• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Psykologiska insatser förebygger förlossningsdepressioner

Psykologiska insatser förebygger förlossningsdepressioner

8 maj 2014 publicerad av Peter Örn

Psykologiska insatser i sen graviditet eller inom sex veckor efter förlossningen kan minska risken för så kallad förlossningsdepression, framgår av en Cochrane-rapport. Av de psykologiska insatserna var det bara interpersonell psykoterapi (IPT) som hade en förebyggande effekt, och effektivast var insatsen om kvinnan hade screenats för depressionssymtom.

Av alla nyblivna mödrar i Sverige drabbas 8-15 procent av postpartumdepression, ofta även kallad förlossningsdepression. Depressionen inträder under de första månaderna efter förlossningen, och till skillnad från andra depressioner i livet så finns här ett spädbarn i ett utsatt läge. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer bör nyblivna mammor screenas 6-8 veckor efter förlossningen i syfte att hitta mammor med depressiva symtom.

I en Cochrane-rapport presenteras en översikt över hur effektivt psykosociala och psykologiska interventioner i sen graviditet eller inom sex veckor efter förlossningen är för att förebygga förlossningsdepression. Majoriteten av de totalt 28 RCT-studierna, med totalt cirka 17 000 gravida eller nyförlösta kvinnor, är gjorde i Australien, England och USA.

Slutsatserna är att främst individuellt anpassade insatser som inleds kort efter förlossningen är mest effektiva. Gruppterapi före och efter förlossningen hade ingen förebyggande effekt. Interpersonell psykoterapi, IPT, var den enda psykologiska interventionen med tillräckligt starkt vetenskapligt stöd för att säga att metoden hade en förebyggande effekt. IPT är också en av Socialstyrelsens rekommenderade metoder för behandling av egentlig depression. Däremot var det vetenskapliga stödet för KBT och för debriefing otillräckligt för säga att metoderna kan förebygga förlossningsdepression.

Psykosocialt stöd i form av hembesök av vårdpersonal efter förlossningen förebygger symtom/minskar risken för insjuknande med 40 procent. Ett intressant fynd gällande psykosociala insatser var en amerikansk studie som visar att lekmannabaserat telefonstöd är effektivare för att förebygga förlossningsdepression än hembesök. Förklaringen kan vara att telefonstöd riktar sig direkt och enbart till mamman, medan hembesök mer fokuserar på barnet och hemmiljön.

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, skriver i en kommentar till rapporten att överförbarheten av resultaten till svenska förhållanden kan ifrågasättas, eftersom de flesta studierna är gjorda i länder där hälsovården skiljer sig på flera sätt från svensk mödra- och barnhälsovård. SBU efterfrågar därför studier som bekräftar att de undersökta metoderna ger samma effekt bland svenska mammor.

Läs Cochrane-rapporten.

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • Gruppbehandling effektiv vid PPD
  • Socialstyrelsen behöver kommunicera reviderade riktlinjer
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom

Arkiverad under: Aktuellt Taggad som: depression, KBT, psykoterapi

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in