FORSKNING. Uppemot 9 procent av patienter med depression och ångestsyndrom som genomgår internet-KBT rapporterar negativa effekter av behandlingen.
– Genom kontinuerlig mätning och bättre matchning till rätt behandling skulle dessa förmodligen kunna förebyggas, säger Alexander Rozental som nyligen disputerade på en avhandling om biverkningar av internet-KBT.
Foto: Peter Örn
Negativa behandlingseffekter har varit ett förhållandevis förbisedd område inom psykologin. Det menar psykologen och forskaren Alexander Rozental.
-Behandlaren är medveten om att en del patienter inte blir hjälpta och kan föreslå alternativ. Men att behandlingen kan ge upphov till negativa effekter är som regel inget vi lagt någon vikt vid, säger han.
-Biverkningar kan vara i form av nya eller förvärrade symtom, ett negativt beroende till behandlaren eller att syften med behandlingen, som att exempelvis lära sig sätta gränser, får negativa konsekvenser för relationer patientens sociala liv där umgänget har vant sig med att personen fungerar på ett visst sätt.
Alexander Rozental har undersökt dels förekomsten av negativa effekter av internet-KBT, dels hur dessa uttrycks. Han har även försökt identifiera faktorer som kan inverka förebyggande. I en av delstudierna analyserades svar från 556 patienter i fyra kliniska studier med internet-KBT mot social ångest, paniksyndrom, egentlig depression och prokrastinering. 9,3 procent av patienterna uppgav sådana effekter.
-Det handlar bland annat om nya symtom. Men också negativa effekter som är relaterade till själva behandlingsvalet, som svårigheter att genomföra vissa moment på egen hand så som att utsätta dig för sociala situationer. Vid internet-KBT har du inte en psykolog att bolla med på samma sätt som vid behandling ansikte mot ansikte, och att inte klara uppgifter kan påverka tilltron till dig själv, säger Alexander Rozental.
-Den här typen av individuella svårigheter kan vara viktiga att upptäcka tidigt i behandlingen för att kunna ge personen extra stöd och matcha patienten till rätt typ av behandling.
I ytterligare en delstudie, baserad på data från 2 866 personer, uppgav 5,8 procent en statistisk säkerställd försämring av behandlingen. I den här gruppen ingick allt från egentlig depression och ångestsyndrom till spelberoende och personer med relationssvårigheter.
Även faktorer som kan minska oddsen för försämring av behandlingen analyserades. Sådana positiva faktorer var bland annat att befinna sig i en relation, att ha en universitetsutbildning och att vara äldre.
-Det är faktorer som vi vet sedan tidigare är skyddsfaktorer mot psykisk ohälsa. Att leva i en parrelation innebär att man har någon att dela tankar och bolla behandlingen med, och universitetsutbildning tror vi spelar roll för att lära sig och förstå materialet i självhjälpsbehandlingen bättre. Åldern spelar roll genom att högre ålder i sig är en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa; ofta har man bättre ekonomi, bättre sociala relationer etc.
Nu hoppas Alexander Rozental att i fortsatta studier kunna mäta om de försämringar som uppges kvarstår över tid, men också att genom patientintervjuer få en tydligare bild av vad patienter upplever som negativt vid internet-KBT och orsaken till dessa upplevelser.
Alexander Rozental disputerade den 3 februari vid Stockholms universitet. Titeln på hans avhandling är Negative effects of Internet-based cognitive behavior therapy – Monitoring and reporting deterioration and adverse and unwanted events.
TEXT
Peter Örn
