• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Forskning · Andras sätt att agera kan påverka viljan att ingripa mot relationsvåld

Andras sätt att agera kan påverka viljan att ingripa mot relationsvåld

14 juni 2016 publicerad av Peter Örn

FORSKNING. Vad får människor som bevittnar våld i nära relationer att ingripa eller tveka till att göra något? Både personliga normer och känslomässiga engagemang kan spela en roll, men också hur andra människor i omgivningen agerar. Det visar Helen Alfredssons i en doktorsavhandling i psykologi vid Göteborgs universitet.

Helen Alfredsson
Foto: Göteborgs universitet

Enligt Brottsförebyggande rådet förekommer det fysiskt eller psykiskt våld i minst 24 procent av alla nära relationer i Sverige. För att den siffran ska kunna minska är det viktigt att människor i omgivningen, som bevittnar detta våld, ingriper.

Helen Alfredsson på psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet har försökt ta reda på vilka faktorer som styr omgivningens beslut att ingripa eller avstå när den bevittnar detta våld. Genom en enkät till 800 personer har hon försökt ta reda på hur människor ser på våld i nära relationer och få förklaringar till vad som psykologiskt kan ligga bakom beslutet att ingripa eller inte ingripa då man bevittnar sådant våld.

– Ett av resultaten är att det fortfarande finns en uppfattning om att offret får skylla sig själv om hen stannar kvar i relationen, eller att offret har betett sig på ett sätt som provocerar fram våldet, säger Helen Alfredsson i ett pressmeddelande.

Men varför drar sig människor i omgivningen för att ingripa, även då de anser att våldet är oacceptabelt? Helen Alfredsson testade ett urval av olika psykologiska komponenter, både kognitiva och emotionella, och resultaten visar att framför allt personliga normer och känslomässigt engagemang påverkar omgivningens vilja att ingripa; ett moraliskt ansvar liksom graden av känslomässig berördhet tycks vara något som triggar omgivningens vilja att ingripa.

Men även omgivningens sätt att agera vid våld i nära relationer styrde valet att ingripa. I hennes studie fick försökspersoner ta ställning till att ingripa om det samtidigt fanns någon annan som ingrep, alternativt andra som undvek att ingripa.

– Störst effekt i det testet gav varianten där en annan person fanns på plats, men undvek att agera. Då sa deltagarna att de inte heller skulle ingripa, säger Helen Alfredsson.

Resultatet skulle delvis kunna förklara allmänhetens bristande ingripande mot våld i nära relationer: det kan finnas en kollektiv anpassning till en social norm som tolkas förorda ett icke-ingripande mot våldet.

Titeln på Helen Alfredssons avhandling är Intimate partner violence: Beliefs and psychological predictors of intervention intentions among the Swedish general public.

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • Förståelse av kön måste baseras på fakta
  • EFT – att arbeta aktivt med känslor
  • Hundassisterad psykoterapi effektivast med barn

Arkiverad under: Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

5 februari 2021

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro https://t.co/08leTh6yyz via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter1
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4

Nyheter

KBT och PDT ger samma långtidseffekt vid panikångest

Splittrad bild av pandemins psykologiska effekter

»En situation som saknar motstycke«

»Ingen stor förändring av den psykiska hälsan under pandemin«

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro

Hälften av psykologstudenterna mer nedstämda

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer