• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Ettan · Förmågan att dela upplevelser kan indikera autism

Förmågan att dela upplevelser kan indikera autism

22 maj 2019 publicerad av Peter Örn

Svårigheter för ett spädbarn att dela upplevelser med vuxna kan indikera en riskökning för autism, framgår av forskning vid Uppsala Barn- och Babylab. Huruvida resultaten kan få ett kliniskt värde är dock för tidigt att säga.

I en ny publicerad studie från Uppsala Barn- och Babylab vid Uppsala universitet har forskarna undersökt förmågan till delad uppmärksamhet hos spädbarn med storasyskon som har diagnosen autism. Att ha ett äldre syskon med autism ökar sannolikheten att själv få diagnosen jämfört med befolkningen i stort, även om de flesta av dessa barn utvecklas normalt. Totalt ingick 81 småsyskon (10, 14 och 18 månader gamla) i studien. Kontrollgruppen bestod av 31 barn med storasyskon utan autismdiagnos.

Barnen som ingick i studien fick sitta i sina föräldrars knä, när en udda och färgglad lampa plötsligt började blinka och som till synes var utom synhåll för experimentledaren. Lampan blinkade i tio sekunder för att barnet skulle få tid att försöka visa sin förälder och initiera delad uppmärksamhet om det ville det. Barnens blick registrerades med en så kallad eye tracker, ett instrument som mäter blickens rörelser.

De spädbarn som senare inte utvecklade autism tittade ofta fram och tillbaka mellan det blinkande ljuset och experimentledaren, som om de försökte att påkalla experimentledarens uppmärksamhet och dela upplevelsen med denne, vilket också var det förväntade. De spädbarn som senare fick autismdiagnos, 22 av de 81 barnen, tittade fram och tillbaka mellan lampan och experimentledaren mycket mer sällan, vilket antyder att barn med autism inte skapar lika många kommunikativa situationer med vuxna när de är spädbarn.

På gruppnivå är resultaten statistiskt säkerställda, men på individnivå var träffsäkerheten för låg för att kunna förutsäga utvecklingen och forskarna menar att det är för tidigt att uttala sig om metodens eventuella kliniska värde.

Studien Joint attention in infancy and the emergence of autism är publicerad i Biological Psychiatry.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer