• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Urvalsbedömning – ett vinstintresse som psykologer har svårt att värja sig mot«

Urvalsbedömning – ett vinstintresse som psykologer har svårt att värja sig mot«

20 oktober 2017 publicerad av Redaktionen

Psykologers fördjupade personbedömningar passar utmärkt för att avgöra om en person har vad som krävs för en befattning. Trots det har vi tappat mark i urvalssammanhang. Evidensbegreppet har kommit att tjäna vinstintressen på ett sätt som psykologer – i en önskan att betraktas som vetenskapliga och därmed seriösa – haft svårt att värja sig mot, skriver psykologerna Malin Holm och Teresa Söderhjelm.

Vid tjänstetillsättningar används i dag ofta standardiserade personlighetstest när valet står mellan ett fåtal kandidater. Detta trots att testerna är mer lämpade som screening och har en ganska hög felmarginal (docent Anders Sjöberg i DN 170117).

Huvudargumentet är att ett algoritmiskt förfarande har högst evidens. Bedömningen av en jobbkandidat baseras på en i förväg uppställd matematisk formel som mekaniskt väger samman resultaten av psykologiska test. En högre träffsäkerhet kan dock uppnås i det individuella fallet genom att anlita en psykolog som behärskar både strukturerad klinisk personbedömning och performancebaserade personlighetstest som Wartegg CWS eller Rorschach R-PAS.

Med dessa test är det möjligt att fånga den meningsskapande processen, när individen i mötet med ett semi-strukturerat yttre tvingas att använda inre strukturer av perception, kognition och motivation och forma individuella svar. Svar, som ställda i relation till normer, kan säga något om personens inre värld och meningsskapande processer, både långsiktiga och temporära. Detta ger en mer tillförlitlig bild av hur personen kommer att agera på arbetet. Att reliabelt och valitt tolka performancebaserade personlighetstest, inbegriper ett omfattande arbete av scoring, kategorisering, hypotesgenerering och analys till signifikanta helheter, och sedan ställa dessa i relation till andra testmetoder. Detta är en specialiserad psykologkompetens. Tendensen idag att uppfatta det som inte har evidens som motsatsen, dvs. humbug, har gjort att många psykologer självmant släppt viktiga delar av personbedömningsfältet. Men vad innebär egentligen evidens? Nina Rehnqvist, professor och chef för SBU, skriver på myndighetens hemsida: »… begreppet evidens handlar om nytta, risker och kostnadseffektivitet …« Vem eller vad som har evidens är alltså starkt beroende av att det inte är alltför komplicerat att göra studier. Utan ekonomisk backning, och tillräckligt stora grupper, är det svårt att få evidens.

Testbolag gynnas av att en algoritm skulle vara mer »vetenskaplig« än en specialiserad bedömare, som alltså inte behövs. Bolagen kan få avkastning dels genom att sälja certifieringsutbildningar, dels för att de certifierade ska använda algoritmen för att uttolka vad testningen visat. Eftersom algoritmen, inte specialisten, är det vetenskapliga måste även legitimerade psykologer certifieras för att kunna delta i anbudsupphandlingar. Detta skulle kunna ses som det ultimata nederlaget för personbedömning som ett psykologiskt ansvarsområde. De evidensbaserade metoderna strävar efter att på det mest effektiva sättet adressera det som är mest rätt för de flesta. Detta medför problem med att identifiera de få som inte går att skapa evidens kring. Urspårningstendenser är en hett eftertraktad del i algoritmen, men faller på att just dessa kräver psykologens specialiserade kunskaper och metoder. Att psykologers expertkunskap trängs undan borde vara en fråga för Psykologförbundet, och vi ser gärna att Psykologidagarna 2019 representerar fler intressenter och perspektiv inom området än testbolagen.

Malin Holm, psykolog
Teresa Söderhjelm, psykolog

Fler artiklar

  • "Viktigare att reparera alliansbrott än att aldrig göra fel"
  • Möt Malin Bergström: "Har inget problem med att folk bli förbannade"
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom

Arkiverad under: Debatt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in