• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Debatt · “Kan förvärra problemen på sikt”

“Kan förvärra problemen på sikt”

6 maj 2020 publicerad av Redaktionen

Replik. Med förvåning läser jag repliken Finns utrymme för metoder utan formell evidens, skriven av lågaffektiva psykologer genom legitimerade psykologer, skriver psykologen Olle Wadström.

De hävdar att det inte finns evidens för något sätt eller en metod att ta sig an exempelvis aggressivt beteende, trotssyndrom och liknande. Detta är ett osant påstående. Jag hänvisar till 52 årsvolymer av Journal of Applied Behavior Analysis (JABA). I varje årgång av denna journal finns rader av studier där man använt tillämpad beteendeanalys för att individanpassa bemötande av alla tänkbara beteendeproblem. Det ligger i sakens natur att studierna är fallstudier (single case design) och studier på små sampel, men de uppfyller kriterierna för god forskning med mätningar och signifikansprövning, annars skulle de inte antas för publicering.

Jag erinrar mig ett annat exempel på studier av bemötande av aggressivt beteende. Bandura och Walters (1963) visar i en studie att underlåtenhet hos en närvarande auktoritetsperson att tydligt markera sin icke-acceptans av pågående aggressivitet ökar intensiteten i beteendet, jämfört med om ingen auktoritetsperson alls finns närvarande.

De lågaffektiva psykologerna har rätt då de påstår att det inte finns en metod att behandla aggressivt eller våldsamt beteende, men det finns ett förhållningssätt med en bas av evidensbaserade principer, att tillämpa. Det är att göra beteendeanalys och utifrån denna välja hur man ska agera för att inte vidmakthålla eller riskera att öka på problemen på sikt. De åtgärder som den tillämpade beteendeanalysen utmynnar i ser olika ut i varje enskilt fall, men valda åtgärder är alltid baserade på inlärningspsykologiska principer. Få företeelser inom psykologin är så beforskade och har så mycket evidens som just inlärningspsykologiska principer.

De lågaffektiva psykologerna nämner inte den tillämpade beteendeanalysen som ett alternativ i sin replik. Tillämpad beteendeanalys torde inte vara okänd för dem? Jag ser inte lågaffektivt bemötande som en behandlingsmetod utan som en hanteringsteknik. Ett sätt vars främsta uppgift är att undvika konflikt i stunden, vilket psykologerna själva framhåller i sin replik »metoderna är effektiva i stunden«. Men de kan förvärra problemen på sikt. Har man inte klart för sig vilken funktion det problematiska beteendet har för beteendeägaren i stunden, då kan det lågaffektiva bemötandet förstärka problembeteendet i kommande situationer. Jag förstår om personal, lärare och föräldrar tacksamt anammar hanteringstekniken lågaffektivt bemötande. Den har en tilltalande bärande princip, är förhållandevis enkel att ta till sig och lockande då den minskar sannolikheten för konflikter i stunden. De eventuella negativa konsekvenser tekniken riskerar att få på sikt i vissa fall, inser inte den som är obevandrad i inlärningspsykologi och tillämpad beteendeanalys.

Olle Wadström Psykolog, specialist inom klinisk psykologi, auktoriserad KBT-handledare.

Fler artiklar

  • “Onlineterapi måste granskas”
  • “Skjuter sig i foten med specialistbössa”
  • Felaktigheter i kampen för miljön

Arkiverad under: Debatt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad gör jag åt en undermålig utredning?

Oskicklighet hos psykologer är ett vanligt tema i de klagomål vi får in, svarar Patrik Lind, ordförande Etikrådet.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1
30 september 2021

“KBT-psykologerna behöver bli fler” https://t.co/Ys6JccqPIf via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

”Jag känner mig ändå hoppfull”

Avbyte i förbundsstyrelsen

Hon är årets digitala psykolog

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation

Psykologer i topplistan över de som jobbar längst

”En lyckad ockupation”

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer