Vilka mekanismer gör att en viss psykologisk behandling har effekt och hur ska behandlingar bli globalt tillgängliga? Det är två av tio områden där det behövs forskningssatsningar och som en arbetsgrupp med bland annat svenska forskare nu presenterar i tidskriften The Lancet Psychiatry.
Även om det i dag finns effektiva behandlingar för en rad psykiska sjukdomar, så som depression och ångest, så är det inte alla drabbade som blir hjälpta. Dessutom saknas effektiva behandlingar vid ett antal sjukdomstillstånd, och effektiva behandlingar är långt ifrån tillgängliga för alla.
Därför behöver den framtida psykologiska forskningen stärkas på en rad områden, menar den arbetsgrupp, The Lancet Psychiatry Commission, som nu går ut med en lista i The Lancet Psychiatry på tio områden där den vill se ökade satsningarna och där det behövs ett nytänkande. I arbetsgruppen ingår bland andra professorerna Emily Holmes och Ata Ghaderi på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.
De tio områdena presenteras i The Lancet Psychiatry, och även vid ett symposium på Karolinska institutet den 16 mars som leds av Niall Boyce från The Lancet Psychiatry.
De tio områdena är (fritt översatt och förkortat, läs arbetsgruppens formuleringar i The Lancet Psychiatry):
1. Vilka mekanismer gör behandlingar effektiva? Det behövs experimentell psykopatologisk forskning för att identifiera sådana mekanismer.
2. Hur kan psykologisk behandling spridas globalt för att åstadkomma ökad psykisk hälsa till fler.
3. Användningen av en kombinerad behandling med psykologiska interventioner och läkemedel. Ökad kunskap kan leda till utvecklingen av effektivare interventioner.
4. När i livet ska interventioner – behandling eller preventiva insatser – erbjudas? Det behövs mer forskning för att identifiera riskfaktorer för psykisk sjukdom och för att hitta en optimal tidpunkt för insatser.
5. Går det att använda tekniska landvinningar för att utveckla bättre psykologiska behandlingar?
6. Förbättra kvaliteten på de studier som görs för att bedöma behandlingseffekter.
7. Utökat interdisciplinärt samarbete mellan kliniskt verksamma psykologer, psykiatri och forskare.
8. Vem ska behandlas, för vilka sjukdomar och med vad? Psykisk sjukdom uppvisar ofta en mycket komplex sjukdomsbild med en hög grad av komorbiditet, och den komplexiteten måste evidensbaserad psykologisk behandling i ökad utsträckning beakta.
9. Självmordsbeteende. Många frågor är ännu obesvarade om faktorer som leder till självmordsförsök och självmord.
10. Innovationer och fortsatt behandlingsforskning, ett ansvar som delas av kliniker, forskare, finansiärer etc.
Läs artikeln i The Lancet Psychiatry.
