• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Fler vill slippa adhd-diagnos

Fler vill slippa adhd-diagnos

29 april 2021 publicerad av Redaktionen

Varje månad kontaktas den neuropsykiatriska mottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala av personer som vill bli av med sin adhd-diagnos.
– De känner inte igen sig i diagnosen längre eller så vill de söka en utbildning som adhd:n utestänger dem från, säger Claudia Ring, psykolog på kliniken.

Text: Maria Jernberg

Organisationen Sveriges Kommuner och Regioner, Riksförbundet Attention samt enskilda psykologer och läkare –  samtliga rapporterar om ökningen till Psykologtidningen, att allt fler patienter vill bli kvitt sin adhd-diagnos.

Jenny Klefbom

I SKR:s nätverk började frågan dyka upp för två år sedan. Nu är företeelsen aktuell i alla landets regioner. På Akademiska sjukhuset i Uppsala har en kö bildats.
– Vi har svårt att hinna med dem med stora vårdbehov, så hur ska vi prioritera dessa som säger sig vara friska? Kanske kan vi ta emot runt 20 procent, säger Claudia Ring.
Samtliga som Psykologtidningen tillfrågat tror på en fortsatt ökning.
– Med tanke på hur svajig hela utredningsbranschen är, det är ju ett slags Klondyke, finns nog en hel del felställda diagnoser. Vi har ett vårdskuldberg som växer, säger psykologen Jenny Klefbom.
Hon medverkade 2017 i dokumentärfilmen Diagnosen om en ung kvinna som fått fel diagnoser. Efter den visats hörde över 200 personer av sig som ansåg sig feldiagnosticerade.
– Ett par av dem verkade vara oresonliga rättshaverister men de flesta var människor som tycks ha blivit felbehandlade och farit illa.

Barnpsykiatern Henrik Pelling är verksam på Gotland och har mött frågan om avdiagnosticering ett flertal gånger. Han menar att det är en missuppfattning i samhället att adhd och autism är konstanta tillstånd. Mognad, strategier att hantera symtomen och hjärnans plasticitet gör att många inte uppfyller kriterierna som vuxna.
– Vi måste börja betrakta dem som relativa tillstånd och luckra upp de stereotypa föreställningarna.

Henrik Pelling

För att avskriva en adhd–diagnos tycker han att det räcker med ett samtal där en kliniker går igenom kriterierna med den sökande. Han ser det som vårdens skyldighet att erbjuda till dem som vill.
– Vi som en gång ställt diagnoserna måste ta vårt ansvar. Det här snacket om vad som är uppdraget eller inte – vårt uppdrag är att hjälpa människor!

Ing-Marie Wieselgren, samordnare för psykisk hälsa på SKR, säger däremot att det i princip inte är vårdens uppgift att avdiagnosticera adhd.
– För vilken annan diagnos behöver du gå till doktorn och be om att bli avdiagnosticerad? Det har blivit något konstigt med det här. För oss i vården är diagnosen ett arbetsverktyg, sedan måste flygvapnet eller polisen eller vad det nu är göra en egen funktionsbedömning – är den här personen lämplig för den här utbildningen? Det ska inte hänga på diagnosen.
Psykologerna Claudia Ring och Jenny Klefbom anser att en utredning där frågeställningen rör borttagande av diagnos bör vara lika gedigen som när den fastslås.
– Vi ska inte sätta vår underskrift på något vi inte är säkra på, säger Claudia Ring.

På mottagningen där hon arbetar har ett standardiserat utredningsförfarande tagits fram. Ett krav är att det ska ha gått minst två år efter att diagnos ställts, innan den kan komma på tal för att tas bort.
Jenny Klefbom understryker att adhd klassificeras som en funktionsnedsättning. Det skiljer den från andra tillstånd som till exempel depression och ångest, vilka är sjukdomar och kan botas.
– Även om många forskare anser att adhd kan »växa bort« så ska den utredande psykologen försäkra sig om att det är relativt stabila personlighetsdrag som personen kommer att behöva ta hänsyn till under livet.

Från Attention föreslås ett system med långtidsuppföljning för att komma till rätta med situationen.
Andra är tveksamma till om ytterligare skattemedel ska gå till att ställa eller ta bort neuropsykiatriska diagnoser.
– Redan läggs jättemycket skatte-pengar på det här, ska vi nu också ha second opinion, third -opinion och ja, var ska det sluta, säger Jenny Klefbom.
Claudia Ring är inne på samma tankegångar och beskriver hur det kan vara på kliniken.
– Det är ganska vanligt att avdiagnosticerade kommer tillbaka för att de behöver sin diagnos igen och vill ha tillbaka den. Så då kan man undra – ska vi hålla på med det här?
Ing-Marie Wieselgren talar om en generation där för många fått diagnos vilket gör att efterfrågan på avdiagnosticering är stor, men att samma problem förhoppningsvis inte kommer finnas i framtiden.
– Med det nya vårdprogrammet för adhd vill vi införa stegvis vård. Man utreder inte mer än vad som behövs och behandling påbörjas parallellt. I många fall räcker psykosociala insatser och då är en diagnos inte nödvändig. Färre kommer att få diagnos.

Detta händer vid diagnosticering:

• Inskränkningar i möjligheten att utbilda sig till brandman, militär, pilot, buss- och lastbilschaufför, lokförare och sjöman.

• Utestängd från polisutbildning även om 
diagnosen tagits bort.

• Behöver lämna särskilt läkarintyg för körkortstillstånd.

• Får ej ta fallskärmscertifikat.

Personer med autismdiagnos söker också för avdiagnosticering men det är inte lika vanligt som att personer med adhd gör det.

SKR lanserade ett nationellt vård- och insatsprogram för adhd 11 februari 2021.

Källor: SKR, Transportstyrelsen, Attention, magasinet Filter feb/mars 2021, psykolog Claudia Ring.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer