor per år, och även inrymma uppföljning av patienterna i den satsningen, säger hon.
Camilla Waltersson Grönvall har en bakgrund som högstadielärare under ett tjugotal år. Nu är det dock snart tio år sedan hon undervisade. Men den ökande psykiska ohälsan hos barn- och ungdomar var något hon själv erfor som lärare, berättar hon, och kurvan för den har bara stigit.
– En fungerande elevhälsa är viktig både för eleverna och lärarna. Jag har själv upplevt hur en otillräcklig elevhälsa även leder till ökad stress bland lärarna eftersom det är de som i högre utsträckning måste hantera elevernas situation. I en fungerande elevhälsa har psykologen en mycket viktig roll, säger Camilla Waltersson Grönvall.
Men trots att hon lyfter fram psykologens roll inom elevhälsan fanns den professionen inte alls med då M i mars presenterade ett åtgärdspaket med fem punkter för att minska den psykiska ohälsan bland barn och unga. Och hon tror inte på en psykolog per 500 elever, vilket är något som Sveriges Psykologförbund driver.
– Den sortens måttstock skulle bli allt för trubbig. Vissa områden kan behöva fler än en psykolog per 500 elever, andre färre. Vi måste bli bättre på att mäta och utvärdera behoven för att avgöra en önskvärd psykologtäthet, säger Camilla Waltersson Grönvall.
För att öka attraktiviteten för psykologyrket inom sektorer som har svårt att rekrytera vill hon se fler karriärmöjligheter, såsom specialistpsykolog med psykologiskt ledningsansvar vid sidan av läkare med medicinskt ledningsansvar, och lyfta fram psykologrollen genom att exempelvis även ge psykologer förskrivningsrätt.
– Det är inte orimligt att även psykologer får förskrivningsrätt, men det är i så fall en fråga om bland annat kompetenshöjning och som kräver noggrann utredning. Vi behöver en större samordning mellan psykiatrin och övrig sjukvård där yrkesgrupperna i högre utsträckning arbetar sida vid sida. Över huvud taget måste det ske en kompetenshöjning inom primärvården för att hantera den ökande sjukskrivningskurvan för psykisk ohälsa. Det kanske inte alltid är sjukskrivning som ger bäst hjälp.
I den primärvårdsreform som M ska presentera innan valet finns dessa frågor med, berättar Camilla Waltersson Grönvall, som i övrigt ännu inte vill avslöja reformens innehåll annat än att det finns en målsättning att »förändra relationen mellan primärvård och sjukhusvård«.
– Det handlar om att flytta över resurser till primärvården. Vi behöver stärka bland annat den psykiatriska kompetensen inom primärvården, säger hon.
Läs även Psykologtidningens enkät: Partiernas löften till psykologerna
