• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Hållbara nyårslöften – typ av målsättning avgör

Hållbara nyårslöften – typ av målsättning avgör

19 december 2018 publicerad av Peter Örn

Nyårslöften som grund för beteendeförändringar är klart underskattade, säger PTP-psykologen Martin Oscarsson som genomfört den största vetenskapliga studien någonsin om denna ofta lite förtalade tradition. Typen av målsättning kan avgöra om nyårslöftet blir en framgång eller en besvikelse.

En nyhetsstudio på SVT för ett par år sedan. Psykologiprofessorn Per Carlbring, Stockholms universitet, får frågor om nyårslöften som grund för beteendeförändringar. Han var förvisso inte helt svarslös, men insåg ändå att ämnet inrymde stora kunskapsluckor.

Martin Oscarsson Foto: Henrietta Asplund

Parallellt närmade sig psykologstudenten Martin Oscarsson på Stockholms universitet slutet av sin utbildning och skulle välja ämne för en examensuppsats. Det är, i grova drag, bakgrunden till Martin Oscarssons examensuppsats Hur väl håller vi våra nyårslöften? En randomiserad kontrollgruppsstudie med tolvmånadersuppföljning, med Per Carlbring och psykologen och forskaren Alexander Rozental som handledare.

– Jag var forskningsintresserad och såg det som en fantastisk möjlighet. Själv har jag väl tidigare inte brytt mig något särskilt om nyårslöften utan sett dessa, precis som så många andra, som något ganska trivialt, säger Martin Oscarsson som nu genomför sin PTP på en av Cereb:s mottagningar i Stockholm.

Studien blev den största hittills på området, även internationellt sett, och unik genom den långa uppföljningsperioden. Totalt ingick 1 066 personer i den internetbaserade studien, deltagare som följdes under 12 månader och med regelbundna avstämningar.

– Det slog mig tidigt när jag tog del av vilka löften som är vanligast hur mycket bra saker människor vill göra, positiva och frivilliga förändringar som både kan påverka den enskilda individen och samhället i stort. Det fick mig att ompröva min inställning om nyårslöften som något trivialt, säger Martin Oscarsson.

Svenskar tycks dock tillhöra ett desillusionerat folk sett till villigheten att avge nyårslöften. Undersökningar har visar att mellan 12 och 18 procent avger sådana, medan siffran i exempelvis USA ligger mellan 40 och 50 procent. Färre än hälften lyckas hålla dessa efter sex månader. Men önskningar och löften om egna beteendeförändringar som avges i samband med ”milstolpar”, så som födelsedagar, högtider etc., är trots allt förhållandevis livskraftiga, visar forskning. Och i västvärlden finns få så tydliga kollektiva milstolpar som en nyårsafton.

Den kanske enskilt viktigaste faktorn för att lyckas hålla nyårslöftet är målsättningen med löftet, visar resultat från Martin Oscarssons studie.

– Vi fann en signifikant skillnad i framgång mellan deltagare som haft ett närmandemål och deltagare med ett undvikandemål. Ett närmandemål är något du vill börja göra eller göra mer av, som att börja motionera, äta nyttigare mat etc., medan undvikandemål kan vara att sluta röka, sluta stressa och liknande.

– Är syftet att undvika något bör du formulera det som ett närmandemål i form av en ny vana som ersätter det du vill sluta med. I vår studie lyckades 59 procent av deltagarna med närmandemål att hålla fast vid sina nyårslöften även efter 12 månader. Bland dem med undvikandemål var siffran 47 procent, säger Martin Oscarsson.

En annan viktig faktor är den inre motivationen. Tidigare forskning har visat att beteendeförändringar grundade i yttre önskningar har mindre chans att lyckas. Dessutom bör ett nyårslöfte helst vila på personliga värderingar, på mer djupt rotade föreställningar om vad som är viktigt i livet på lång sikt. Och tänk inte ”återfall”, tänk ”bakslag”.

– Vi ska inte se så svart och vitt på hur vi lyckas med nyårslöften. Det handlar om en strävan att lyckas på lång sikt och den resan kan innehålla tillfälliga bakslag. I vår studie uppgav 55 procent att de höll sina nyårslöften efter 12 månader vilket är en förhållandevis hög andel. Orsaken kan bland annat tänkas vara att den sträckte sig över ett helt år medan tidigare studier kanske avslutats efter bara några månader, en tid då många kan uppleva tillfälliga bakslag. Ett tillfälligt bakslag är inget definitivt misslyckande, säger Martin Oscarsson.

En deadline när löftet ska vara infriat och delmål på vägen dit underlättar, berättar Martin Oscarsson, kanske sex mätbara delmål under det kommande året som i sig innebär en delbelöning och ett kvitto på att man är på rätt väg. Och sänk tröskeln för målet för att överhuvudtaget komma igång. Börja med ett mini-mål.

– Fundera redan i dag på vad du kan göra för att underlätta nyårslöftet. Handlar det om att börja träna så kanske det räcker med att i förväg packa träningsväskan.

Mekanismerna bakom hållbara nyårslöften har stor bäring på arbete med beteendeförändringar generellt sett, säger Martin Oscarsson. Det gäller inte minst faktorer som närmandemål och undvikandemål.

Nu har hans examensuppsats även utmynnat i en bok, Tio i tolv – En bok om att lyckas med nyårslöften, mål och beteendeförändringar (Natur & Kultur, 2018), som han skrivit tillsammans med sina tidigare handledare Per Carlbring och Alexander Rozental.

– Den bygger dels på mitt examensarbete, del på annan psykologisk forskning om beteendeförändring. Boken är i lika delar populärpsykologi och en självhjälpsbok för den som vill åstadkomma ett förändrat beteende, vare sig det handlar om nyårsafton, efter semestern eller vid något annat lämpligt tillfälle under året, säger Martin Oscarsson.

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Alexander Rozental vurmar för deadlines

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4
24 januari 2020

“Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar” https://t.co/NIxrdFu8sV via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Funktionsnedsättning leder till sämre vård vid psykisk ohälsa

»Sexualbrott inrymmer en rad psykologiska aspekter«

Behandling online allt mer individanpassad

Unik studie med förövare på darknet

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer