AKTUELLT. Donald Trump är, tillsammans med många av sina anhängare, ett exempel på det som inom ledarskapspsykologin kallas den toxiska triangeln. I den spelar den narcissistiska och aggressiva ledaren en central roll. Det förklarar psykologiforskaren Magnus Lindén som i kväll diskuterar ämnet i en paneldebatt i Lund.
Natten till i dag den 8 september, svensk tid, möttes de två amerikanska presidentkandidaterna Donald Trump och Hillary Clinton i en första gemensam utfrågning. Flera opinionsmätningar har visat en relativt jämn fördelning i väljarstödet och Donald Trump, som länge inte ens väntades ha en möjlighet att bli republikanernas presidentkandidat, ser nu ut att kunna bli en stark konkurrent till Hillary Clinton om presidentposten.
Även i Europa får auktoritära och populistiska partier allt starkare stöd. Var femte väljare beräknas stödja dessa och många frågar sig vilka orsakerna är. Magnus Lindén på institutionen för psykologi vid Lunds universitet är i sin forskning främst inriktad på destruktiva egenskaper i ett läge av krig eller terrorism. Men de teoretiska förklaringarna kan på flera sätt även tillämpas då det gäller människors stöd till Donald Trump och andra auktoritära politiska uttryck.
– Inom psykologin finns det tre faktorer som samspelar och tillsammans skapar det som brukar kallas den toxiska triangeln. Först ledarens egenskaper, som handlar om en stark narcissistisk personlighet och stark karisma, samt ett aggressivt sätt att förhålla sig utåt. Nummer två är omvärldsfaktorerna, som just nu handlar mycket om instabilitet och upplevda hot, säger Magnus Lindén.
Den tredje faktorn är följarens egenskaper. Det har länge funnits en uppfattning att personer som Donald Trump lockar till sig en homogen grupp bestående av främst unga, vita och lågutbildade män.
– Ny forskning visar dock att det främst är personer som förespråkar höger-auktoritarism – personer som bland annat är beredda att använda våld och även har lättare än andra att exempelvis acceptera tortyr – som stöder auktoritära och populistiska politiker och partier. Men även auktoritära tendenser kan modifieras till följd av händelser omkring oss. Efter attentaten den 11 september 2001 ökade dessa tendenser bland studenter, och vi såg liknande förändring efter attentaten i Paris, för att sedan minska igen efter några veckor, säger Magnus Lindén.
Vid debatten i Lund i kväll 8 september deltar förutom Magnus Lindén även chefredaktör Göran Greider, ledarskapsforskaren Charlotta Levay samt retorikprofessorn Anders Signell. Den leds av journalisten Andreas Ekström och arrangeras kl 20.00 på Café Athen, Lundagård.
TEXT
Peter Örn
