FORSKNING. Personer som lätt känner oro, irritation och ofta svänger snabbt i humöret kan ha lättare att återhämta sig kognitivt i brusande stadsmiljö än i stillsam natur. Stadens larm eller naturens lugn för återhämtning? Det är personligheten som avgör, menar forskarna bakom en studie publicerad i Journal of Consumer Psychology.
Efter en stressig dag på jobbet skulle många ge rådet att ta en promenad i naturen för återhämtning. Även tidigare forskning har lyft fram naturens potential som ”kognitiv återhämtarmiljö” på ett sätt som stadsmiljön inte har.
Men det kan vara helt fel, åtminstone för dem som har en personlighet präglad av oro, irritation och frekventa humörsvängningar. Då kan en promenad på en livlig affärsgata i city vara ett lämpligare alternativ för mental återhämtning. Det hävdar en grupp forskare vid Providence College på Rhode Island, USA, i en studie som publicerats i Journal of Consumer Psychology.
Deltagarna i studien fick först genomföra en mentalt krävande uppgift; att skriva meningar utan att använda vissa bokstäver så som A och N. De fick sedan besvara ett antal frågor som vittnade om deltagarnas neurotiska drag, i form av en benägenhet att känna stor oro, irritation, uppvisande eller upplevda humörsvängningar, etc. Slutligen fick samtliga genoföra uppgifter som exponerade dem för ord eller bilder associerade med antingen natur eller stadsmiljö.
Resultaten visade att neurotiska personligheter återhämtade sig kognitivt bättre då de konfronterades med ord relaterade till en livlig stadsmiljö, medan ord relaterade till naturen främjade den kognitiva återhämtningen bättre hos de övriga.
Men naturen kunde även vara gynnsam för neurotiska personligheter, men bara om det handlade om ord som exempelvis ”klippa”, ”storm” eller ”björn”, liksom stadsmiljön kunde vara gynnsam för de övriga om det handlade om lugna miljöer, så som orden ”bibliotek” eller ”bokhandel”.
Forskarna bakom studien uppger att deras resultat är intressanta för såväl stadsplanerare som för enskilda individer, de senare genom att exempelvis bättre anpassa sina hem, arbeten och fritidsmiljöer på ett sätt som stämmer överens med ens egen personlighet.
Titeln på studien är When are Natural and Urban Environments Restorative? The Impact of Environmental Compatibility on Self-Control Restoration.
