AKTUELLT 12 landsting har gjort patientjournaler tillgängliga via internet, varav två även inkluderar psykiatrin. Under 2017 ska samtliga landsting ingå i systemet hoppas Sofie Zetterström på Inera, det landstingsägda bolag som tillhandahåller tjänsten.
– Patienter som kan läsa sina journaler på nätet är mer informerade om sin egen vård och bättre förberedda när de träffar sin behandlare, säger Sofie Zetterström.
Landstinget i Uppsala län var 2012 först med att införa nätbaserade journaler, en tjänst som gör att patienten får tillgång till patientjournalen via internet. Nu har 12 landsting infört systemet, Region Skåne och Landstinget Kronobergs har nyligen även inkluderat psykiatrin och fler landsting är på gång, bland annat landstinget i Uppsala. Målsättningen är att samtliga landsting och regioner ska använda journal via nätet senast 2017.
Enligt Inera, det företag som ansvara för utvecklingen och införandet av systemet, finns det ett starkt stöd för nätbaserade patientjournaler.
Foto: Cecilia Phil
– Vi för löpande samtal med Läkarförbundet, Vårdförbundet, patientorganisationer och andra intressenter, och uppslutningen är stor för att införa det. Det gäller inte minst patientorganisationerna, säger Sofie Zetterström, och fortsätter:
– För patienterna innebär det en rad fördelar att kunna gå in i sin egen journal; det är lättare att få en förståelse för den vård som ges, de blir generellt sett bättre informerade och kan förbereda sig bättre inför återbesök hos vårdgivaren.
Det finns fortfarande stora skillnader mellan landstingen i fråga om hur mycket de nätbaserade journalerna innehåller. Samtliga utelämnar områdena klinisk genetik och enheten för kvinnofrid, och längre var även psykiatrin undantagna hos dem som infört systemet. Vissa har valt att ha en mycket begränsad information i de nätbaserade patientjournalerna, exempelvis Region Halland där endast information om vaccinationer är tillgänglig.
Dessutom skiljer sig landstingen åt ifråga om hur snart efter en ny journalanteckning som informationen blir tillgänglig för patienten. I exempelvis Skåne används en så kallad kvalitetssäkringstid på fyra veckor för psykiatrijournaler, i Kronoberg är den två veckor.
– Eftersom det kan handla om känsliga uppgifter känner många att det är viktigt att det finns tid att kvalitetssäkra informationen i journalen. Men samtidigt är det ett jättestort problem att olika landsting gör på olika sätt, både ifråga hur mycket information som finns tillgänglig via nätet och hur lång tid det tar innan patienten kan se journalen. Det skapar en ojämlikhet i vården och badwill för tjänsten, säger Sofie Zetterström.
– Vi strävar nu efter att ta fram ett gemensamt regelverk för den här tjänsten och som vi hoppas ska finnas på plats till hösten 2016. Målsättningen är att informationen ska vara tillgänglig så fort som möjligt.
Enligt psykologer som Psykologtidningen varit i kontakt med kan det nya systemet leda till en ökad försiktighet i fråga om vilken information som förs in i journalen, eftersom den snabbt och enkelt blir tillgänglig för patienten. Men Sofie Zetterström tror inte att risken är stor att informationen i journalen blir allt för begränsad.
– Det är ju bara den aktuella patienten och behandlande personalen som har tillgång till den, patientdatalagen gäller ju på samma sätt som för en vanlig pappersjournal. Vi lägger dessutom ner mycket arbete för att skapa en stor säkerhet i systemet, och ingen information ligger ju ute på nätet utan i landstingens journalsystem men åtkomlig via nätet.
– Men det har för framför allt Sveriges Läkarförbund varit viktigt att behålla kvalitetstiden. Personligen tror jag dock att den på sikt inte kommer att vara så lång som två veckor, säger Sofie Zetterström.
Psykologförbundet har inte deltagit i de samtal Inera successivt fört under införandet av nätbaserade journaler, främst på grund av att de tidigare främst gällt den somatiska vården. Men nu väljer allt fler landsting att även inkludera psykiatrin och Sofie Zetterström anser att även Psykologförbundet då blir en viktig part i detta arbete.
Läs även i nästa utgåva av Psykologtidningen, nr 4/5 2016:
– Det visar forskningen om patientjournaler via nätet.
– Hur påverkar nätbaserade journaler psykologernas arbete?
TEXT
Peter Örn
