Helnykterhet som behandlingsmål ger bättre resultat än andra mål, visar en svensk långtidsuppföljning av personer med alkoholberoende.
Personers egna målsättningar med vad de vill uppnå med sin behandling vid alkoholberoende kan ha stor betydelse för behandlingsresultatet långt senare. En ny svensk studie har följt upp 349 personer med alkoholberoende 2,5 och 5 år efter avslutad behandling och jämfört deras behandlingsresultat i relation till uppgivna målsättningar när de påbörjade behandlingen. De målsättningar som angavs var en önskan om helnykterhet eller att kunna dricka ”riskfritt” (det vill säga lågriskkonsumtion). En del uppgav att de inte hade något bestämt mål med sin behandling.
Psykologiprofessorn Claudia Fahlke vid Göteborgs universitet är en av forskarna bakom den nya studien:
– Deltagarna rekryterades från en verksamhet som arbetar med 12-stegsbehandling, både i öppenvård och på behandlingshem, och en som tillämpade psykosocial behandling, främst baserat på återfallsprevention, berättar hon.
Sett till patienternas uppgivna mål vid behandlingsstart fanns den största gruppen vars målsättning var nykterhet bland de som gick 12-stegsbehandlingen (80 procent). I gruppen psykosocial behandling var det endast 25 procent som hade nykterhet som mål. Där återfanns i stället flest deltagare med målsättningen att uppnå en lågrisk-konsumtion (45 procent) och de som inte hade något bestämt mål med behandlingen (30 procent).
– Det fanns inga signifikanta skillnader mellan de tre ”målsättnings-grupperna” sett till exempelvis ålder, kön, yrkesbakgrund eller tidigare behandlingserfarenheter för alkoholberoende. Däremot hade deltagarna, vars målsättning var nykterhet eller inget bestämt mål, fler års alkoholrelaterat missbruk bakom sig, cirka 13 år, jämfört med dem som ville uppnå en lågrisk-konsumtion vars missbruk pågått i cirka 7 år, säger Claudia Fahlke.
Deltagarna följdes upp 2,5 år och 5 år efter avslutad behandling. Av dem som uppgivit nykterhet som behandlingsmål var 76 procent av deltagarna fortfarande helnyktra, alternativt hade låg till måttlig alkoholkonsumtion vid 5 års-uppföljningen. Inte lika många deltagare hade uppnått nykterhet eller var lågrisk-konsumenter i de två andra grupperna. Trots det var även de andra gruppernas behandlingsresultat gynnsamma vid 5 års-uppföljningen: bland dem som uppgivit att de valde lågrisk-konsumtion som målsättning klarade också 59 procent att dricka måttligt och bland deltagare utan bestämt mål hade 61 procent en måttlig konsumtion fem år efter avslutad behandling.
Att de deltagare som vid behandlingsstart hade helnykterhet som mål som regel också hade fler år bakom sig med alkoholberoende, vittnar om en god insikt i vad som är bästa mål för dem för att nå ett bra behandlingsresultat, menar Claudia Fahlke. Det är personer som har en erfarenhet av vad det innebär att vara alkoholberoende under en längre tid, vilka konsekvenser det ger upphov till och de har kommit till insikt att nykterhet är det enda alternativet för dem.
– Då ska de också få fullt stöd i sitt val av oss som ger behandling. Våra resultat pekar ju tydligt på att personer med alkoholberoende, som vid behandlingsstart har nykterhet som mål, överlag har ett mer fördelaktigt behandlingsresultat på längre sikt än de som har lågrisk-drickande som mål eller som inte har något bestämt mål. Samtidigt måste vi vara öppna för andra målsättningar, vi vet i dag att vi utvidgar möjligheten att nå och hjälpa fler patienter genom att acceptera minskning av konsumtionen istället för bara nykterhet som ett alternativ, säger Claudia Fahlke.
Kristina Berglund, docent på Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, är också en av forskarna bakom den nya studien. Hon anser att personer som vid behandlingsstart inte själva uttrycker något bestämt behandlingsmål i första hand bör rekommenderas att arbeta mot total nykterhet.
– Det innebär inte att vi ska pådyvla någon ett mål, det måste vara något som personen själv vill. Däremot kan vi med en motiverande samtalsmetod stödja personen i sitt val av mål. Och samtidigt kan vi också bistå med fakta, som exempelvis att forskningen visar att målsättningen nykterhet har en mer gynnsam effekt på sikt. Men oavsett vilken målsättning en person önskar sig är det alltid viktigt att under behandlingen återkommande samtala om målet, och utvärdera hur det går med arbetet att uppnå målet, säger Kristina Berglund.
Claudia Fahlke betonar att även gruppen med lågriskkonsumtion som mål, liksom den utan specifika mål, hade minskat alkoholkonsumtionen med närmare 50 procent vid långtidsuppföljningen.
– Det är glädjande att behandling av alkoholberoende har god effekt även efter lång tid, trots skilda målsättningar vid behandlingens början. Vi kan i vår studie visa att 65 procent av deltagarna, oavsett målsättning, antingen var nyktra eller hade låg till måttlig alkoholkonsumtion fem år efter avslutad behandling. Det är bra men kan givetvis bli ännu bättre. Här får vi forskare fortsätta att studera vad mera som kan gynna ett bra behandlingsresultat, framförallt så att det blir hållbart på sikt, säger Claudia Fahlke.
Studien Outcome in Relation to Drinking Goals in Alcohol-Dependent Individuals: A Follow-up Study 2.5 and 5 Years After Treatment Entry är publicerad i tidskriften Alcohol and Alcoholism 2019.
