AKTUELLT. Ledarskap har oftast inte en direkt påverkan på anställdas hälsa. Men det kan påverka medarbetarnas egna resurser och ett bristande ledarskap kan starta en kedja av negativa processer som leder till ohälsa. Det berättar psykologen och forskaren Susanne Tafvelin, Institutionen för psykologi vid Umeå universitet, som belönas med Umeå kommuns vetenskapliga pris 2016.
foto: Umeå universitet
De senaste tio åren har forskning kring ledarskap och hälsa fått en allt större plats inom akademin. Den samlade kunskapen på området är med andra ord ganska omfattande, men det handlar till stor del om en teoretisk kunskap som måste omsättas i praktiken. Det är detta Susanne Tafvelins forskning nu är inriktad på, och då främst ledarutbildningar och hur dessa kan förbättras.
– Det finns studier som pekar på att de som genomgår ledarutbildningar bara tar med sig omkring 10 procent av det de lärt sig när de återvänder till sina arbeten. Vi måste hitta sätt att göra ledarutbildningar mer effektiva och hitta de faktorer som verkligen bidrar till ett förändrat och förbättrat ledarskap, säger Susanne Tafvelin.
Hennes forskning inom arbets- och organisationspsykologi har ett fokus på ledarskap och arbetsrelaterad stress och ohälsa. I sin avhandling The Transformational Leadership Process: Antecedents, Mechanisms, and Outcomes in the Social Services (2013) pekade Susanne Tafvelin på betydelsen av chefen som förebild, det vill säga att chefen lever som den lär och leder arbetet med tydliga idéer, mål och visioner, och även har förmågan att kommunicera dessa. Andra faktorer som gynnade de anställdas hälsa var chefens förmåga att lyssna och ta sig tid för med enskilda medarbetare, och stimulera till att ta ett eget ansvar och lösa uppgifter på sitt eget sätt.
– Ledarskapet har inte en direkt påverkan på de anställdas hälsa, men det kan påverka enskildas egna resurser och även på ett negativt sätt genom att starta processer som leder till ohälsa. Enligt en norsk studie som jag nyligen fick ta del av kan det faktiskt vara värre att ha en passiv och frånvarande chef än en riktigt elak chef, sett till risken att de anställda utvecklar ohälsa, säger Susanne Tafvelin.
Nu vill Susanne Tafvelin ta forskningen vidare från teoretiska kunskaper till en praktisk tillämpning. Hon och hennes forskargrupp i Umeå samarbetar med bland annat en forskargrupp vid Karolinska institutet för att hitta sätt att förbättra ledarutbildningar, och i förlängningen uppnå en bättre hälsa bland medarbetarna. Hon var själv postdok vid Karolinska institutet under två år innan hon blev anställd vid Institutionen för psykologi vid Umeå universitet.
– Vi testar olika upplägg för ledarutbildningar, och en av de faktorer vi vet har stor betydelse för att skapa effektiva ledarutbildningar är exempelvis rollspel, och då gärna med realistiska scenarier tagna från den egna vardagen, samt att deltagarna får en bra återkoppling på träningen och en individuell profil på det egna ledarskapet.
Susanne Tafvelin får Umeå kommuns vetenskapliga pris 2016 bland annat för att hon visat på en stark utveckling och ”vars forskning har potential att anta den samhällsutmaning som stress i arbetslivet utgör”.
TEXT
Peter Örn
