• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Många hinder när ny kunskap ska nå ut i sjukvården

Många hinder när ny kunskap ska nå ut i sjukvården

6 april 2016 publicerad av Peter Örn

FORSKNING. Ständiga organisationsförändringar inom sjukvården och allt för komplexa kunskapsunderlag gör att nya behandlingsmetoder mot exempelvis depression har svårt att nå ut i sjukvården, trots att de i studier visat sig både effektiva och rekommenderas i nationella riktlinjer.
– Psykologiska och andra icke-medicinska behandlingar lånar sig i vissa fall sämre till hierarkin av rådande evidensgradering och en tydlig evidens kan vara förhållandevis svårare att påvisa. Det är ytterligare ett hinder för att nå ut med ny kunskap, säger psykologen och doktoranden Linda Richter Sundberg.

Linda Richter Sundberg
Foto: Umeå universitet

Det kommer hela tiden nya studier som visar hur diagnostisering, förebyggande arbete eller behandling kan göras effektivare. Men många av dessa nya vetenskapliga rön kommer inte mycket längre än till en publicering i vetenskapliga tidskrifter, eller som en del av nya nationella riktlinjer och som i bästa fall anammas av hälso- och sjukvården efter en ofta lång tids fördröjning.

I en doktorsavhandling har psykologen Linda Richter Sundberg, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, studerat hur myndigheter och andra nationella aktörer utvecklar och implementerar evidensbaserad kunskap i form av riktlinjer och överenskommelser, och vilka hinder som gör att ny kunskap kan ha svårt att nå ut i hälso- och sjukvården. Hennes forskning bygger på intervjuer, enkätundersökningar och observationer, plus myndigheternas egen dokumentation.

Resultaten visar att de myndigheter som ansvarar för att främja evidensbaserad vård, så som Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), möter en rad hinder i det arbetet. Hon har specifikt tittat på insatser som syftar till att utveckla vårdens förebyggande arbete samt förbättra vård och behandling av depression.

– Hindren på lokal nivå, exempelvis inom primärvården, är bland annat upptagenheten av organisatoriska förändringar som försvårar införandet av nya metoder. Vårdgivarna upplever inte heller alltid de nya metoderna som mer effektiva än de beprövade, trots att det visats i vetenskapliga studier.

Kostnadsaspekten spelar också en roll; det kan ta lång tid innan man tydligt ser hur investeringar i nya metoder betalar sig, säger Linda Richter Sundberg.

– Inom primärvården förekommer även uppfattningen att det inte är den som ska arbeta psykoterapeutiskt, att det är en uppgift för psykiatrin, och därför finns ett motstånd till att införa de nya metoderna.

Men även avsändaren, myndigheten, har ett ansvar för att nya metoder ska få genomslag i den praktiska vardagen. Är nya riktlinjer allt för komplexa försvåras införandet.

– Utformandet av kunskapsunderlagen spelar en viktig roll för huruvida de ska kunna anpassas till de lokala förutsättningarna. Nationella riktlinjer innefattar ofta stora områden och är ibland mycket komplexa då de innebär en stor förändring av arbetssätt och vänder sig till flera nivåer i sjukvårdssystemet. En fördel i Socialstyrelsens metod för riktlinjeutveckling är att representanter från sjukvården involveras under utvecklingsprocessen, säger Linda Richter Sundberg.

Ny kunskap som dessutom konkurrerar med dagsaktuella händelser som styr prioriteringar och vart resurserna riktas, exempelvis vid influensautbrott eller liknande.

– Nationella myndigheter är samtidigt lite bakbundna, de behöver inordna sig i det lokala självstyre som är skyddat i grundlagen och som innebär att landsting, kommuner och professioner agerar med en stor självständighet. Det finns en motsättning i sjukvårdssystemet: Vi önskar en lokal anpassning men samtidigt ett jämlikt vårdutbud.

Linda Richter Sundberg tror att det skulle behövas en bättre samordning mellan de nationella aktörerna i hälsosystemet, och att deras respektive kvalitéter och styrkor gemensamt bidrar till att skapa en effektivare och jämlikare vård. Ojämlikheten i dag kan bland annat illustreras med tillgången på legitimerade psykoterapeuter, en förutsättning för att de vetenskapligt förankrade behandlingsrekommendationerna gällande ångest och depression ska tillämpas. I storstäderna är tillgången på terapeuter fyra gånger större än i de mer glesbefolkade delarna av landet.

– Bristen på legitimerade psykoterapeuter gör att den rekommenderade behandlingen får en långsam spridning utanför storstadsområdena. Liknande geografiska mönster och ojämlikhet finns i andra hälsotillstånd som exempelvis hjärt-kärlsjukdom.

Linda Richter Sundberg disputerar den 8 april på sin avhandling Mellan evidens och praktik – Utveckling och implementering av kunskapsbaserade arbetssätt i det svenska hälsosystemet inom prevention och mental hälsa.

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet
  • "Likriktning leder till en sämre psykiatri"

Arkiverad under: Aktuellt, Forskning Taggad som: depression

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Dags att bryta tystnaden

Systemfel att doktorander inte vågar berätta om sin arbetsmiljö, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Regionen avslutade mitt avtal – hur skyddar jag patienterna?

Börja med att göra en ansvarsanalys, svarar Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Jag försöker få fram det mänskliga”

Psykologen Magnus Ringborg är aktuell med flera offentliga skulpturer.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

25 januari 2023

Eleven former PhD students: “The professor bullied us” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/eleven-former-phd-students-the-professor-bullied-us/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618275407027113984 Retweet on Twitter 1618275407027113984 Like on Twitter 1618275407027113984 Twitter 1618275407027113984
25 januari 2023

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/elva-fore-detta-doktorander-professorn-brot-ned-oss/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618198619282341888 Retweet on Twitter 1618198619282341888 Like on Twitter 1618198619282341888 Twitter 1618198619282341888
25 november 2022

Ivo kritiserar: Barn bältades på psykosavdelning för vuxna http://psykologtidningen.se/2022/11/25/ivo-kritiserar-barn-baltades-pa-psykosavdelning-for-vuxna/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1596172032852783104 Retweet on Twitter 1596172032852783104 Like on Twitter 1596172032852783104 Twitter 1596172032852783104
24 augusti 2022

Sverige får ett nytt psykologprogram https://psykologtidningen.se/2022/08/24/sverige-far-ett-nytt-psykologprogram/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562424489492631552 Retweet on Twitter 1562424489492631552 Like on Twitter 1562424489492631552 Twitter 1562424489492631552
24 augusti 2022

Vänstern dominerar bland psykologer https://psykologtidningen.se/2022/08/24/vanstern-dominerar-bland-psykologer/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562405528290168832 Retweet on Twitter 1562405528290168832 Like on Twitter 1562405528290168832 Twitter 1562405528290168832
15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner http://psykologtidningen.se/2022/06/15/larmet-fran-vasterbotten-transpersoner-sjalvmedicinerar-med-stopphormoner/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1537021346772832256 Retweet on Twitter 1537021346772832256 Like on Twitter 1537021346772832256 Twitter 1537021346772832256
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation http://psykologtidningen.se/2022/05/18/socialstyrelsen-medger-bristande-kommunikation/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1526901178939867138 Retweet on Twitter 1526901178939867138 Like on Twitter 1526901178939867138 Twitter 1526901178939867138
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://psykologtidningen.se/2022/04/06/psykolog-vittnade-mot-klient/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1511689140647174144 Retweet on Twitter 1511689140647174144 1 Like on Twitter 1511689140647174144 Twitter 1511689140647174144

Nyheter

Solstickepriset till Christina Renlund

“Ledningen har misslyckats”

Uppgifter: Uppsala universitet startar utredning om Emily Holmes

Nationalkommittén för psykologi utreder uppgifterna om professor Emily Holmes

“Är arbetsmiljön verkligen orsaken till dåliga chefer?”

Ukrainsk psykolog vann Olof Palme-priset

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in