• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Forskning · »Forskningen visar hur tokig diagnosuppdelningen är«

»Forskningen visar hur tokig diagnosuppdelningen är«

1 september 2020 publicerad av Peter Örn

– Det finns ett slags humbug i manualernas stora antal av olika psykiatriska diagnoser, vilket också genetiken visar. Det säger Fredrik Svenaeus, professor vid Södertörns högskola.

Miljöfaktorn behöver inte hamna i skuggan till följd av framstegen inom psykiatrisk genetik. Inte heller den drabbades egna upplevelser och tankar kring sin sjukdom, den fenomenologiska aspekten. Kanske tvärtom. Det tror Fredrik Svenaeus, filosof och författare till flera böcker om bland annat synen på diagnoser och sjukdomars mening utifrån ett fenomenologiskt perspektiv.

Fredrik Svenaeus

Han är mycket kritisk till den – som han själv uttrycker det – »överdrivet finmejslade psykiatriska diagnostiken«.

– Diagnosmanualerna har varit upptagna med att hitta distinkta diagnoser, men är det något som den psykiatriska genetiska forskningen verkligen visar så är det hur tokig den uppdelningen är, säger han.

Att forskningen har kunnat visa att det är en stor mängd gener som var och en bidrar till en liten ökning av sårbarheten för psykisk sjukdom, och att det dessutom finns en betydande genetisk överlappning mellan olika diagnoser, vittnar om att de flesta bär på en sårbarhet i någon utsträckning.

– Det illustrerar att psykiska sjukdomar är dimensionella inte kategoriska, och att vi alla i någon grad är deprimerade, ångestdrivna och kanske psykotiska, säger Fredrik Svenaeus.

Leder framstegen inom psykiatrisk genetik till att nuvarande klassificeringssystem blir obsolet, att det kanske handlar om några få kluster av sjukdomar, innebär det inte att patientens egna upplevelser blir mindre viktiga, tror han.

– Ska vi kunna hjälpa patienter måste vi fortfarande förstå mer om deras livssituation, vad de känner, tänker och upplever.

Beteendegenetiken visar dessutom att det även finns biologiska förklaringar till en rad positiva och livsnödvändiga egenskaper.

– Vi kommer att hitta genetiska förklaringar till kreativitet, empati och andra egenskaper som vi verkligen behöver. Det är en viktig aspekt och den finns inte med på samma sätt vid somatisk genetik, säger Fredrik Svenaeus.

Men den nya kunskap som psykiatrisk genetik genererar kommer inte att leda till att även diagnosmanualer såsom DSM förändras. Åtminstone inte inom en överskådlig tid, tror han.

– Får vi biomarkörer för olika psykiatriska diagnoser, och kan ställa diagnos med hjälp av ett blodprov, så kan det verkligen leda till att diagnosmanualerna förändras. Men det som är mest slående just nu är hur lite man vet om hur och varför generna kan leda till psykisk sjukdom, säger Fredrik Svenaeus.

Generna kommer, oavsett den psykiatriska genetikens framsteg, förmodligen att bara kunna förklara en begränsad del av etiologin. Miljöfaktorernas betydelse kvarstår.

– Man vet fortfarande väldigt lite om vilka faktorer det handlar om. Det tycks i ganska liten utsträckning handla om föräldrar och uppväxt, utan snarare om slumpmässiga händelser i livet och mer övergripande kulturfaktorer. När man alltmer förstår hur stor andel av orsakerna som kan tillskrivas miljöfaktorer borde det också leda till ett mycket större intresse för att studera vilka dessa egentligen är, säger Fredrik Svenaeus.

Fler artiklar

  • Hundassisterad psykoterapi effektivast med barn
  • Förälderns psykiska ohälsa påverkar vård av barnet
  • Förståelse av kön måste baseras på fakta

Arkiverad under: Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad gör jag åt en undermålig utredning?

Oskicklighet hos psykologer är ett vanligt tema i de klagomål vi får in, svarar Patrik Lind, ordförande Etikrådet.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1
30 september 2021

“KBT-psykologerna behöver bli fler” https://t.co/Ys6JccqPIf via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

”Jag känner mig ändå hoppfull”

Avbyte i förbundsstyrelsen

Hon är årets digitala psykolog

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation

Psykologer i topplistan över de som jobbar längst

”En lyckad ockupation”

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer