• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Forskning · Även alkoholpåverkade vittnen minns bra

Även alkoholpåverkade vittnen minns bra

23 mars 2016 publicerad av Peter Örn

FORSKNING. Alkoholpåverkade personer kan vara lika tillförlitliga vittnen som nyktra personer, även då vittnet har en förhållandevis hög promillehalt i blodet. Det visar psykolog Malin Hildebrand Karlén i sin forskning.
– Det har kommit liknande studier tidigare och det är viktigt att man inom rättssystemet ser över kunskapsläget gällande alkoholens betydelse för vittnens tillförlitlighet, säger Malin Hildebrand Karlén.

Malin Hildebrand Karlén
Foto: Joakim Roos

I mars disputerade Malin Hildebrand Karlén, psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, på sin avhandling om hur alkohol kan påverka vittnesmål om våld i nära relationer. Hon lät i sin forskning bland annat två grupper se en film där ett gräl mellan en man och en kvinna slutar i våld. Den ena gruppen fick i förväg dricka alkohol och hade då experimentet började en promillehalt på 0,7-0,8 i blodet. Den andra gruppen var en nykter kontrollgrupp. Efteråt ställdes frågor om vad som hänt och hur vittnena bedömde hur aggressivt de medverkande i filmen uppträtt, liksom vems skuld det var att situationen utvecklades som den gjorde.

– Med en promillehalt på upp till 1,5 promille alkohol i blodet kunde de påverkade vittnena redogöra för händelseutvecklingen lika korrekt som gruppen opåverkade vittnen. Men de påverkade lämnade inte lika många detaljer som de opåverkade, säger Malin Hildebrand Karlén, och fortsätter:

– Men det handlar då om att vittnet får göra en så kallad fri återgivning av händelsen. Vittnesförhör inleds normalt med en fri återgivning, för att sedan övergå i mer slutna frågor om vad specifikt som hände, exempelvis om mannen lämnade platsen direkt efter våldshändelsen.

De alkoholpåverkade i studien hade lika lätt som de nyktra att beskriva objekt och kännetecken som exempelvis färg på kläder. Däremot var de sämre på att beskriva handlingar och verbal information; vad personerna gjort och sagt till varandra.

– Förklaringen kan vara så kallad kognitiv belastning, det vill säga när hjärnan belastas av stress, uttröttning eller alkoholpåverkan, så sållar hjärnan ut vad som inte ska lagras.

På frågor om hur personerna på filmen uppträdde så var de alkoholpåverkade mer oberörda av den aggression de bevittnade.

– De uppfattade inte de våldsamma fysiska handlingarna lika allvarliga som den nyktra gruppen, och upplevde filmen som generellt mindre obehaglig. Båda grupperna såg mannens skuldbörda som större än kvinnans, men den påverkade gruppen fördelade ändå skuldbördan mer jämt på så sätt att de tyckte att kvinnan hade en lite större skuld till situationens utveckling, och mannen lite mindre skuld, jämfört med hur den helt nyktra gruppen fördelade skuldbördan, säger Malin Hildebrand Karlén.

Resultaten av hennes forskning borde på sikt kunna bidra till en översyn av hur rättssystemet agerar i förhållande till vittnen som varit berusade vid händelser som utreds.

– Det viktigaste som min forskning visar är att det inte är lika lätt att avfärda vittnesmål från berusade personer. Det finns i dag 8-9 forskningsstudier som visat liknande resultat då det handlar om fri återgivning av vittnen som varit berusade och rättssystemet bör se över kunskapsläget på området. Men det behövs fler studier för att kunna uttala sig mer konkret om hur den nya kunskapen ska tillämpas i praktiken, säger Malin Hildebrand Karlén.

Avhandlingens titel är Alcohol-intoxicated witnesses to intimate partner violence. Memory performance and perception of aggression and guilt.

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • Hundassisterad psykoterapi effektivast med barn
  • Förståelse av kön måste baseras på fakta
  • Förälderns psykiska ohälsa påverkar vård av barnet

Arkiverad under: Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4
24 januari 2020

“Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar” https://t.co/NIxrdFu8sV via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Funktionsnedsättning leder till sämre vård vid psykisk ohälsa

»Sexualbrott inrymmer en rad psykologiska aspekter«

Behandling online allt mer individanpassad

Unik studie med förövare på darknet

»Terapeutisk relation viktig även vid internet-PDT«

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer