• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Ensamhet under barndomen ökar risken för självmord senare i livet

Ensamhet under barndomen ökar risken för självmord senare i livet

21 maj 2014 publicerad av Peter Örn

Upplevelsen av att känna sig ensam i barndomen är tydligt kopplat till en förhöjd risk för självmordsbeteende senare i livet. Även hög sjukfrånvaro i skolan trots att barnet inte varit sjukt är relaterat till en förhöjd självmordsrisk. Det visar en ny doktorsavhandling vid Stockholms universitet.

Sociologen Yerko Rojas har med hjälp av socialepidemiologiska studier analyserat vilka riskfaktorer som finns i barndomen för att begå självmord eller göra ett självmordsförsök som ung vuxen. Resultatet visar bland annat att pojkar som haft sjukfrånvaro i skolan trots att de inte varit sjuka, de som växt upp i familjer som fått socialbidrag någon gång under uppväxten och de som uppgav att de oftast var ensamma löpte en större risk att begå självmord senare i livet. För pojkar i åldern 12-13 år och som upplevde sig ensamma var självmordsriken cirka tre gånger högre jämfört med de som uppgav att de för det mesta umgicks med andra barn eller vuxna.

-Såväl självmordsbeteende som utåtriktat våldsamt beteende visade sig vara relaterat till i vilken utsträckning pojkarna jämförde sina framtidsutsikter med andras som 12-13-åring. De som jämförde sig ofta med andra hade en högre risk att antingen begå en självmordshandling eller en utåtriktad våldshandling senare i livet jämfört med de som i lägre utsträckning jämförde sig med andra, säger Yerko Rojas i ett pressmeddelande.

Bland flickor hade de som betygsmässigt presterade under eller över genomsnittet en förhöjd risk att begå en självmordshandling senare i livet, om de trodde att deras familjer skulle vilja att de blev ihågkomna av sina klasskamrater som någon som var duktig i skolan snarare än någon som var omtyckt i klassen, visar hennes analys. För pojkar var enbart betyg under genomsnittet en riskfaktor, oberoende av familjeambition.

Även bland flickor var ensamhet, frekvent social jämförelse eller upplevelser av ekonomiska svårigheter under barndomen en riskfaktor för självmordshandlingar senare i livet.

Yerko Rojas disputerade den 16 maj på sin avhandling Childhood Social Exclusions and Suicidal Behavior in Adolescence and Young Adulthood.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • “Kanske betalar jag av en skuld”

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad gör jag åt en undermålig utredning?

Oskicklighet hos psykologer är ett vanligt tema i de klagomål vi får in, svarar Patrik Lind, ordförande Etikrådet.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1
30 september 2021

“KBT-psykologerna behöver bli fler” https://t.co/Ys6JccqPIf via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

”Jag känner mig ändå hoppfull”

Avbyte i förbundsstyrelsen

Hon är årets digitala psykolog

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation

Psykologer i topplistan över de som jobbar längst

”En lyckad ockupation”

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer