• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Ensamhet under barndomen ökar risken för självmord senare i livet

Ensamhet under barndomen ökar risken för självmord senare i livet

21 maj 2014 publicerad av Peter Örn

Upplevelsen av att känna sig ensam i barndomen är tydligt kopplat till en förhöjd risk för självmordsbeteende senare i livet. Även hög sjukfrånvaro i skolan trots att barnet inte varit sjukt är relaterat till en förhöjd självmordsrisk. Det visar en ny doktorsavhandling vid Stockholms universitet.

Sociologen Yerko Rojas har med hjälp av socialepidemiologiska studier analyserat vilka riskfaktorer som finns i barndomen för att begå självmord eller göra ett självmordsförsök som ung vuxen. Resultatet visar bland annat att pojkar som haft sjukfrånvaro i skolan trots att de inte varit sjuka, de som växt upp i familjer som fått socialbidrag någon gång under uppväxten och de som uppgav att de oftast var ensamma löpte en större risk att begå självmord senare i livet. För pojkar i åldern 12-13 år och som upplevde sig ensamma var självmordsriken cirka tre gånger högre jämfört med de som uppgav att de för det mesta umgicks med andra barn eller vuxna.

-Såväl självmordsbeteende som utåtriktat våldsamt beteende visade sig vara relaterat till i vilken utsträckning pojkarna jämförde sina framtidsutsikter med andras som 12-13-åring. De som jämförde sig ofta med andra hade en högre risk att antingen begå en självmordshandling eller en utåtriktad våldshandling senare i livet jämfört med de som i lägre utsträckning jämförde sig med andra, säger Yerko Rojas i ett pressmeddelande.

Bland flickor hade de som betygsmässigt presterade under eller över genomsnittet en förhöjd risk att begå en självmordshandling senare i livet, om de trodde att deras familjer skulle vilja att de blev ihågkomna av sina klasskamrater som någon som var duktig i skolan snarare än någon som var omtyckt i klassen, visar hennes analys. För pojkar var enbart betyg under genomsnittet en riskfaktor, oberoende av familjeambition.

Även bland flickor var ensamhet, frekvent social jämförelse eller upplevelser av ekonomiska svårigheter under barndomen en riskfaktor för självmordshandlingar senare i livet.

Yerko Rojas disputerade den 16 maj på sin avhandling Childhood Social Exclusions and Suicidal Behavior in Adolescence and Young Adulthood.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Psykologen ingen träffar frivilligt
  • Autism på modet

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in