FORSKNING. Alkoholpåverkade personer kan vara lika tillförlitliga vittnen som nyktra personer, även då vittnet har en förhållandevis hög promillehalt i blodet. Det visar psykolog Malin Hildebrand Karlén i sin forskning.
– Det har kommit liknande studier tidigare och det är viktigt att man inom rättssystemet ser över kunskapsläget gällande alkoholens betydelse för vittnens tillförlitlighet, säger Malin Hildebrand Karlén.
Foto: Joakim Roos
I mars disputerade Malin Hildebrand Karlén, psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, på sin avhandling om hur alkohol kan påverka vittnesmål om våld i nära relationer. Hon lät i sin forskning bland annat två grupper se en film där ett gräl mellan en man och en kvinna slutar i våld. Den ena gruppen fick i förväg dricka alkohol och hade då experimentet började en promillehalt på 0,7-0,8 i blodet. Den andra gruppen var en nykter kontrollgrupp. Efteråt ställdes frågor om vad som hänt och hur vittnena bedömde hur aggressivt de medverkande i filmen uppträtt, liksom vems skuld det var att situationen utvecklades som den gjorde.
– Med en promillehalt på upp till 1,5 promille alkohol i blodet kunde de påverkade vittnena redogöra för händelseutvecklingen lika korrekt som gruppen opåverkade vittnen. Men de påverkade lämnade inte lika många detaljer som de opåverkade, säger Malin Hildebrand Karlén, och fortsätter:
– Men det handlar då om att vittnet får göra en så kallad fri återgivning av händelsen. Vittnesförhör inleds normalt med en fri återgivning, för att sedan övergå i mer slutna frågor om vad specifikt som hände, exempelvis om mannen lämnade platsen direkt efter våldshändelsen.
De alkoholpåverkade i studien hade lika lätt som de nyktra att beskriva objekt och kännetecken som exempelvis färg på kläder. Däremot var de sämre på att beskriva handlingar och verbal information; vad personerna gjort och sagt till varandra.
– Förklaringen kan vara så kallad kognitiv belastning, det vill säga när hjärnan belastas av stress, uttröttning eller alkoholpåverkan, så sållar hjärnan ut vad som inte ska lagras.
På frågor om hur personerna på filmen uppträdde så var de alkoholpåverkade mer oberörda av den aggression de bevittnade.
– De uppfattade inte de våldsamma fysiska handlingarna lika allvarliga som den nyktra gruppen, och upplevde filmen som generellt mindre obehaglig. Båda grupperna såg mannens skuldbörda som större än kvinnans, men den påverkade gruppen fördelade ändå skuldbördan mer jämt på så sätt att de tyckte att kvinnan hade en lite större skuld till situationens utveckling, och mannen lite mindre skuld, jämfört med hur den helt nyktra gruppen fördelade skuldbördan, säger Malin Hildebrand Karlén.
Resultaten av hennes forskning borde på sikt kunna bidra till en översyn av hur rättssystemet agerar i förhållande till vittnen som varit berusade vid händelser som utreds.
– Det viktigaste som min forskning visar är att det inte är lika lätt att avfärda vittnesmål från berusade personer. Det finns i dag 8-9 forskningsstudier som visat liknande resultat då det handlar om fri återgivning av vittnen som varit berusade och rättssystemet bör se över kunskapsläget på området. Men det behövs fler studier för att kunna uttala sig mer konkret om hur den nya kunskapen ska tillämpas i praktiken, säger Malin Hildebrand Karlén.
Avhandlingens titel är Alcohol-intoxicated witnesses to intimate partner violence. Memory performance and perception of aggression and guilt.
TEXT
Peter Örn
