”Jag åtrår dig, älskar dig, vill ha barn med dig”, säger vi och menar varje enda ord. Passionen pulserar, begäret tycks oändligt. Förälskelsen, detta vidunderliga tillstånd, omfamnad och utforskad av konstnärer, författare och filosofer i alla tider; gett upphov till otaliga verk och slutsatser. Ändå tycks vi bli lika förvirrat förvånade varje gång.
”Så här har jag aldrig känt! Det måste vara ödet!”.
Nyförälskade har en fantastisk fantasirik förmåga att se symbolik i allt mellan himmel och jord, och få det att låta fullkomligt logiskt och relevant. I förälskelsen är allt möjligt. Vi och världen är ljuvlig, vi känner kärlek som vi aldrig gjort förr. Vi vill aldrig att den ska ta slut.
Men så en dag. Vi tappar lusten, innerligheten och tilliten, liksom viljan att boa och tänka framtid. ”Kärleken tog slut”, förklarar vi och går skilda vägar. Tiden efter uppfylls vi av grubblerier, groll. Och gammal sorg. Vi söker svar och letar mening i romaner, filmer, vi ältar och tvivlar. Inte ens de av experter noggrant ihop-matchande paren i tv:s Gift vid första ögonkastet lyckas förbli lyckliga.
Så vad är då kärlek? Vad visar forskningen?
Kärlek är och behöver: passion, intimitet och kompromiss, menar den amerikanske psykologen Robert Sternberg, som skapat en modell om kärlek/relationer. Beroende på grad av styrka i denna treenighet har han funnit sju olika kärlekar. ”Love is what´s left when falling in love disapears”, menar Håkan Fischer, professor i biologisk psykologi vid Stockholms universitet, som forskar om kärlek i hjärnan. Ett forskningsfält på stark frammarsch, enligt professorn, som anser att Sternberg-triangeln är en förutsättning för forskningen. En annan är att se förälskelse ur ett evolutionärt perspektiv. Det finns ett skäl: säkra släktets överlevnad.
Trots den glädjedödaren, lyckas Fischer närmast passionerat förmedla den bakomliggande urålderliga biokemin bakom förälskelsen: hur frigörande hormoner och deras intimt sammanflätande med signalsubstanser styr beteenden, drifter och anknytningsmönster. Även kärlek som tar vid efter förälskelsen syns biokemiskt i våra älskande hjärnor.
Men allt är inte biokemi, understryker Fischer. Vår förmåga att uppleva och nå passion, kärlek och att knyta an beror även på arv, miljö och uppväxt. Och, vill jag tillägga, möjligheten att läka och bearbeta såriga anknytningsmönster, och trasiga relationer!
Jag ser med spänning fram emot Fischers forskning, men kan inte låta bli att fundera på vilken roll slumpen spelar. För utan tur och tillfälligheter skulle många älskades vägar aldrig ha korsats.
Är inte det kärlek, så säg?
Tre böcker – och en föreläsning om kärlek:
Argonauterna av Maggie Nelson (Modernista, 2016)
Uppkäftigt frank och fruktansvärt smart. Rik på filosofiska och litterära djupdykningar. Nelson skriver politiskt om det mest privata, om kärlek, sex, lust och om kroppars förändring; och gör upp med såväl den binära könsuppdelningen som med moderskapets många gånger inskränkta roll. Rekommenderas. Lyssna även på henne samtala om boken på den 26 september på Kulturhuset i Stockholm: www.kulturhusetstadsteatern.se/Litteratur/Evenemang/2017/Maggie-Nelson/
Kärlekens väg av Alain de Botton (Volante, 2017)
Vad händer efter förälskelsen? Den här boken handlar om en relation som inleds i passion, övergår i ett äktenskap som faller isär – för att efter mycket arbete och terapi – hitta ut ur krisen och förbli lyckligt gifta. Här blandas fiktion med psykologins anknytningsmönster och forskning. Hoppfull läsning. Ingenting är omöjligt: http://volante.se/bocker/karlekens-vag/
Berättelse om ett äktenskap av Geir Gulliksen (Weyler förlag, 2016)
Provocerande närstudie om ett äktenskap i sönderfall. Det manliga berättarjagets passiva och på samma gång possessivt manipulerande beteende är minst sagt provocerande. Han, iklädd en klassisk kvinnoroll, är livrädd att förlora sin fru, vilket han bemästrar genom att ta kommandot över hennes liv och njutning. Uppmuntrar henne att ha sex med andra och sedan återberätta det för honom. Det slutar med att hon blir kär i en annan. Såklart. Sorglig läsning men också hoppingivande. Det går att lämna: www.weylerforlag.se/bocker/berattelse-om-ett-aktenskap/
Kärlek i hjärnan, föreläsning vid Karolinska institutet av Håkan Fischer, professor i biologisk psykologi: www.su.se/play/public-lectures/h%C3%A5kan-fischer-k%C3%A4rlek-i-hj%C3%A4rnan-1.224686
