• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Får patienten spela in mig?

Får patienten spela in mig?

5 december 2016 publicerad av Peter Örn

FRÅGA JURISTEN: Vill en patient spela in sitt samtal med psykologen bör man som psykolog först fråga om skälen till inspelningen. Det kan ofta finnas godtagbara skäl för en ljudinspelning, enligt bland annat uttalanden från JO. Men kontrollera först om din arbetsplats har egna regler kring detta. Det svarar förbundsjuristen Nils-Erik Solberg i Fråga Juristen.

FRÅGA:
Vad är det som gäller om en patient vill spela in det samtal vi har? Kan jag vägra att tillåta det? En patient jag har vill till och med spela in med bild. Det känns väldigt olustigt med tanke på att det kan komma ut på Facebook och liknande. Och gäller inte sekretessen då?

Nils Erik Solberg
Foto: Johan Paulin

SVAR:

Det förekommer att patienter och även anhöriga vill göra ljudinspelningar, fotografera eller till och med filma i samband med kontakter med hälso- och sjukvården. Dessa frågor kan ses ur flera olika perspektiv. Det kan till exempel vara fråga om sekretessen för andra som rör sig i lokalerna, som patienter och anhöriga. Det kan också vara både en arbetsmiljöfråga och en integritetsfråga för personalen som blir inspelad.

Som du är inne på kan även formen för inspelningen ha betydelse, likaså kommer man in på hur själva vården påverkas och orsakerna till varför patienten vill spela in kan variera.

JO har i några fall bedömt frågor som rör inspelning av möten mellan patienter och hälso- och sjukvårdpersonal vid vårdtillfällen. Där konstateras att sjukvårdens lokaler inte är allmän plats där vem som helst kan röra sig fritt och att vården därför har rätt att ställa upp regler för dem som vistas där. Många landsting och regioner har fastställt regler, både när det gäller vad som är tillåtet att spela in och hur, samt hur personalen ska hantera patienters begäran att få göra inspelningar av vården. Du bör därför till en början kontrollera om och i så fall vad som gäller på din arbetsplats.

JO uttalar att det ofta finns godtagbara skäl för patienter att spela in ett möte med vårdpersonal, som till exempel för att kunna lyssna igenom ett samtal själv senare eller att låta en anhörig ta del av det. JO anser därför att utgångspunkten bör vara att det ska vara tillåtet att göra ljudinspelningar av samtal som patienten själv deltar i.

Däremot kan det förbjudas om man kan misstänka att inspelningen kan komma att användas på ett ”provokativt eller förlöjligande” sätt. I individuella fall kan man alltså förbjuda ljudinspelningar. För att kunna göra en sådan bedömning behöver man prata med patienten om skälen för inspelningen.

Ett skäl kan också vara att patienten i något avseende misstror vården och vill använda inspelningen som ”bevismedel”. Då är det viktigt att klara ut vad som är orsaken till den bristande tilltron och hantera den. JO har kritiserat en läkare för att denne har förbjudit en ljudinspelning utan att ta reda på något om varför patienten ville göra inspelningen.

Även vilken typ av inspelning som görs har betydelse. När det gäller fotografering eller videoinspelning anser JO att det av integritetsskäl är möjligt att förbjuda det, oavsett orsak och syfte med inspelningen. Sekretessreglerna blir inte aktuella att tillämpa om patienten själv spelar in samtalet. Däremot kan det tänkas att sekretess kan påverka i de fall ett samtal innehåller uppgifter om utomstående personer. Även det är förstås skäl för att neka inspelning.

TEXT

Nils-Erik Solberg
förbundsjurist

Fler artiklar

  • Balanserar sin egen oro
  • ”Defensiv vård är inget för oss”
  • APA: "Vi använder psykologi för att gynna samhället"

Arkiverad under: Aktuellt, Fråga juristen

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

Regeringens utredare: Tydligt behov av specialistpsykologer

Uppmanar regeringen: Utred psykologprogrammen

Klart för teater

Vill öka utbudet för de yngsta vid trauma

“Vi kan göra problemet mer synligt”

”Regionerna behöver både piska och morötter”

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in