• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · »Ingen stor förändring av den psykiska hälsan under pandemin«

»Ingen stor förändring av den psykiska hälsan under pandemin«

10 februari 2021 publicerad av Peter Örn

– Utmaningen är att kunna ta beslut baserat på studier med bristande kvalitet, säger Anna Bessö på Folkhälsomyndigheten. Hon leder avdelningen som tar fram kunskapsunderlag om pandemins effekter på den psykiska hälsan.

När Folkhälsomyndigheten går ut med nya rekommendationer spelar befarade negativa psykologiska hälsoeffekter en viktig roll.

– Det gällde inte minst då vi ändrade rekommendationerna för personer 70 år och äldre. Då hade vi tagit fram en särskild rapport som underlag, säger Anna Bessö.

Anna Bessö

Hon är chef för avdelningen Livsvillkor & levnadsvanor. Den ska se till att myndighetens beslut vilar på det bästa tillgängliga kunskapsunderlaget om tänkbara psykologiska hälsoeffekter. Men ofta har det varit svårt att hitta studier med god vetenskaplig kvalitet.

– Det kan kännas som att pandemin pågått en lång tid, men sett ur ett forskningsperspektiv är den väldigt kort, säger Anna Bessö.

Nu börjar det publiceras allt fler studier både svenska och utländska som har undersökt pandemins effekter på befolkningens psykiska hälsa. Men det går ofta lite för fort, menar Anna Bessö.

– Det får konsekvenser på kvaliteten. Är studierna inte tillräckligt välgjorda så kan vi inte använda oss av dem, säger hon.

I rapporten Påverkar covid-19-pandemin befolkningens psykiska hälsa? (november 2020), som är en litteraturöversikt, konstaterar myndigheten att det finns få publicerade vetenskapliga studier med god kvalitet. Dessutom sa ingen av studierna något om orsakssamband och ingen var gjord i Sverige. Slutsatserna i rapporten blev ganska vaga med formuleringar som att psykiska besvär tycks ha ökat och det psykiska välbefinnandet verkar ha minskat.

Även då Folkhälsomyndigheten den 22 oktober tog beslut om ändrade rekommendationer för personer 70 år och äldre, som till stor del vilade på myndighetens rapport Konsekvenser för personer 70 år och äldre av smittskyddsåtgärder mot covid-19 (oktober 2020), var det glest med vetenskapligt underlag. Endast en svensk studie ingick, med data från en befolkningsundersökning som genomfördes under pandemins tidiga skede.

– När det vetenskapliga underlaget var så begränsat ville vi göra egna fördjupningar. Vi använde bland annat information från 1177 Vårdguiden, Novis beteendeundersökningar och vår egen webbpanel Hälsorapport. Dessutom förde vi dialoger med flera organisationer och med psykiatrin i Stockholm, säger Anna Bessö.

I rapporten konstateras att andelen med depressiva symtom och sömnsvårigheter har ökat bland personer 70 år och äldre under pandemin, men att det vetenskapliga underlaget främst gäller länder med tuffare nedstängningar än i Sverige.

– De flesta i den åldersgruppen i Sverige mår ganska bra. Visst förekommer det en del oro, men det är ju naturligt under en pandemi. En fördjupad analys visar dock att det finns undergrupper som drabbats hårdare än andra, berättar Anna Bessö.

Sociala skillnader och den egna hälsan före pandemin är faktorer som kan leda till en försämrad psykisk hälsa bland personer 70 år och äldre.

– Har man till exempel en annan sjukdom i grunden kan det bli svårare att interagera med omvärlden och att komma ut. Dessutom är tillgången till digital teknik för att kommunicera med anhöriga och vänner en viktig hälsofaktor, säger hon.

Folkhälsomyndigheten har inte gjort någon motsvarande fördjupad analys bland ungdomar som för gruppen 70 år och äldre. En sådan pågår och ska presenteras under våren. Däremot finns det data gällande ungdomar från 16 år i webbpanelen Hälsorapport och enkäten Hälsa på lika villkor.

– Där ser vi inga stora förändringar mot tidigare. Många uppger en lättare form av oro och en viss påverkan på levnadsvanorna. Min övergripande bild för befolkningen är att pandemin inte lett till en ökad psykisk ohälsa. Det är den stora bilden, för vissa särskilt utsatta grupper har den inneburit negativa hälsoeffekter säger Anna Bessö och tillägger:

– Förändrade livsvillkor för vissa grupper till följd av pandemin, såsom ökad arbetslöshet, kan naturligtvis leda till negativa hälsoeffekter på sikt.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer