• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2021
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Debatt · Urvalsbedömning – ett vinstintresse som psykologer har svårt att värja sig mot«

Urvalsbedömning – ett vinstintresse som psykologer har svårt att värja sig mot«

20 oktober 2017 publicerad av Redaktionen

Psykologers fördjupade personbedömningar passar utmärkt för att avgöra om en person har vad som krävs för en befattning. Trots det har vi tappat mark i urvalssammanhang. Evidensbegreppet har kommit att tjäna vinstintressen på ett sätt som psykologer – i en önskan att betraktas som vetenskapliga och därmed seriösa – haft svårt att värja sig mot, skriver psykologerna Malin Holm och Teresa Söderhjelm.

Vid tjänstetillsättningar används i dag ofta standardiserade personlighetstest när valet står mellan ett fåtal kandidater. Detta trots att testerna är mer lämpade som screening och har en ganska hög felmarginal (docent Anders Sjöberg i DN 170117).

Huvudargumentet är att ett algoritmiskt förfarande har högst evidens. Bedömningen av en jobbkandidat baseras på en i förväg uppställd matematisk formel som mekaniskt väger samman resultaten av psykologiska test. En högre träffsäkerhet kan dock uppnås i det individuella fallet genom att anlita en psykolog som behärskar både strukturerad klinisk personbedömning och performancebaserade personlighetstest som Wartegg CWS eller Rorschach R-PAS.

Med dessa test är det möjligt att fånga den meningsskapande processen, när individen i mötet med ett semi-strukturerat yttre tvingas att använda inre strukturer av perception, kognition och motivation och forma individuella svar. Svar, som ställda i relation till normer, kan säga något om personens inre värld och meningsskapande processer, både långsiktiga och temporära. Detta ger en mer tillförlitlig bild av hur personen kommer att agera på arbetet. Att reliabelt och valitt tolka performancebaserade personlighetstest, inbegriper ett omfattande arbete av scoring, kategorisering, hypotesgenerering och analys till signifikanta helheter, och sedan ställa dessa i relation till andra testmetoder. Detta är en specialiserad psykologkompetens. Tendensen idag att uppfatta det som inte har evidens som motsatsen, dvs. humbug, har gjort att många psykologer självmant släppt viktiga delar av personbedömningsfältet. Men vad innebär egentligen evidens? Nina Rehnqvist, professor och chef för SBU, skriver på myndighetens hemsida: »… begreppet evidens handlar om nytta, risker och kostnadseffektivitet …« Vem eller vad som har evidens är alltså starkt beroende av att det inte är alltför komplicerat att göra studier. Utan ekonomisk backning, och tillräckligt stora grupper, är det svårt att få evidens.

Testbolag gynnas av att en algoritm skulle vara mer »vetenskaplig« än en specialiserad bedömare, som alltså inte behövs. Bolagen kan få avkastning dels genom att sälja certifieringsutbildningar, dels för att de certifierade ska använda algoritmen för att uttolka vad testningen visat. Eftersom algoritmen, inte specialisten, är det vetenskapliga måste även legitimerade psykologer certifieras för att kunna delta i anbudsupphandlingar. Detta skulle kunna ses som det ultimata nederlaget för personbedömning som ett psykologiskt ansvarsområde. De evidensbaserade metoderna strävar efter att på det mest effektiva sättet adressera det som är mest rätt för de flesta. Detta medför problem med att identifiera de få som inte går att skapa evidens kring. Urspårningstendenser är en hett eftertraktad del i algoritmen, men faller på att just dessa kräver psykologens specialiserade kunskaper och metoder. Att psykologers expertkunskap trängs undan borde vara en fråga för Psykologförbundet, och vi ser gärna att Psykologidagarna 2019 representerar fler intressenter och perspektiv inom området än testbolagen.

Malin Holm, psykolog
Teresa Söderhjelm, psykolog

Fler artiklar

  • “Sluta hävda att de måste bita ihop”
  • Hyllade och hotade
  • Diagnosen som skenade

Arkiverad under: Debatt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

5 februari 2021

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro https://t.co/08leTh6yyz via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter1
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4

Nyheter

Färre fall av suicid under pandemin

Dubbelt så många kvinnor än män får antidepressiva

Psykoterapi eller läkemedel vid smärta – könet kan avgöra

Adhd-diagnosen problematiseras i ny avhandling

Positiv utveckling hos barn med autism

Psykolog kysste patient – kritiseras av IVO

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer