Klinisk psykologi kan användas för att skapa ett bättre politiskt samtal och minska en eskalerande polarisering som hotar tilliten till demokratin. Det tror Ebba Karlsson som undervisar och forskar i politisk psykologi.
Intresserad av politik men trött på debattklimatet, på pajkastningen. Det ledde Ebba Karlsson in på området politisk psykologi.
– På psykologprogrammet upplevde jag att mycket av det vi fick lära oss går att använda i det politiska samtalet, och boken The Righteous Mind av socialpsykologen Jonathan Haidt blev en riktig ögonöppnare. Tidigare visste jag knappast att det fanns något som hette politisk psykologi, säger Ebba Karlsson.
Nu beskrivs hon som »ett av de viktigaste framtidsnamnen i Sverige inom politisk psykologi«, i motiveringen till Sture Eskilsson-stipendiet som hon tilldelades 2017.
Ebba Karlsson tog sin examen på psykologprogrammet vid Stockholms universitet våren 2015, men PTP–tjänsten avbröts då hennes engagemang i politisk psykologi upptog allt mer tid. Tillsammans med en tidigare kurskamrat, psykologen Karin Christensson, driver hon den partipolitiskt obundna tankesmedjan Poplar, hon undervisar i politisk psykologi på DIS Abroad, ett college för amerikanska studenter i Stockholm, och tidigare även på Stockholms universitet, och ska till hösten påbörja ett forskningsprojekt med psykologiska interventioner som ett sätt att skapa ett bättre samtalsklimat. Målsättningen är att göra det inom ramen för en doktorandtjänst.
– Jag är mer intresserad av politisk filosofi än partipolitik och när jag följer den politiska debatten tänker jag mycket på de psykologiska aspekterna av den, säger hon.
Det politiska klimatet präglas av en stegrande polarisering. Argumentationen bygger allt oftare på person-angrepp på bekostnad av sakfrågor. Utvecklingen är tydlig i USA, men tendenser finns också i svensk politik, menar Ebba Karlsson.
– I USA har det pågått längre och polariseringen banade väg för Donald Trump. Ogillandet gäller ofta inte bara åsikter utan även person, så kallad affektiv polarisering, vilket rättfärdigar att inte lyssna på andra. Tilliten till demokratin undermineras och riskerar på sikt att brytas ner.
Hon har en stark tro på att den psykologiska interventioner kan bidra till ett bättre politiskt debattklimat, och att Sverige kan gå en annan väg än exempelvis USA om problemen lyfts fram på rätt sätt.
– Politisk psykologi inrymmer allt från evolutionspsykologi till neuropsykologi och socialpsykologi och det finns såväl kognitiva som sociala förklaringar till det politiska beteendet. Vad jag själv främst vill tillföra området är hur kunskap inom klinisk psykologi, framför allt beteendeanalys och ACT, kan användas i politiska kontexter, säger Ebba Karlsson.
Olika kognitiva bias och intelligensens betydelse för hur vi agerar i en politisk kontext är återkommande teman i vårt samtal. Biaset naiv realism handlar om vår benägenhet att tro oss själva se världen objektivt, och att alla – även politiska motståndare – borde se samma sak och dra samma slutsatser. Om inte så dömer vi dem: de är påverkade av personliga intressen eller en politisk ideologi. Och vi skönmålar samtidigt den egna gruppen.
– Konsekvensen är att vi blir mindre benägna att tala med de dem, att få den input som kan göra att vi upptäcker vår egen bias. Evolutionspsykologiskt har detta tjänat ett gott syfte, det handlar om att tillhöra en gemenskap, sin grupp, och har varit en viktig överlevnadsfaktor. Men när vi i en politisk kontext tror att vi inte är påverkade av kognitiv bias blir det problematiskt, säger Ebba Karlsson.
Konfirmerings-bias leder till en större tilltro till information som stärker vår egen tes, och vi tillskriver vetenskapliga fakta som bekräftar vår världsbild högre kvalitet. Det har visats i ett flertal psykologiska experiment. Effekten blir en förstärkt polarisering. Men är man lite smartare än genomsnittet så minskar väl risken? Tvärtom, när information förekommer i en politisk kontext, visar studier. Psykologiskt självförsvar har förts fram som en tänkbar förklaring.
– Det är mekanismer som får oss att göra ställningstaganden som bäst stämmer överens med de i vår grupptillhörighet. Därför kommer initiativ som exempelvis mediernas Faktakollen sakna effekt så länge det psykologiska självförsvaret är aktiverat.
En annan förklaring kan vara att intelligenta personer som regel är mer intresserade av politik, och ju större politiskt engagemang desto tydligare låsningar i politisk naivitet och andra bias. Även det har visats vetenskapligt.
– Jag har själv förvånats över hur människor som dagligen använder exempelvis positiv förstärkning som ett medel i arbetet helt lämnar det i andra sammanhang, och då tenderar att etikettera och bestraffa. När jag föreläst för psykologstudenter har jag mötts av uppfattningen att de har koll på detta, att de står över sådana risker. Men det är just den blinda fläcken för egna bias som är så farlig, säger Ebba Karlsson.
För att kunna påverka och förändra -andra så måste man först lära sig förändra sig själv och sin grupp, menar Ebba Karlsson. Psykologisk flexibilitet kan vara ett sätt, tror hon, som i ett kommande forskningsprojekt ska använda Acceptance Commitment Therapy (ACT), compassion och beteendeanalys som ett sätt att försöka skapa ett bättre debattklimat.
– Jag vill bland annat studera om psykologisk flexibilitet kan användas för att påverka beteendet i en politisk kontext, och om compassionfokuserade interventioner får oss att förändra vårt bemötande av andra. Jag inser att det är en komplex problematik, men jag tror på bottom-up förändringar, säger Ebba Karlsson.
Ditt politiska beteende styrs av psykologi
• Kognitiva bias – en sorts systematiska tankemisstag som förmodligen har evolutionärt ursprung. De fungerar som genvägar vid informationsprocessande och leder lätt till irrationella tolkningar och beslut.
• Naiv realism – ett bias som kan liknas vid en mental blind fläck och gör att vi är bra på att se bias hos andra men inte hos oss själva.
• Psykologiskt självförsvar – även kallat motiverat resonerande – är ett samlingsnamn för en mängd kognitiva bias som gör att vi tolkar information så att den stämmer överens med vår tidigare världsbild och rådande åsikter och värderingar i vår sociala gemenskap.
