• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Urvalsbedömning – ett vinstintresse som psykologer har svårt att värja sig mot«

Urvalsbedömning – ett vinstintresse som psykologer har svårt att värja sig mot«

20 oktober 2017 publicerad av Redaktionen

Psykologers fördjupade personbedömningar passar utmärkt för att avgöra om en person har vad som krävs för en befattning. Trots det har vi tappat mark i urvalssammanhang. Evidensbegreppet har kommit att tjäna vinstintressen på ett sätt som psykologer – i en önskan att betraktas som vetenskapliga och därmed seriösa – haft svårt att värja sig mot, skriver psykologerna Malin Holm och Teresa Söderhjelm.

Vid tjänstetillsättningar används i dag ofta standardiserade personlighetstest när valet står mellan ett fåtal kandidater. Detta trots att testerna är mer lämpade som screening och har en ganska hög felmarginal (docent Anders Sjöberg i DN 170117).

Huvudargumentet är att ett algoritmiskt förfarande har högst evidens. Bedömningen av en jobbkandidat baseras på en i förväg uppställd matematisk formel som mekaniskt väger samman resultaten av psykologiska test. En högre träffsäkerhet kan dock uppnås i det individuella fallet genom att anlita en psykolog som behärskar både strukturerad klinisk personbedömning och performancebaserade personlighetstest som Wartegg CWS eller Rorschach R-PAS.

Med dessa test är det möjligt att fånga den meningsskapande processen, när individen i mötet med ett semi-strukturerat yttre tvingas att använda inre strukturer av perception, kognition och motivation och forma individuella svar. Svar, som ställda i relation till normer, kan säga något om personens inre värld och meningsskapande processer, både långsiktiga och temporära. Detta ger en mer tillförlitlig bild av hur personen kommer att agera på arbetet. Att reliabelt och valitt tolka performancebaserade personlighetstest, inbegriper ett omfattande arbete av scoring, kategorisering, hypotesgenerering och analys till signifikanta helheter, och sedan ställa dessa i relation till andra testmetoder. Detta är en specialiserad psykologkompetens. Tendensen idag att uppfatta det som inte har evidens som motsatsen, dvs. humbug, har gjort att många psykologer självmant släppt viktiga delar av personbedömningsfältet. Men vad innebär egentligen evidens? Nina Rehnqvist, professor och chef för SBU, skriver på myndighetens hemsida: »… begreppet evidens handlar om nytta, risker och kostnadseffektivitet …« Vem eller vad som har evidens är alltså starkt beroende av att det inte är alltför komplicerat att göra studier. Utan ekonomisk backning, och tillräckligt stora grupper, är det svårt att få evidens.

Testbolag gynnas av att en algoritm skulle vara mer »vetenskaplig« än en specialiserad bedömare, som alltså inte behövs. Bolagen kan få avkastning dels genom att sälja certifieringsutbildningar, dels för att de certifierade ska använda algoritmen för att uttolka vad testningen visat. Eftersom algoritmen, inte specialisten, är det vetenskapliga måste även legitimerade psykologer certifieras för att kunna delta i anbudsupphandlingar. Detta skulle kunna ses som det ultimata nederlaget för personbedömning som ett psykologiskt ansvarsområde. De evidensbaserade metoderna strävar efter att på det mest effektiva sättet adressera det som är mest rätt för de flesta. Detta medför problem med att identifiera de få som inte går att skapa evidens kring. Urspårningstendenser är en hett eftertraktad del i algoritmen, men faller på att just dessa kräver psykologens specialiserade kunskaper och metoder. Att psykologers expertkunskap trängs undan borde vara en fråga för Psykologförbundet, och vi ser gärna att Psykologidagarna 2019 representerar fler intressenter och perspektiv inom området än testbolagen.

Malin Holm, psykolog
Teresa Söderhjelm, psykolog

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet
  • "Bland samer är normen att vara stark"

Arkiverad under: Debatt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Den ovärdiga klappjakten

Många har försökt sätta dit pedofiljägaren Patrik Sjöberg men han vinner tyvärr varje debatt, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Regionen avslutade mitt avtal – hur skyddar jag patienterna?

Börja med att göra en ansvarsanalys, svarar Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

25 januari 2023

Eleven former PhD students: “The professor bullied us” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/eleven-former-phd-students-the-professor-bullied-us/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618275407027113984 Retweet on Twitter 1618275407027113984 Like on Twitter 1618275407027113984 Twitter 1618275407027113984
25 januari 2023

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/elva-fore-detta-doktorander-professorn-brot-ned-oss/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618198619282341888 Retweet on Twitter 1618198619282341888 Like on Twitter 1618198619282341888 Twitter 1618198619282341888
25 november 2022

Ivo kritiserar: Barn bältades på psykosavdelning för vuxna http://psykologtidningen.se/2022/11/25/ivo-kritiserar-barn-baltades-pa-psykosavdelning-for-vuxna/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1596172032852783104 Retweet on Twitter 1596172032852783104 Like on Twitter 1596172032852783104 Twitter 1596172032852783104
24 augusti 2022

Sverige får ett nytt psykologprogram https://psykologtidningen.se/2022/08/24/sverige-far-ett-nytt-psykologprogram/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562424489492631552 Retweet on Twitter 1562424489492631552 Like on Twitter 1562424489492631552 Twitter 1562424489492631552
24 augusti 2022

Vänstern dominerar bland psykologer https://psykologtidningen.se/2022/08/24/vanstern-dominerar-bland-psykologer/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562405528290168832 Retweet on Twitter 1562405528290168832 Like on Twitter 1562405528290168832 Twitter 1562405528290168832
15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner http://psykologtidningen.se/2022/06/15/larmet-fran-vasterbotten-transpersoner-sjalvmedicinerar-med-stopphormoner/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1537021346772832256 Retweet on Twitter 1537021346772832256 Like on Twitter 1537021346772832256 Twitter 1537021346772832256
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation http://psykologtidningen.se/2022/05/18/socialstyrelsen-medger-bristande-kommunikation/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1526901178939867138 Retweet on Twitter 1526901178939867138 Like on Twitter 1526901178939867138 Twitter 1526901178939867138
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://psykologtidningen.se/2022/04/06/psykolog-vittnade-mot-klient/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1511689140647174144 Retweet on Twitter 1511689140647174144 1 Like on Twitter 1511689140647174144 Twitter 1511689140647174144

Nyheter

Därför får kvinnor mer sällan autismdiagnos

Tre nationella enheter ska behandla könsdysfori

“Jag har lovat att bidra med globala inspel”

Startade blogg om psykoterapi

“Ladda magneten, kära arbetsgivare”

Nya strategier för att minska återfallsrisken

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in