• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Tystnadsplikten får aldrig tvinga oss till tystnad

Tystnadsplikten får aldrig tvinga oss till tystnad

3 december 2018 publicerad av Redaktionen

DEBATT. Organisera hälso- och sjukvården så att också patienter med psykisk ohälsa har samma rätt till bästa möjliga utredning och behandling som patienter med somatiska sjukdomar.
Där har ni lösningen, anser psykologerna Amanda Simonsson, Charlotte Ulfsparre och Olof Molander i sitt debattinlägg.  

Det är ett år sedan vi publicerade uppropet ”Om ni berättar lyssnar vi”, ett av alla de #metooupprop och vittnesmål som under hösten 2017 vällde fram som en ostoppbar lavin. Vad har hänt sedan dess?

Medvetenheten hos allmänheten har höjts. Fler har sett det som psykologer länge känt till och vittnat om. Sexuell utsatthet är vanligt och det är vanligt att det leder till psykisk ohälsa. En ökad kunskap om psykologiska reaktioner på traumatiska upplevelser är såklart positivt, men det räcker inte. Det svåraste i vårt yrke är inte att höra fruktansvärda berättelser om övergrepp. Det är när de utsatta inte får hjälp, vilket är mycket vanligt. De strukturer och system vi verkar i hindrar oss från att ge rätt hjälp.

”Jag jobbade inom psykiatrin i ett område som brukar benämnas ”utsatt”, med relativt hög andel flyktingar. Det var många patienter som hade varit med om trauman, och många av dem hade utvecklat PTSD. Följaktligen diskuterades PTSD-behandling ofta på mottagningen, vi hade temadagar med gästföreläsare m.m. Men vi pratade ändå i stort sett inget om just sexuella trauman, trots att det var mycket vanligt bland mina kvinnliga patienter. Jag själv var nylegitimerad och vågade inte ta på mig rollen att ifrågasätta alla äldre och mer erfarna kollegor.”

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är fem gånger så vanligt som höftledsartros bland patienter inom hälso- och sjukvården. Bästa tillgängliga behandling för de bägge diagnoserna är väldigt effektiv, majoriteten blir återställda. En höftledsoperation är mer än fem gånger så dyr för samhället att bekosta som en psykologisk behandling för PTSD. Trots det utreds och behandlas inte patienter med PTSD på samma systematiska sätt som patienter med fysiska sjukdomar. Inte sällan får psykologer helt på fri hand utforma sina egna arbetsbeskrivningar och rutiner, ett ofta orimligt krav när ingen tid avsätts för utveckling och tidboken inte räcker till för de patienter som har behov. Produktionsmåtten premierar nybesök och många kortare besök.

”Inom primärvården får vi ofta avvisa patienter som behöver behandling för PTSD. Problemen är kanske inte nog svåra för att få igenom remiss till psykiatrin. Även om man som enskild behandlare har utbildning i de verksamma metoderna kan vi hindras av att man i tidboken inte tillåts avsätta dubbelsessioner.”

Ett annat problem är att vården har svårt att hantera patienter med de svåraste problemen. Patienter med samsjuklighet bollas ofta mellan olika delar av vården och socialtjänsten. Själva samsjukligheten blir ett hinder för att alls få vård. Detta illustrerades nyligen i Uppdrag gransknings reportage “Vem kan rädda Sanne?” där en svårt sjuk kvinna inte får en beständig kontakt inom vården. Det finns psykologisk behandling för PTSD och beroendeproblem som behandlar bägge tillstånden samtidigt. Att se till att hälso- och sjukvården skulle utreda och behandla patienter med samsjuklighet, skulle vida understiga kostnaderna för de åtgärder som nu tillämpas.

”I mitt team på smärtrehab har många av patienterna PTSD efter sexuella övergrepp. Man vet att obearbetade trauman försvårar att ta till sig rehabiliteringen. Men när jag ville behandla patienternas trauman blev jag stoppad. Cheferna sa att det inte var vårt uppdrag att jobba med det.”

Det finns för få anställda psykologer inom hälso- och sjukvården. Det resulterar i avvisade patienter eller i bästa fall en lång väntelista på flera månader. Ibland över ett år. Förutsättningarna för en framgångsrik behandling är då mycket sämre, jämfört med om vården kunnat erbjuda behandling inom rimlig tid.

”Jag jobbar på behandlingshem för kvinnor med svåra tillstånd som oftast handlar om sexuella övergrepp som lett till självskadebeteenden, ofta i kombination med olika funktionsvariationer som ADHD, autism m.m. Dessa på flera plan utsatta kvinnor (ibland barn på 15-17 år) behandlas på ett sådant ovärdigt sätt och de har sällan fått prata med någon som har kompetens att förklara att de inte är sjuka utan reagerar på horribla händelser som de inte har färdigheter att hantera. På våra behandlingsplatser har vi mångdubbelt fler förfrågningar om året än vi kan ta emot. Vi måste säga nej till 80%. Vad händer med dessa unga kvinnor?”

Vad krävs för att alla utsatta ska få den hjälp de behöver? Lösningen ligger i att organisera hälso- och sjukvården så att också patienter med psykisk ohälsa har samma rätt till bästa möjliga utredning och behandling som patienter med somatiska sjukdomar.

Tills dess måste vi fortsätta lyssna. Fortsätta vittna. Fortsätta sträva efter förändring. Oavsett i vilken grad #metoo trendar för tillfället. Tystnadsplikten får aldrig tvinga oss till tystnadskultur.

Amanda Simonsson och Charlotte Ulfsparre, initiativtagare till psykologernas #metooupprop #omniberättarlyssnarvi,
Olof Molander, Sveriges kliniska psykologers förening

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Psykologen ingen träffar frivilligt
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”

Arkiverad under: Aktuellt, Debatt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad gör jag åt en undermålig utredning?

Oskicklighet hos psykologer är ett vanligt tema i de klagomål vi får in, svarar Patrik Lind, ordförande Etikrådet.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1
30 september 2021

“KBT-psykologerna behöver bli fler” https://t.co/Ys6JccqPIf via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

”Jag känner mig ändå hoppfull”

Avbyte i förbundsstyrelsen

Hon är årets digitala psykolog

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation

Psykologer i topplistan över de som jobbar längst

”En lyckad ockupation”

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer