FRÅGA JURISTEN: Vill en patient spela in sitt samtal med psykologen bör man som psykolog först fråga om skälen till inspelningen. Det kan ofta finnas godtagbara skäl för en ljudinspelning, enligt bland annat uttalanden från JO. Men kontrollera först om din arbetsplats har egna regler kring detta. Det svarar förbundsjuristen Nils-Erik Solberg i Fråga Juristen.
FRÅGA:
Vad är det som gäller om en patient vill spela in det samtal vi har? Kan jag vägra att tillåta det? En patient jag har vill till och med spela in med bild. Det känns väldigt olustigt med tanke på att det kan komma ut på Facebook och liknande. Och gäller inte sekretessen då?
SVAR:
Det förekommer att patienter och även anhöriga vill göra ljudinspelningar, fotografera eller till och med filma i samband med kontakter med hälso- och sjukvården. Dessa frågor kan ses ur flera olika perspektiv. Det kan till exempel vara fråga om sekretessen för andra som rör sig i lokalerna, som patienter och anhöriga. Det kan också vara både en arbetsmiljöfråga och en integritetsfråga för personalen som blir inspelad.
Som du är inne på kan även formen för inspelningen ha betydelse, likaså kommer man in på hur själva vården påverkas och orsakerna till varför patienten vill spela in kan variera.
JO har i några fall bedömt frågor som rör inspelning av möten mellan patienter och hälso- och sjukvårdpersonal vid vårdtillfällen. Där konstateras att sjukvårdens lokaler inte är allmän plats där vem som helst kan röra sig fritt och att vården därför har rätt att ställa upp regler för dem som vistas där. Många landsting och regioner har fastställt regler, både när det gäller vad som är tillåtet att spela in och hur, samt hur personalen ska hantera patienters begäran att få göra inspelningar av vården. Du bör därför till en början kontrollera om och i så fall vad som gäller på din arbetsplats.
JO uttalar att det ofta finns godtagbara skäl för patienter att spela in ett möte med vårdpersonal, som till exempel för att kunna lyssna igenom ett samtal själv senare eller att låta en anhörig ta del av det. JO anser därför att utgångspunkten bör vara att det ska vara tillåtet att göra ljudinspelningar av samtal som patienten själv deltar i.
Däremot kan det förbjudas om man kan misstänka att inspelningen kan komma att användas på ett ”provokativt eller förlöjligande” sätt. I individuella fall kan man alltså förbjuda ljudinspelningar. För att kunna göra en sådan bedömning behöver man prata med patienten om skälen för inspelningen.
Ett skäl kan också vara att patienten i något avseende misstror vården och vill använda inspelningen som ”bevismedel”. Då är det viktigt att klara ut vad som är orsaken till den bristande tilltron och hantera den. JO har kritiserat en läkare för att denne har förbjudit en ljudinspelning utan att ta reda på något om varför patienten ville göra inspelningen.
Även vilken typ av inspelning som görs har betydelse. När det gäller fotografering eller videoinspelning anser JO att det av integritetsskäl är möjligt att förbjuda det, oavsett orsak och syfte med inspelningen. Sekretessreglerna blir inte aktuella att tillämpa om patienten själv spelar in samtalet. Däremot kan det tänkas att sekretess kan påverka i de fall ett samtal innehåller uppgifter om utomstående personer. Även det är förstås skäl för att neka inspelning.
TEXT
Nils-Erik Solberg
förbundsjurist