• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Våga fråga om hbtq – men inte för din egen skull

Våga fråga om hbtq – men inte för din egen skull

6 juli 2017 publicerad av Lennart Kriisa

Hbtq-personer utsätts för minoritetsstress även i terapirummen.
Psykologerna Matilda Wurm och Sara Nilsson Lööv, författare till den kommande boken HBTQ+, uppmanar psykologer att tänka efter innan de ställer nyfikna frågor.
– Det blir lätt fel fokus i terapirummet, säger Matilda Wurm.

 Att hbtq-personer har ett sämre mående än den övriga befolkningen är tydligt i statistiken.  Till exempel har fem procent av transpersonerna genomfört ett självmordsförsök det senaste året, jämfört med en procent inom den övriga befolkningen. Psykologerna Matilda Wurm och Sara Nilsson Lööv kunde rada upp de dystra siffrorna under Psykologförbundets seminarium i Almedalen.

– Men de flesta hbtq-personer mår förstås bra, vi kliniker kan få en lite skev bild av deras mående, säger Matilda Wurm, legitimerad psykolog och doktorand i psykologi vid Örebro universitet. 

Psykologerna Sara Nilsson Lööv och Matilda Wurm.

Hon betonar också att de som söker psykologisk behandling oftast gör det för problem som inte är hbtq-relaterade. Men i terapirummen är det ändå vanligt att hbtq-personer upplever samma minoritetsstress som i sin vardag. Det visar alla rapporter i ämnet, enligt de båda psykologerna.

– Mikroaggressioner är svåra att sätta fingret på, de kan framstå som positiva och välmenande. Du  riskerar till exempel att exotifieras, typ ”wow, du ser inte ut som en man eller kvinna, vad coolt”, säger Matilda Wurm.

Hos terapeuten uppstår ofta en överfokusering på att klienten är hbtq-person, eller en underfokusering för att terapeuten känner en rädsla för att säga fel saker.

– Men du är inte körd bara för att du hasplar ur dig ett heteronormativt antagande, det framgår tydligt i våra intervjuer, säger Sara Nilsson Lööv.

Samtidigt är det viktigt att terapeuten funderar över syftet med sina frågor.

– Börja med att fundera på varför du ställer frågan, är det för att du själv är nyfiken eller för att svaret behövs för behandlingen? Klienten ska inte behöva hamna i en diskussion som handlar om något annat än varför klienten sökt hjälp, då uppstår en återupprepning av negativa erfarenheter vilket givetvis påverkar behandlingen negativt, säger Sara Nilsson Lööv.

Deras huvudbudskap är att hbtq-personernas sämre mående handlar om minoritetsstress. Men fortfarande finns psykologer med en patologiserande syn på den sexuella läggningen. Det amerikanska psykologförbundet APA har därför slagit fast att psykologer inte ska arbeta med reparativ psykologi, det vill säga försöka ändra klientens sexuella läggning. Det brittiska psykologförbundet BPS genomförde en enkät före sitt ställningstagande.

– I den enkäten svarade ganska många psykologer att de skulle kunna ha ändrad sexuell läggning som behadlingsmål om patienten ville det. Många psykologer svarade också att de hade genomfört sådana behandlingar, säger Matilda Wurm som tycker att även Sveriges Psykologförbund borde ta ställning mot reparativ psykologi.

Matilda Wurm och Sara Nilsson Lööv hoppas att den nya boken ska ge psykologer och övriga behandlare ökad kunskap, men framhåller också att det finns en risk med att bli mer påläst.

– Att lära sig mycket om en minoritetsgrupp ger en skön känsla, du känner dig duktig och bra. Då uppstår lätt en omedveten förväntan på tacksamhet, men klienten kanske inte alls är tacksam utan skadad av sina erfarenheter. Då finns risken terapeuten blir provocerad, börjar handla i afffekt och drar felaktiga slutsatser, säger Sara Nilsson Lööv.

Matilda Wurm tycker inte det är förvånande att psykologer uttrycker mikroaggressioner mot hbtq-personer i terapisituationer.

– Psykologer har vuxit upp i ett heteronormativt samhället, då får de heteronormativa värderingar som alla andra. Men det är förstås lätt att läsa på, du hittar mycket via Google; bloggare, rapporter och annat, säger hon.

Boken HBTQ+ (Natur & Kultur) släpps den 6 augusti i samband med Pridefestivalen.

Fler artiklar

  • Autism på modet
  • APA: "Vi använder psykologi för att gynna samhället"
  • Vill avdramatisera misstagen

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Tuffare tag till leda

Men en ny bup-mottagning sticker ut, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

“Mitt sinne fick äntligen ro”

Gynnas verkligen barnen av våra adhd-diagnoser?

Ny Bup-insats ska bryta gängkriminalitet

Slopade stödsamtal möter kritik

Skäl att känna stolthet

Regeringens utredare: Tydligt behov av specialistpsykologer

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in