• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » “Nu bör psykoterapeutlegitimationen avskaffas”

“Nu bör psykoterapeutlegitimationen avskaffas”

6 december 2017 publicerad av Redaktionen

Regeringen har föreslagit ett införande av legitimation för Hälso- och sjukvårdskuratorer. Det är ett bra förslag som möjliggör för kuratorer inom hälso- och sjukvård att arbeta självständigt med sina specialkunskaper i socialt arbete. Detta öppnar även för att avskaffa den överflödiga psykoterapeutlegitimationen, skriver psykologen Mattias Lundberg.

När den svenska psykoterapeutlegitimationen infördes 1985 var det bland annat som svar på ett behov av att öka antalet självständiga behandlare inom hälso- och sjukvården, och då främst psykiatrin. Utifrån det perspektivet så var införandet endast delvis lyckat. Nu kunde bland andra socionomen som arbetade med psykoterapi och saknat legitimation erhålla en sådan, och sålunda agera med eget ansvar. Införandet medförde dock att yrkesgrupper som inte har en naturlig koppling till hälso- och sjukvård, och inte heller en grundutbildning som har någon relevans för hälso- och sjukvård, också kunde erhålla legitimation som psykoterapeut vilket inte bör ha varit avsikten med inrättandet av legitimationen.

Införandet innebar dock ytterligare ett antal problem:

1. Dubbellegitimationen

Införandet av psykoterapeutlegitimation innebar att de redan legitimerade grupperna, däribland psykiatrer och psykologer, förväntades skaffa sig ytterligare en legitimation som bevis för sin kompetens. Detta trots att de redan löd under både de rättigheter och skyldigheter som deras legitimation för sina grundprofessioner innebar. Till exempel att självständigt bedriva behandling inom de områden som denne anser sig vara kompetent inom, som just psykoterapi.

Det hör också till saken att dubbellegitimation är nästan unikt i en internationell jämförelse och dubbellegitimationen är något som i behörighetsutredningen (SOU 2010:65) omnämns som problematisk.

2. De olika professionernas specialitet kommer i skymundan.

Psykoterapeutlegitimationens medför att olika professionens specialkunskaper hamnar i skymundan. Psykiaterns specialkunskaper om medicinsk/farmakologisk behandling, psykologens specialkunskaper om psykologisk utredning och behandling, kuratorns specialkunskaper om socialt arbete och sjuksköterskans specialkunskaper om omvårdnad etc. Alla hamnar under den legitimerade psykoterapeutens paraply där grundprofessionens kärna kommer i andra hand. Detta är olyckligt, då exempelvis psykiatrin gått mot en ökad specialisering, där olika experters specifika kompetens blir allt viktigare. Då känns det konstigt att vi i Sverige ska ha ett system som motverkar detta.

3. Grundprofessionen döljs för patienten

Trots att det är reglerat i Patientsäkerhetslagens (PSL) 4 kap, 1§ att en Legitimerad psykoterapeut alltid ska uppge sin grundprofession är det långt ifrån alltid det sker. Patienten vet alltså inte vilka grundkunskaper som är påbyggda med psykoterapeutisk kunskap. Det finns all anledning att tro att beroende på grundprofession finns olika specialkunskaper och patienten måste ha rätt att få reda på dessa och på så sätt kunna påverka sin behandling (PSL 6 kap 1§ & 6§).

4. Ett underkännande av legitimationens funktion

Punkten ovan visar på att konstruktionen med separat psykoterapeutlegitimation innehåller sitt eget underkännande. Detta då legitimationen ska användas tillsammans med angiven grundutbildning, vilket är ett uttryck att man ser just denna grundutbildning som avgörande, Legitimationens grundfunktion är ju att den kunskapsmässigt ska bära sig själv.

5. Ingen institutionell förankring

Det finns inte psykoterapeutiska institutioner, fakulteter, högskolor eller den typ av akademisk legitimitet som annars bär upp legitimationer och som kan bidra till kontinuerlig kunskapsutveckling och utvärdering inom sitt eget ämne. Den typ av verksamhet sker i dag på institutioner som rymmer de olika grundprofessionerna.

______________________

När psykoterapeutlegitimationen infördes så var det dels med syftet att stärka utbudet av psykoterapeutisk behandling inom hälso- och sjukvård (främst psykiatrin). Dels att etablera en egen profession. Så här dryga 30 år senare kan vi se att psykoterapeutlegitimationen inte behövs för utbudet av psykoterapi skall stärkas och någon självständig profession, så som de vanligen definieras, har inte etablerats. De uteblivna önskade effekterna tillsammans med ovan beskriva problem med ordningen, talar för att ett avskaffande är rimligt.

Det är i sammanhanget viktigt att poängtera att avskaffandet av psykoterapeutlegitimationen inte innebär att psykoterapi eller psykoterapiutbildning ska avskaffas. Tvärtom, det behövs mycket mer psykoterapeutisk kunskap i vården för att möta den ökade psykiska ohälsan. Men det bör ske utifrån de specialist-/grundprofessioner som till vardags bemannar sjukvården och inte på bekostnad av dem. När Regeringen nu vill införa legitimation som hälso- och sjukvårdskuratorer innebär det nästan 88% (oktober 2017) av de som i dag har psykoterapeutlegitimation (1) skulle ha legitimation inom ramen för sin grundprofession och således uppbära en helt onödig dubbellegitimering.

(1) Beräknat på Socionomer med Psykoterapeutlegitimation tillsammans med andra professioner med egen grundlegitimation.)

Mattias Lundberg

 

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Studiemetod som ger svar på individnivå
  • Autism på modet

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Dags att bryta tystnaden

Systemfel att doktorander inte vågar berätta om sin arbetsmiljö, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Regionen avslutade mitt avtal – hur skyddar jag patienterna?

Börja med att göra en ansvarsanalys, svarar Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Jag försöker få fram det mänskliga”

Psykologen Magnus Ringborg är aktuell med flera offentliga skulpturer.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

25 januari 2023

Eleven former PhD students: “The professor bullied us” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/eleven-former-phd-students-the-professor-bullied-us/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618275407027113984 Retweet on Twitter 1618275407027113984 Like on Twitter 1618275407027113984 Twitter 1618275407027113984
25 januari 2023

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/elva-fore-detta-doktorander-professorn-brot-ned-oss/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618198619282341888 Retweet on Twitter 1618198619282341888 Like on Twitter 1618198619282341888 Twitter 1618198619282341888
25 november 2022

Ivo kritiserar: Barn bältades på psykosavdelning för vuxna http://psykologtidningen.se/2022/11/25/ivo-kritiserar-barn-baltades-pa-psykosavdelning-for-vuxna/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1596172032852783104 Retweet on Twitter 1596172032852783104 Like on Twitter 1596172032852783104 Twitter 1596172032852783104
24 augusti 2022

Sverige får ett nytt psykologprogram https://psykologtidningen.se/2022/08/24/sverige-far-ett-nytt-psykologprogram/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562424489492631552 Retweet on Twitter 1562424489492631552 Like on Twitter 1562424489492631552 Twitter 1562424489492631552
24 augusti 2022

Vänstern dominerar bland psykologer https://psykologtidningen.se/2022/08/24/vanstern-dominerar-bland-psykologer/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562405528290168832 Retweet on Twitter 1562405528290168832 Like on Twitter 1562405528290168832 Twitter 1562405528290168832
15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner http://psykologtidningen.se/2022/06/15/larmet-fran-vasterbotten-transpersoner-sjalvmedicinerar-med-stopphormoner/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1537021346772832256 Retweet on Twitter 1537021346772832256 Like on Twitter 1537021346772832256 Twitter 1537021346772832256
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation http://psykologtidningen.se/2022/05/18/socialstyrelsen-medger-bristande-kommunikation/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1526901178939867138 Retweet on Twitter 1526901178939867138 Like on Twitter 1526901178939867138 Twitter 1526901178939867138
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://psykologtidningen.se/2022/04/06/psykolog-vittnade-mot-klient/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1511689140647174144 Retweet on Twitter 1511689140647174144 1 Like on Twitter 1511689140647174144 Twitter 1511689140647174144

Nyheter

Solstickepriset till Christina Renlund

“Ledningen har misslyckats”

Uppgifter: Uppsala universitet startar utredning om Emily Holmes

Nationalkommittén för psykologi utreder uppgifterna om professor Emily Holmes

“Är arbetsmiljön verkligen orsaken till dåliga chefer?”

Ukrainsk psykolog vann Olof Palme-priset

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in