• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Bra ledarskap ger friska arbetsplatser

Bra ledarskap ger friska arbetsplatser

2 november 2017 publicerad av Peter Örn

Höga krav i kombination med litet inflytande är den vanligaste orsaken till arbetsrelaterad psykisk ohälsa. I andra vågskålen, det som skapar arbetsglädje och engagemang, sticker en faktor ut extra mycket: ett gott ledarskap.

Magnus Sverke

-Det är på ledarskapsnivå det finns ett handlingsutrymme att påverka arbetsvillkoren i stort, säger Magnus Sverke, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet. Han har lett en omfattande kunskapssammanställning av vilka organisatoriska och psykosociala faktorer som skapar en bra respektive dålig arbetsmiljö. Vilka krav och vilka resurser spelar störst roll? Efter en gallring av 3 600 publikationer mellan 2005 och 2015 kom drygt 80 översiktsstudier att slutligen ingå som underlag till sammanställningen.

-Framför allt är faktorer som orsakar ohälsa mycket studerat. Det är sämre med studier av vad i arbetslivet som är gynnsamt för hälsan, säger Magnus Sverke.

Faktorer kopplade till specifika yrken saknas i dessa studier. Men yrken som för bara ett par decennier sedan ansågs vara bland de mest attraktiva har nu blivit högriskyrken för arbetsrelaterad psykisk ohälsa, visar statistik: Lärare, psykologer, socionomer, listan kan göras lång. Den gemensamma nämnaren är ofta offentlig verksamhet och kunskapsöversikten pekar på en rad risk- och friskfaktorer som är vanliga inom offentlig verksamhet. Petra Lindfors, även hon professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet, har deltagit i arbetet med översikten:

-Det handlar om en grupp som tidigare haft det förhållandevis ganska väl förspänt, kanske med möjlighet till flexibelt arbete och ibland på distans, som upplevt en påtaglig förändring. För exempelvis psykologer har ramvillkoren förändrats med ökade krav på vad som ska levereras. Det ska vara mätbart och följas upp, samtidigt som möjligheten att påverka sitt eget arbete minskat, säger hon.

Är det dessutom kombinerat med förändringar i organisationen ökar riskerna ytterligare. Magnus Sverke:

-Det spelar egentligen ingen roll vilken typ av organisationsförändringar det handlar om, till exempel nedskärningar. Organisationsförändringar har generellt sett ofta en negativ effekt på den psykosociala hälsan.

Kontroll och autonomi på jobbet, liksom socialt stöd och tydliga mål spelar stor roll för den psykiska hälsan. Och ett bra ledarskap har en tydlig koppling till både arbetsrelaterade och hälsorelaterade positiva utfall; det leder till en hög arbetstrivsel, ett större engagemang bland medarbetare och en lägre vilja att säga upp sig, liksom till högre psykiskt välbefinnande.

-Ett gott ledarskap handlar inte minst om att fånga upp signaler på stress, om bristande resurser och alltför höga krav i arbetet. Då räcker det inte med något enskilt medarbetarsamtal per år utan det krävs att hela tiden föra en dialog med medarbetarna, säger Magnus Sverke.

Ledarskap innefattar även ett ansvar att ta fram tydliga mål för verksamheten, något som enligt kunskapssammanställningen är en av de tydligaste friskfaktorerna, förklarar Petra Lindfors.

-Men med tydliga mål måste man också fråga sig med vilken kvalitet man ska nå upp till målen. De kanske innebär att man samtidigt måste begränsa det egna engagemanget för att de inte ska leda till negativa effekter. Det finns studier med läkarstudenter som visat att graden på deras empati minskar när de börjar arbeta som läkare, och det kanske är ett sätt att anpassa sig till verkligheten som även exempelvis psykologer bör fundera över för att inte högre produktivitetskrav ska påverka den egna hälsan.

Syftet med psykologisk behandling är att uppnå god hälsa. Men när är den tillräckligt god och när är det dags att släppa patienten? I vilket läge är det aktuellt med utredning av en skolelev? Även den enskilde psykologen har ett ansvar för att värna sin egen arbetssituation. Petra Lindfors avslutar:

-Därför är det så viktigt med tydliga mål kombinerat med uttalade kvalitetskrav, och att medarbetaren hela tiden återkopplar till sin chef om sitt arbete. Men en produktion som handlar om kontakt med människor är ju extra svår. När är något tillräckligt bra?

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad gör jag åt en undermålig utredning?

Oskicklighet hos psykologer är ett vanligt tema i de klagomål vi får in, svarar Patrik Lind, ordförande Etikrådet.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1
30 september 2021

“KBT-psykologerna behöver bli fler” https://t.co/Ys6JccqPIf via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

”Jag känner mig ändå hoppfull”

Avbyte i förbundsstyrelsen

Hon är årets digitala psykolog

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation

Psykologer i topplistan över de som jobbar längst

”En lyckad ockupation”

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer