• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Äckelmagade föredrar Trump

Äckelmagade föredrar Trump

28 februari 2018 publicerad av Peter Örn

Stor känslighet för obehagliga kroppslukter kan kopplas till en förkärlek för despotiska politiska ledare. Den slutsatsen dras i en ny psykologistudie av svenska forskare som i dag publiceras i tidskriften Royal Society Open Science.

Individer som är extra känsliga för vissa kroppslukter, som svett- eller urinlukt, visar ett stabilt samband till en vilja att ha en stark diktatorliknande ledare, ledare som förmår trycka ner omvälvande samhällsrörelser och hålla grupper i samhället på plats. Det menar de forskare som i dag publicerar sina rön, bestående av tre delstudier, i den vetenskapliga tidskriften Royal Society Open Science.

En av forskarna bakom studien är psykologen Jonas Olofsson, Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.

-Vi tror att auktoritära attityder delvis kommer från en rädsla för att smittas av sjukdomar. I ett auktoritärt samhälle minskas kontakten mellan olika grupper och det kan upplevas som säkrare. Luktsinnet är vår mest grundläggande hjärnfunktion för att varna oss för smittorisk och vi ogillar lukter som vi inte känner igen, vi tolkar de som att de kan vara farliga. Så det verkar finas en länk mellan upplevd smittorädsla och auktoritära attityder, säger Jonas Olofsson.

Jonas Olofsson

Det har tidigare visats att det finns ett samband mellan äckelkänslighet och politiska attityder, till exempel att konservativa personer är mer lättäcklade. I den nya studien utvecklade en skala där deltagarna fick skatta hur mycket de äcklades av starka kroppslukter, både hos sig själva och hos andra. Skalan användes sedan i enkätundersökningar online i ett antal olika länder, tillsammans med frågor om ideologisk åskådning.

Deltagare som bodde i USA fick även frågor om hur de planerade att rösta i presidentvalet 2016. De som var äcklade av lukter visade en större benägenhet än andra att rösta på kandidaten Donald Trump. Forskarna spekulerar i artikeln att en förklaring kan vara Trumps fasta hållning mot immigration, speciellt gällande grupper som kommer från främmande kulturer eller som sett till vissa beteenden gällande hygien, matlagningsvanor etcetera, kan uppfattas som avvikande (och implicit trigga en smittorädsla) för vissa amerikaner.

-Personer som har en auktoritär läggning gillar ordning och reda. När personer känner en äcklig lukt verkar det kunna trigga auktoritära attityder, exempelvis att man vill bestraffa brottslingar hårdare, det har visats tidigare av andra forskare.

Även om luktsinnet, och våra reaktioner på äcklig lukt som en överlevnadsinstinkt, kan spåras till människans grundläggande funktioner i hjärnan så tror inte Jonas Olofsson att de individuella reaktionerna – och därmed preferenser för typ av ledarskap – är huggna i sten.

-Jag tror att våra rektioner är medfödda. Men de borde ändå gå att påverka, äckelkänslor finns i alla kulturer men vad man äcklas av varierar mycket. Så, både arv och miljö spelar roll troligtvis, säger Jonas Olofsson.

Studien bygger på ett slumpvis urval, men på ett frivilligt deltagande bland medlemmar på online-plattformen Mechanical Turk. Det kan vara en svaghet i studien. Samtidigt visar exempelvis resultatet från delstudien med amerikaner att resultatet gällande stödet för Trump i stort sett motsvarade det stöd han hade i opinionsundersökningar. Dessutom ingick inga uppgifter om inkomst, vilket är en annan svaghet. Resultaten kontrollerades dock för utbildning vilket i viss utsträckning kompenserar för avsaknaden av inkomstuppgifter.

Läs hela studien Body odor disgust sensitivity predicts authoritarian attitudes i en öppen version på PsyArXiv Preprints.

Fler artiklar

  • "Bland samer är normen att vara stark"
  • Jordan B Peterson mässade om identitet och kändisar
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in