• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro

5 februari 2021 publicerad av Redaktionen

Den problematiska skolfrånvaron har ökat under pandemin. Det visar Psykologtidningens enkät som skickats ut till skolpsykologer i landet.
– Jag är mycket oroad, säger psykologen Malin Gren Landell.

Text: Maria Jernberg

 

Ännu saknas nationella undersökningar eller data rörande situationen, men i enkäten svarar en majoritet av psykologerna att problematisk frånvaro ökat på deras skolor sedan våren 2020.

Malin Gren Landell

Malin Gren Landell, som 2016 ledde den statliga utredningen Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera, träffar regelbundet skolpersonal i sitt arbete.

– Jag hör att de elever som innan pandemin hade en riskfylld frånvaro hamnar i frånvaro igen. Berättelserna pekar också på en ökning som kommer av att fler har en familjemedlem hemma. Då är det mysigare att stanna där. Vi vet sedan tidigare att barn som under dagtid har en förälder eller ett syskon i hemmet är överrepresenterade i statistiken.

Nils Högmo är verksamhetsansvarig skolpsykolog i Järfälla. Han beskriver en förvirring runt de växlande rekommendationerna.

– Både föräldrar och lärare tar det säkra före det osäkra, för vad gäller nu? Barn hålls hemma och skickas oftare hem. Det är svårare att ta strid för att eleven verkligen ska komma till skolan.

För elevhälsoteamen har det varit besvärligt att skilja vad som är en strikt efterlevnad av de allmänna råden från ett begynnande undvikande av skolan.

– Särskilt med yngre elever som vi inte hunnit lära känna. Ofta fokuserar diskussionen på högstadieungdomar men problematisk frånvaro finns redan i lågstadiet och kan vara förödande. Barnet ska då skapa sig en roll som elev och bli delaktig i klassen.

Nils Högmo

Forskning ger starka belägg för att frånvaro predicerar mer frånvaro.

– Det blir en uppförsbacke att komma tillbaka. Vardagen är skönare hemma – godare käk och sovmorgon. När man varit borta ett tag börjar man oroa sig för att ha kommit efter, man känner pressen redan innan man är tillbaka, säger Malin Gren Landell.

Ur ett motivationsperspektiv ser Alva Appelgren, doktor i kognitiv neurovetenskap, flera förklaringar till att den problematiska frånvaron vuxit.

– När vi ska leva på distans blir det lättare att koppla bort sig från gemenskapen och välja att inte vara med. Skolan är obligatorisk men i någon mening upplevs den friare under pandemin.

Samhörighet, att ställa upp för varandra och vara del av något större är annars viktiga motivatorer.

– Som lärare tror jag att man behöver jobba med att uppmärksamma allas närvaro, alla är viktiga. Om en elev saknas, fråga i klassen om någon vet var klasskompisen är.

Gymnasieelever och barn i grundskolan har drabbats olika i pandemin. Hittills har läget på gymnasiet varit mest uppmärksammat. Malin Gren Landell tycker det är sorgligt att ungdomarna får skäll för att de inte sköter sig i pandemin.

– Vi gamblar med deras framtid och det finns inte en minister som har tackat dem.

Hennes råd är att stötta gymnasisterna.

– Beröm dem för att de går upp på morgonen och står ut med att vara kvar på lektionerna framför skärmen.

För grundskolebarn som är hemma för mildare symtom eller i karantän på grund av sjukdom inom hushållet gäller business as usual.

– Föräldrar behöver upprätthålla skolbeteenden i hemmet. Stig upp tillsammans, se till att barnet klär på sig och arbeta fram till 15 med en lunchrast. Det underlättar tillbakagången till skolan.

För ett lyckat närvaroarbete lyfter Nils Högmo fram samarbetet inom elevhälsan.

– Som skolpsykologer kan vi särskilt bidra med att påtala vikten av systematik och att skapa en helhetsbild av elevens situation.

Alla måste anpassa sig just nu och det gäller också elevhälsoteamen.

– Det kan finnas elever som vi behöver ha stafettpinne på. Blir vi sjuka i EHT så måste eleven ändå ha sitt telefonsamtal tre gånger i veckan. Var öppna för att pröva det digitala och se nya möjligheter. Vissa har lättare att skriva än att prata. Det sämsta vi kan göra är att överge och avboka, säger Malin Gren Landell.

Både hon och Nils Högmo tror att pandemins konsekvenser kommer att märkas en lång tid framöver.

– De äldre har betalat priset nu men de yngre kommer att betala priset sen, säger Malin Gren Landell.

– I högstadiet kommer det nog att synas i elevers betyg. Barn som haft en sårbarhet för frånvaro kan ha tagit klivet över till en svårare problematik, och fler kommer att ha hamnat i riskzonen, säger Nils Högmo.

Att ställa tillbaka våra beteenden kommer bli krävande. En insikt som enligt Malin Gren Landell delvis saknas.

– Skolan måste börja förbereda elever och vårdnadshavare på en återgång till »det gamla normala«.

Hon betonar vikten av att skolorna nu gör en inventering och en plan framåt.

– De måste ta reda på vad som har hänt under pandemin och vad som behöver kompenseras.

 

Fakta/Problematisk skolfrånvaro

Enhetlig definition saknas.

I SOU 2016:94 rekommenderas att en utredning av frånvaron ska göras senast när en elev med skolplikt:

  • Har varit sammanhängande giltigt eller ogiltigt frånvarande i minst två veckors skoltid

eller

  • Har varit ogiltigt frånvarande under minst fem tillfällen som omfattar minst 25 procent av skoldagen under en månads skoltid

eller

  • Uppvisar varningssignaler eller riskfaktorer för frånvaro, till exempel att en elevs frånvaro börjar bilda ett mönster.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer