• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » ”Barn lyssnar med hjärtat”

”Barn lyssnar med hjärtat”

20 november 2017 publicerad av Peter Örn

3 frågor till Hédi Fried, psykolog och hedersledamot i Psykologförbundet, som nominerats till Augustpriset 2017 i kategorin Årets svenska fackbok för boken Frågor jag fått om Förintelsen (Natur & Kultur, 2017). Vinnaren tillkännages den 27 november.

Hédi Fried Foto: Ulrica Zwenger

1. Grattis till nomineringen, Hédi Fried. Berätta om bakgrunden till boken Frågor jag fått om Förintelsen?

-Jag har kämpat för att sprida kunskap om Förintelsen sedan tidigt 1980-talet. Jag har skrivit böcker, gått ut i skolor och även träffat vuxenpublik. Men intresset från vuxna har varit svalt, folk har haft svårt att förstå att det som hände då även skulle kunna hända här. Ofta har jag fått svaret “prata inte om Förintelsen igen, jag vet, jag vet allt”. Men det visade sig att den som ”visste allt” var den som visste minst. Då tänkte jag på alla frågor som ungdomar ställt, de som verkligen ville veta mera.

2. Boken vänder sig till unga läsare. Vilka är de vanligaste frågorna som du får från barn och unga?

-Frågorna sträcker sig från de enklaste till de mera komplicerade, existentiella frågor.
De vanligaste har varit “vad hände med din syster, far, mor?”, “vad hände med din hund?”. Därefter kommer “varför gjorde dom det?”, “tror du att det kan hända igen?” “tror du på Gud efter det som har hänt?”, “vad ska vi göra för att det inte ska hända igen?” och “kan du förlåta?”.

3. Har frågorna varit olika beroende på barn och ungdomars ålder?

-Mina bästa åhörare, och de som har ställt flest frågor, är barn i åldrarna tio till tolv år. Ju högre åldrar desto färre frågor. De vuxna har varit svårast att sätta igång, trots min försäkran om att det varken finns dumma eller förbjudna frågor. Generellt sett har barn i yngre åldrar lättare att ta till sig min berättelse, de lyssnar med hjärtat och har ofta reagerat med kommentarer som “du kan vara lugn, vi kommer inte att tillåta att det händer igen”. Äldre elever har oftare lyssnat med hjärnan, frågorna har varit mer intellektuella och empatin har inte riktigt funnits med. Ju äldre, desto hårdare märkta av fördomar och desto svårare att identifiera sig med mig.

Fler artiklar

  • "Min bakgrund ger mig en helgjuten förståelse"
  • "Bland samer är normen att vara stark"
  • Balanserar sin egen oro

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

Regeringens utredare: Tydligt behov av specialistpsykologer

Uppmanar regeringen: Utred psykologprogrammen

Klart för teater

Vill öka utbudet för de yngsta vid trauma

“Vi kan göra problemet mer synligt”

”Regionerna behöver både piska och morötter”

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in