• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Många hinder när ny kunskap ska nå ut i sjukvården

Många hinder när ny kunskap ska nå ut i sjukvården

6 april 2016 publicerad av Peter Örn

FORSKNING. Ständiga organisationsförändringar inom sjukvården och allt för komplexa kunskapsunderlag gör att nya behandlingsmetoder mot exempelvis depression har svårt att nå ut i sjukvården, trots att de i studier visat sig både effektiva och rekommenderas i nationella riktlinjer.
– Psykologiska och andra icke-medicinska behandlingar lånar sig i vissa fall sämre till hierarkin av rådande evidensgradering och en tydlig evidens kan vara förhållandevis svårare att påvisa. Det är ytterligare ett hinder för att nå ut med ny kunskap, säger psykologen och doktoranden Linda Richter Sundberg.

Linda Richter Sundberg
Foto: Umeå universitet

Det kommer hela tiden nya studier som visar hur diagnostisering, förebyggande arbete eller behandling kan göras effektivare. Men många av dessa nya vetenskapliga rön kommer inte mycket längre än till en publicering i vetenskapliga tidskrifter, eller som en del av nya nationella riktlinjer och som i bästa fall anammas av hälso- och sjukvården efter en ofta lång tids fördröjning.

I en doktorsavhandling har psykologen Linda Richter Sundberg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, studerat hur myndigheter och andra nationella aktörer utvecklar och implementerar evidensbaserad kunskap i form av riktlinjer och överenskommelser, och vilka hinder som gör att ny kunskap kan ha svårt att nå ut i hälso- och sjukvården. Hennes forskning bygger på intervjuer, enkätundersökningar och observationer, plus myndigheternas egen dokumentation.

Resultaten visar att de myndigheter som ansvarar för att främja evidensbaserad vård, så som Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), möter en rad hinder i det arbetet. Hon har specifikt tittat på insatser som syftar till att utveckla vårdens förebyggande arbete samt förbättra vård och behandling av depression.

– Hindren på lokal nivå, exempelvis inom primärvården, är bland annat upptagenheten av organisatoriska förändringar som försvårar införandet av nya metoder. Vårdgivarna upplever inte heller alltid de nya metoderna som mer effektiva än de beprövade, trots att det visats i vetenskapliga studier.

Kostnadsaspekten spelar också en roll; det kan ta lång tid innan man tydligt ser hur investeringar i nya metoder betalar sig, säger Linda Richter Sundberg.

– Inom primärvården förekommer även uppfattningen att det inte är den som ska arbeta psykoterapeutiskt, att det är en uppgift för psykiatrin, och därför finns ett motstånd till att införa de nya metoderna.

Men även avsändaren, myndigheten, har ett ansvar för att nya metoder ska få genomslag i den praktiska vardagen. Är nya riktlinjer allt för komplexa försvåras införandet.

– Utformandet av kunskapsunderlagen spelar en viktig roll för huruvida de ska kunna anpassas till de lokala förutsättningarna. Nationella riktlinjer innefattar ofta stora områden och är ibland mycket komplexa då de innebär en stor förändring av arbetssätt och vänder sig till flera nivåer i sjukvårdssystemet. En fördel i Socialstyrelsens metod för riktlinjeutveckling är att representanter från sjukvården involveras under utvecklingsprocessen, säger Linda Richter Sundberg.

Ny kunskap som dessutom konkurrerar med dagsaktuella händelser som styr prioriteringar och vart resurserna riktas, exempelvis vid influensautbrott eller liknande.

– Nationella myndigheter är samtidigt lite bakbundna, de behöver inordna sig i det lokala självstyre som är skyddat i grundlagen och som innebär att landsting, kommuner och professioner agerar med en stor självständighet. Det finns en motsättning i sjukvårdssystemet: Vi önskar en lokal anpassning men samtidigt ett jämlikt vårdutbud.

Linda Richter Sundberg tror att det skulle behövas en bättre samordning mellan de nationella aktörerna i hälsosystemet, och att deras respektive kvalitéter och styrkor gemensamt bidrar till att skapa en effektivare och jämlikare vård. Ojämlikheten i dag kan bland annat illustreras med tillgången på legitimerade psykoterapeuter, en förutsättning för att de vetenskapligt förankrade behandlingsrekommendationerna gällande ångest och depression ska tillämpas. I storstäderna är tillgången på terapeuter fyra gånger större än i de mer glesbefolkade delarna av landet.

– Bristen på legitimerade psykoterapeuter gör att den rekommenderade behandlingen får en långsam spridning utanför storstadsområdena. Liknande geografiska mönster och ojämlikhet finns i andra hälsotillstånd som exempelvis hjärt-kärlsjukdom.

Linda Richter Sundberg disputerar den 8 april på sin avhandling Mellan evidens och praktik – Utveckling och implementering av kunskapsbaserade arbetssätt i det svenska hälsosystemet inom prevention och mental hälsa.

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Hundassisterad psykoterapi effektivast med barn

Arkiverad under: Aktuellt, Forskning Taggad som: depression

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

5 februari 2021

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro https://t.co/08leTh6yyz via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter1
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4

Nyheter

Viss ökning av problemspelandet under pandemin

Lyckad föräldrakurs i lågaffektivt bemötande

KBT och PDT ger samma långtidseffekt vid panikångest

Splittrad bild av pandemins psykologiska effekter

»En situation som saknar motstycke«

»Ingen stor förändring av den psykiska hälsan under pandemin«

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer