AKTUELLT. Från årsskiftet ska sjukskrivning vid psykisk ohälsa bli mer individanpassad och leda till snabbare återgång i arbete. Det tror Socialstyrelsen som uppdaterat beslutsstödet för sjukskrivning. Sveriges Kliniska Psykologers Förening tror dock att det behövs andra lösningar.
– Det skulle krävas att primärvården gör systematiska bedömningar med standardiserade instrument, vilket inte är fallet i dag, säger Olof Molander, ledamot i föreningens styrelse.
Det nuvarande beslutsstödet som läkare använder för sjukintyg vid psykisk ohälsa har funnits sedan 2007 och har nu på regeringens uppdrag uppdaterats. Bakgrunden är bland annat att sjuktalen ökat med 80 procent under perioden 2010-2015 och att de psykiatriska diagnoserna står för 59 procent av ökningen.
För att anpassa beslutsstödet och de rekommenderade sjukskrivningstiderna till det kunskapsläge som råder i dag har Socialstyrelsen låtit experter granska 17 olika diagnoser inom området psykiska sjukdomar och besvär. Det nya beslutsstödet, som från mitten av januari 2017 bland annat ska integreras i de digitala journalsystemen, är tänkt att ta större hänsyn till den enskilde individen situation.
– Även om svårighetsgrad funnits med tidigare så har vi nu lagt till fler skrivningar om svårighetsgrad i diagnoserna som ingår. Nu har vi tydliggjort att sjukskrivningsbehovet ser olika ut och läkaren ska kunna välja mellan olika sjukskrivningslängder och möjlighet att sjukskriva på deltid, säger Anders Fejer, chef för Socialstyrelsens enhet för vägledning för hälso- och sjukvården.
Sveriges Kliniska Psykologers Förening har föreslagit att utredning och behandling hos psykolog inom primärvården bör ingå i den nationella vårdgarantin, och föreningen har länge drivit frågan om psykologers rätt att få sjukskriva vid psykisk ohälsa.
– Detta skulle tillsammans troligen leda till ökad patientsäkerhet, minskat lidande och minskade sjukskrivningskostnader, säger psykolog Olof Molander, ledamot i föreningens styrelse, och fortsätter:
– För att kunna använda differentierade sjukskrivningstider i enlighet med det nya beslutsstödet krävs det att primärvården gör systematiska bedömningar med standardiserade instrument, vilket inte är fallet i dag. En aktuell studie visar att bara 7 procent av patienterna får en diagnos och mindre än 3 procent får träffa psykolog vid minst ett tillfälle.
Nyligen har ett norskt försök genomförts där psykologer erhöll sjukskrivningsrätt för patienter med psykisk ohälsa, eftersom psykologer som följt en psykiskt sjuk person under en längre tid ansågs ha bättre möjlighet att bedöma vilken möjlighet personen har att utföra sitt arbete än exempelvis en stafettläkare i primärvården.
– Det visade att psykologerna sjukskrev i mindre omfattning än läkarna. Sjukskrivning för patienter med psykisk ohälsa kräver ingående kunskap i bedömning, såväl gällande diagnostiska instrument som de psykologiska verkningsmekanismerna vid ångest- och depression, säger Olof Molander.
TEXT
Peter Örn
