• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Ettan · Förmågan att dela upplevelser kan indikera autism

Förmågan att dela upplevelser kan indikera autism

22 maj 2019 publicerad av Peter Örn

Svårigheter för ett spädbarn att dela upplevelser med vuxna kan indikera en riskökning för autism, framgår av forskning vid Uppsala Barn- och Babylab. Huruvida resultaten kan få ett kliniskt värde är dock för tidigt att säga.

I en ny publicerad studie från Uppsala Barn- och Babylab vid Uppsala universitet har forskarna undersökt förmågan till delad uppmärksamhet hos spädbarn med storasyskon som har diagnosen autism. Att ha ett äldre syskon med autism ökar sannolikheten att själv få diagnosen jämfört med befolkningen i stort, även om de flesta av dessa barn utvecklas normalt. Totalt ingick 81 småsyskon (10, 14 och 18 månader gamla) i studien. Kontrollgruppen bestod av 31 barn med storasyskon utan autismdiagnos.

Barnen som ingick i studien fick sitta i sina föräldrars knä, när en udda och färgglad lampa plötsligt började blinka och som till synes var utom synhåll för experimentledaren. Lampan blinkade i tio sekunder för att barnet skulle få tid att försöka visa sin förälder och initiera delad uppmärksamhet om det ville det. Barnens blick registrerades med en så kallad eye tracker, ett instrument som mäter blickens rörelser.

De spädbarn som senare inte utvecklade autism tittade ofta fram och tillbaka mellan det blinkande ljuset och experimentledaren, som om de försökte att påkalla experimentledarens uppmärksamhet och dela upplevelsen med denne, vilket också var det förväntade. De spädbarn som senare fick autismdiagnos, 22 av de 81 barnen, tittade fram och tillbaka mellan lampan och experimentledaren mycket mer sällan, vilket antyder att barn med autism inte skapar lika många kommunikativa situationer med vuxna när de är spädbarn.

På gruppnivå är resultaten statistiskt säkerställda, men på individnivå var träffsäkerheten för låg för att kunna förutsäga utvecklingen och forskarna menar att det är för tidigt att uttala sig om metodens eventuella kliniska värde.

Studien Joint attention in infancy and the emergence of autism är publicerad i Biological Psychiatry.

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Hundassisterad psykoterapi effektivast med barn

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

5 februari 2021

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro https://t.co/08leTh6yyz via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter1
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4

Nyheter

KBT och PDT ger samma långtidseffekt vid panikångest

Splittrad bild av pandemins psykologiska effekter

»En situation som saknar motstycke«

»Ingen stor förändring av den psykiska hälsan under pandemin«

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro

Hälften av psykologstudenterna mer nedstämda

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer