• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Forskning · Andras sätt att agera kan påverka viljan att ingripa mot relationsvåld

Andras sätt att agera kan påverka viljan att ingripa mot relationsvåld

14 juni 2016 publicerad av Peter Örn

FORSKNING. Vad får människor som bevittnar våld i nära relationer att ingripa eller tveka till att göra något? Både personliga normer och känslomässiga engagemang kan spela en roll, men också hur andra människor i omgivningen agerar. Det visar Helen Alfredssons i en doktorsavhandling i psykologi vid Göteborgs universitet.

Helen Alfredsson
Foto: Göteborgs universitet

Enligt Brottsförebyggande rådet förekommer det fysiskt eller psykiskt våld i minst 24 procent av alla nära relationer i Sverige. För att den siffran ska kunna minska är det viktigt att människor i omgivningen, som bevittnar detta våld, ingriper.

Helen Alfredsson på psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet har försökt ta reda på vilka faktorer som styr omgivningens beslut att ingripa eller avstå när den bevittnar detta våld. Genom en enkät till 800 personer har hon försökt ta reda på hur människor ser på våld i nära relationer och få förklaringar till vad som psykologiskt kan ligga bakom beslutet att ingripa eller inte ingripa då man bevittnar sådant våld.

– Ett av resultaten är att det fortfarande finns en uppfattning om att offret får skylla sig själv om hen stannar kvar i relationen, eller att offret har betett sig på ett sätt som provocerar fram våldet, säger Helen Alfredsson i ett pressmeddelande.

Men varför drar sig människor i omgivningen för att ingripa, även då de anser att våldet är oacceptabelt? Helen Alfredsson testade ett urval av olika psykologiska komponenter, både kognitiva och emotionella, och resultaten visar att framför allt personliga normer och känslomässigt engagemang påverkar omgivningens vilja att ingripa; ett moraliskt ansvar liksom graden av känslomässig berördhet tycks vara något som triggar omgivningens vilja att ingripa.

Men även omgivningens sätt att agera vid våld i nära relationer styrde valet att ingripa. I hennes studie fick försökspersoner ta ställning till att ingripa om det samtidigt fanns någon annan som ingrep, alternativt andra som undvek att ingripa.

– Störst effekt i det testet gav varianten där en annan person fanns på plats, men undvek att agera. Då sa deltagarna att de inte heller skulle ingripa, säger Helen Alfredsson.

Resultatet skulle delvis kunna förklara allmänhetens bristande ingripande mot våld i nära relationer: det kan finnas en kollektiv anpassning till en social norm som tolkas förorda ett icke-ingripande mot våldet.

Titeln på Helen Alfredssons avhandling är Intimate partner violence: Beliefs and psychological predictors of intervention intentions among the Swedish general public.

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • Förståelse av kön måste baseras på fakta
  • Hundassisterad psykoterapi effektivast med barn
  • Förälderns psykiska ohälsa påverkar vård av barnet

Arkiverad under: Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad gör jag åt en undermålig utredning?

Oskicklighet hos psykologer är ett vanligt tema i de klagomål vi får in, svarar Patrik Lind, ordförande Etikrådet.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1
30 september 2021

“KBT-psykologerna behöver bli fler” https://t.co/Ys6JccqPIf via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

”Jag känner mig ändå hoppfull”

Avbyte i förbundsstyrelsen

Hon är årets digitala psykolog

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation

Psykologer i topplistan över de som jobbar längst

”En lyckad ockupation”

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer