• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Den säljande psykopaten

Den säljande psykopaten

22 november 2017 publicerad av Redaktionen

Psykopatbegreppet är inte särskilt relevant, om man inte vill sälja böcker förstås, skriver psykologen Mattias Lundberg.

Varje år utkommer ett antal böcker som handlar om psykopater. Psykopater på jobbet, psykopater som chefer, psykopater som anställda och inte minst med frågan om du lever med en psykopat? Sannolikt är psykopaten den i särklass mest omskrivna i relation till hur många psykopater som verkligen finns därute. För i numerär är psykopaten faktiskt ganska ovanlig. Dock ska inte konsekvenserna av att ha en psykopat i sin närhet minimeras. För den drabbade är psykopaten ett verkligt problem.

Frågan är också om inte ämnet är tillräckligt omskrivet? Så mycket ny forskning på psykopaten finns inte att det är befogat med ett antal nya populärvetenskapliga böcker varje år. Det visar sig inte minst då innehållet i böckerna är ofta är detsamma. Du får lära dig vad en psykopat är, hur du upptäcker den, hur du undviker den och vad du ska göra med den om du har en sådan i din närhet. Dessa råd är alltså i det närmaste identiska och du får i grunden alltid rådet att lägga benen på ryggen och inte vända om.

I detta sammanhang komma ihåg att psykopaten, eller psykopati inte är en vedertagen diagnos i de internationella klassifikationssystemen. Sannolikt beroende på att begreppet som sådant är tämligen omtvistat. Det närmaste vi kommer ”psykopaten” är det som i diagnostiska sammanhang definieras som personlighetsstörningar. Något som är mycket mer än det svart-vita perspektiv vi tar då vi definierar någon som ”psykopat”. Likväl tenderar vi ofta att göra det och då även patologisera folk genom att kalla dem för just ”psykopat”.

Hur kommer det sig då att förlagen jublar då ytterligare en författare kommer med ett manus som handlar om psykopater? Jo, psykopater säljer. De säljer fantastiskt bra i alla dess former.

Att vi köper så mycket böcker i ämnet beror tack och lov sällan på att vi har en psykopat i vår närhet. Om varje såld bok skulle innebära att köparen på något sätt var exponerad för en psykopat skulle vårt samhälle ha havererat för länge sedan. Att vi köper boken ha alltså en annan förklaring.

En trolig förklaring är att vi har människor i vår omgivning som med sitt beteende ställer till det för oss. Dessa personer skadar oss eller så gör de bara livet lite surt för oss. Men de flesta av dessa är inte ”psykopater” även om det har ett otrevligt beteende. Kanske när vi en önskan om att de skulle var ”psykopater” eftersom det skulle ge oss en bra förklaringsmodell till deras märkliga beteenden.

Vi gillar helt enkelt att sätta etiketter och rubriker på saker eftersom det förenklar vår vardag. Då det kommer till människor i vår omgivning så sätter vi också etiketter på dem oavsett om de är trevlig eller otrevliga. När vi har svårt att hantera en individ så är det alltså lätt gjort att vi snabbt sätter en etikett på hen. Detta börjar tidigt i livet då vi tex i skolan kan prata om den stökige, utagerande, bråkige eller uppkäftige eleven. Dessa etiketter är förvisso tydligare än stora och svårbegripliga etiketter så som psykopat. Genom att sätta en etikett på någon tillskriver vi alltså personen hon förutbestämda egenskaper, och genom etiketten får vi en förklaring till ett beteende som vi inte uppskattar/hanterar/mår bra av. Det är inte konstigt eller fel. Det är ett sätt som vi människor använder för att förstå vår omvärld och hjälper oss att kunna kommunicera med andra som då kan dela förståelsen.

Men problemet är ju inte etiketten, dvs om personer är psykopat eller ej.

Problemet är beteendet.

Det är vad personen GÖR mot oss som är besvärande, inte vad personen ÄR. Därför borde vi läsa fler böcker om beteende och hur vi ska förstå och förhålla oss till olika sorts beteenden som i värsta fall kan vara skadliga och i bästa fall vara främjande för oss. I arbetslivet, vilket är det område där man oftast talar om psykopater blir detta som tydligast. Det är det beteende personen uppvisar i ett specifik sammanhang som kommer att påverka företagets anseende, lönsamhet och produktivitet. Det kommer även att påverka relationerna och arbetsmiljön inom företaget. Om en person ska kallas psykopat är sekundärt i sammanhanget. Dessutom är det lättare att korrigera specifika beteenden än att få en person att sluta vara psykopat. Man kan t ex heller inte avskeda en person pga av en sådan etikett, även om man så önskar. Det är beteendet hos en individ som kan ligga till grund för det. Förändringsarbetet kommer enligt ovan att skymmas av etiketten och den bidrar sålunda till att önskad effekt om förändring uteblir.

Kring beteende finns det dessutom massor av forskning att basera böckerna på, och det kommer mängder av ny forskning hela tiden. Och vore det inte vettigt att ta fasta på denna kunskapsutveckling?

Helt utan irrelevanta etiketter

Psykopatbegreppet är inte speciellt relevant – om man inte vill sälja böcker förstås.

Mattias Lundberg

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • “Jag är en bullshit detector”

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4
24 januari 2020

“Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar” https://t.co/NIxrdFu8sV via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Funktionsnedsättning leder till sämre vård vid psykisk ohälsa

»Sexualbrott inrymmer en rad psykologiska aspekter«

Behandling online allt mer individanpassad

Unik studie med förövare på darknet

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer