• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Intresset för Organizational Behavior Management ökar

Intresset för Organizational Behavior Management ökar

17 mars 2015 publicerad av Peter Örn

Med rötterna i Skinners forskning om beteenden är OBM (Organizational Behavior Management) i utveckling. Vid årets OBM-konferens i Kalifornien fick Skinners siste doktorand, Dr. Carl Binder ta emot en ”Lifetime Achievement Award” för sina insatser.

dr Carl Binder

Dr. Heather McGee, verkställande direktör för det internationella nätverket OBMNetwork delade ut priset. Även om Dr. Binder har funnits med länge och är ett mycket respekterat namn i OBM-kretsar, kan utnämningen av honom vara ett tidens tecken.  Antalet forskningsstudier inom OBM som granskar produkter av beteenden i stället för beteenden i sig, har ökat över de tre senaste decennierna (VanStelle et al. 2012).

Carl Binders tillämpning av systemisk-OBM, Six Boxes (Binder, 1998), bygger på Tom Gilbert’s Performance Engineering Model (Gilbert, 1978). De båda fokuserar på det vi åstadkommer genom våra beteenden, så kallad outputs, eller accomplishments.

– Det här kan vara ett utmanande paradigm för många människor, särskilt de som är skolade i beteendeanalys. Men först efter att vi identifierat de outputs som skapar värde, kan vi klura ut hur vi bäst skall kunna stödja det beteende som måste till för att producera dessa outputs, på mest kostnadseffektiva sätt, säger Binder.

En skillnad mellan ren beteendeanalys och Binder’s Six Boxes-ansats är att när det gäller arbetssituationer, så kan det finnas mer än diskriminativt- och förstärkande stimuli, som man måste ta hänsyn till.

Binder menar att vi behöver arrangera konsekvenser så att de verkligen är förstärkande (till skillnad från lab-miljö med försöksdjur). Och vi behöver arrangera fysiska-, sociala- och informationsmiljöer så att de verkligen stödjer och inte står i vägen för individens möjlighet att respondera. Vi behöver veta vilka existerande beteenderepertoarer personerna har med sig, deras erfarenheter och preferenser. Vi behöver ta med fler faktorer i beräkningen, helt enkelt.

– De mer beteendeinriktade, granskar oftast beteendet och gör gissningar om och hur det bidrar till verksamhetsresultaten.

Och han citerar Tom Gilbert: “In the great cult of behavior… behavior itself is viewed as an end rather than as a means to an end. We must enable people to produce accomplishments, the valuable products of behavior.”  Gilbert, (1978).

Tom Gilbert hade gjort post-doc hos Skinner. Binder tyckte Gilbert’s modell var väldigt användbar, men innehöll ett krångligt språk som kunderna hade problem med. På frågan om hur han tror att utvecklingen för OBM och Systemisk Prestationsledning kommer att se ut, svarar han att de kommer att fortsätta att utvecklas och få spridning, men han har farhågor att modeller och metoder kommer att bli mer komplicerade och svårtillgängliga.

– BSA (Behavior Systems Analysis) är brilliant på många sätt, men svår för de breda lagren att använda. Prestationer i organisationer är komplexa. Att förenkla och att förskjuta fokus till outputs (det beteenden åstadkommer) är vårt viktigaste bidrag.
Traditionellt har organisationer investerat mycket i utbildning. När man inte får den avkastning man förväntat sig av utbildningsinsatserna, så har intresset ökat för att bättre lära sig ta itu med prestationsproblem. Insikten att prestationer påverkas av fler faktorer än utbildning har börjat sprida sig, bland ledare och organisationskonsulter.

Är psykologer lämpade för att ta sig an organisationsförändringar?
– Det är så många medarbetare som inte får chansen att utveckla sin potential. Vi fokuserar på att hjälpa den stora gruppen i mitten av normalfördelningen att utvecklas, att närma sig de högpresterande, snarare än att jaga lågpresterande. En välutbildad psykolog kan lära sig använda de modeller och verktyg som vi lär ut för prestationsförbättringar och skapa arbetsmiljöer som gör det möjligt att medarbetare både presterar väl och trivs bra med sitt arbete.

TEXT

Johan Ginyard
psykolog

 

 

Referenser

  • Binder, C. B. (1998). The Six Boxes: A descendent of Gilbert’s Behavior Engineering Model. Performance Improvement, July-August. 48-52.
  • Gilbert, T.F. (1978). Human Competence: Engineering Worthy Performance. New York. McGraw-Hill.
  • VanStelle, S. E. et. al. (2012). The Publication History of the Journal of Organizational Behavior Management: An Objective Review and Analysis: 1998–2009. Journal of Organizational Behavior Management, 32(2), 93–123.

Fler artiklar

  • Psykologer efterfrågas till diabetesvård för unga
  • Lyckad föräldrakurs i lågaffektivt bemötande
  • Jung gör comeback

Arkiverad under: Konferensrapport

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in