• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Kan Donald Trump lära oss något?

Kan Donald Trump lära oss något?

8 september 2016 publicerad av Peter Örn

AKTUELLT. Donald Trump är, tillsammans med många av sina anhängare, ett exempel på det som inom ledarskapspsykologin kallas den toxiska triangeln. I den spelar den narcissistiska och aggressiva ledaren en central roll. Det förklarar psykologiforskaren Magnus Lindén som i kväll diskuterar ämnet i en paneldebatt i Lund.

Magnus Lindén

Natten till i dag den 8 september, svensk tid, möttes de två amerikanska presidentkandidaterna Donald Trump och Hillary Clinton i en första gemensam utfrågning. Flera opinionsmätningar har visat en relativt jämn fördelning i väljarstödet och Donald Trump, som länge inte ens väntades ha en möjlighet att bli republikanernas presidentkandidat, ser nu ut att kunna bli en stark konkurrent till Hillary Clinton om presidentposten.

Även i Europa får auktoritära och populistiska partier allt starkare stöd. Var femte väljare beräknas stödja dessa och många frågar sig vilka orsakerna är. Magnus Lindén på institutionen för psykologi vid Lunds universitet är i sin forskning främst inriktad på destruktiva egenskaper i ett läge av krig eller terrorism. Men de teoretiska förklaringarna kan på flera sätt även tillämpas då det gäller människors stöd till Donald Trump och andra auktoritära politiska uttryck.

– Inom psykologin finns det tre faktorer som samspelar och tillsammans skapar det som brukar kallas den toxiska triangeln. Först ledarens egenskaper, som handlar om en stark narcissistisk personlighet och stark karisma, samt ett aggressivt sätt att förhålla sig utåt. Nummer två är omvärldsfaktorerna, som just nu handlar mycket om instabilitet och upplevda hot, säger Magnus Lindén.

Den tredje faktorn är följarens egenskaper. Det har länge funnits en uppfattning att personer som Donald Trump lockar till sig en homogen grupp bestående av främst unga, vita och lågutbildade män.

– Ny forskning visar dock att det främst är personer som förespråkar höger-auktoritarism – personer som bland annat är beredda att använda våld och även har lättare än andra att exempelvis acceptera tortyr – som stöder auktoritära och populistiska politiker och partier. Men även auktoritära tendenser kan modifieras till följd av händelser omkring oss. Efter attentaten den 11 september 2001 ökade dessa tendenser bland studenter, och vi såg liknande förändring efter attentaten i Paris, för att sedan minska igen efter några veckor, säger Magnus Lindén.

Vid debatten i Lund i kväll 8 september deltar förutom Magnus Lindén även chefredaktör Göran Greider, ledarskapsforskaren Charlotta Levay samt retorikprofessorn Anders Signell. Den leds av journalisten Andreas Ekström och arrangeras kl 20.00 på Café Athen, Lundagård.

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • "Bland samer är normen att vara stark"
  • "Mitt raseri är sprunget ur kärleken"
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in