• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Psykologer sågar kunskapsprov

Psykologer sågar kunskapsprov

11 juni 2018 publicerad av Lennart Kriisa

Ovärdigt, obegripligt och oseriöst.
Så lyder omdömena från psykologer med utländsk examen som gjort kunskapsprovet vid Stockholms universitet.

-Provet säger inget om hur du är som psykolog, men det blockerar alla från att komma ut på arbetsmarknaden, säger en av provdeltagarna.

Psykologer med examen utanför EU/EES kan sedan 2016 göra ett kunskapsprov för att nå fram till legitimation. Men provet har blivit ett nålsöga. Hittills har bara en av 38 provdeltagare fått godkänt.

Psykologtidningen har intervjuat sex av provdeltagarna, de flesta uppvuxna i Sverige men med psykologexamen från ett annat land.

Stockholms universitet.

Evelina Rutdal, psykologutbildad i USA, i dag pedagogisk assistent på en högstadieskola i Skellefteå, fick underkänt på provet i oktober 2017.

– Provet är skit. Om Socialstyrelsen tycker att min utbildning är likvärdig med den svenska, varför ska jag då behöva göra ett prov med detaljfrågor från hela utbildningen?

En annan av provdeltagarna, med en master i psykologi från USA, fick också klartecken från Socialstyrelsen. Hon häpnade när hon såg referenslistan till den teoretiska delen.

– Den var extremt omfattande och jag lyckades inte ens få tag på alla böcker, några var tegelstenar på över 500 sidor, säger hon.

Inför den kliniska delen i det teoretiska provet hade deltagarna fått välja mellan KBT- och PDT-inriktning. En av flerpoängsfrågorna handlade om begreppet prompting.

– Varför ställa en så specifik fråga? Det skulle vara vettigare med frågor om teorier, typ Becks kognitiva triad, säger en provdeltagare med psykologexamen från ett europeiskt universitet.

En annan provdeltagare är särskilt upprörd över en fråga i delprovet om profession och etik.

– Frågan bestod av en artikel från Läkartidningen om läkarnas profession, vad har det med oss psykologer att göra? Det är ju oseriöst, säger hon.

En provdeltagare hävdar att det är allmänt känt på Stockholms universitet, som både utformar och arrangerar provet, att det i princip är omöjligt att klara den teoretiska delen.

– Jag fick veta att ingen av de psykologer som utformat provet, själva skulle klara det i sin helhet, säger hon.

Pablo Oyola, uppvuxen i Sverige med psykolog-examen från Chile år 1999, fick också underkänt på det teoretiska provet. Nu jobbar han som kurator i Oxelösunds kommun.

– Har bara en klarat provet hittills? Oj, då förstår jag att bedömningen är hård, men jag ska försöka igen i höst, säger han.

Psykologtidningen har begärt ut frågorna på kunskapsprovet, men nekats med hänsyn till provsekretessen; att provet skulle bli för enkelt om informationen sprids.

– Klart de borde lämna ut tidigare prov, vi måste ju få en chans att förbereda oss, säger en provdeltagare.

Totalt har fem klarat den teoretiska delen, den första i oktober 2017, resten vid provtill-fället i mars 2018. De får nu gå vidare till det praktiska provet. Då spelar två professorer ett rollspel, den ena spelar behandlare, den andra patient. Provdeltagaren ska resonera sig fram till diagnos och behandling.

– Det provet var faktiskt riktigt bra, det visar om du klarar att arbeta som psykolog i Sverige, säger en av deltagarna som gjort det praktiska provet.

Lotta Reuterskiöld, Stockholms universitet.

Det tredje och sista provet, som hittills bara en provdeltagare nått fram till, består av en muntlig tentamen i grupp- och organisationspsykologi.

Lotta Reuterskiöld, psykolog och studierektor vid Stockholms universitet, tror att det finns flera förklaringar till att så många blivit underkända: en är att provdeltagarna kan ha en kort utbildning, en annan att det kan finnas problem med språket.

– Jag kan förstå att man är både ledsen, arg och besviken över att inte ha klarat provet. Vi utvärderar provet efter varje provtillfälle, säger hon.

Men ingen av de provdeltagare som Psykologtidningen intervjuat har en kortare utbildning än fem år, dessutom är de flesta uppvuxna i Sverige.

Åsa Wennberg, Socialstyrelsen.

Att var tredje läkare med utländsk examen klarar sitt kunskapsprov, medan nästan ingen psykolog
klarat sitt prov, tycker Åsa Wennberg, tf enhetschef på Socialstyrelsen, är rimligt.

– Läkarutbildningarna ute i världen är mer homogena. Det svenska psykologprogrammet utmärker sig genom att dels vara inriktat mot kliniskt psykologarbete men även mot arbete med grupper och organisationer.

Samtidigt tror Åsa Wennberg att det kan finnas andra än kunskapsmässiga skäl till att så många kuggas på provet.

– Det kan handla om möjligheterna att förbereda sig och tillgången till information om provets upplägg och innehåll, säger hon och lovar att starta en dialog med Stockholms universitet för att undersöka möjliga förbättringar.

Läs mer: Psykologen Wael Ali fick kämpa i tio år för svensk legitimation. 

Kunskapsprovet

Ges två gånger om året på Stockholms universitet och består av en teoretisk och praktisk del samt en muntlig tentamen i grupp- och organisationspsykologi. Totalt har 38 psykologer med examen utanför EU/EES gjort provet. Fem deltagare har blivit godkända på den teoretiska delen, bara en har klarat samtliga prov.

För läkare med utbildning utanför EU/EES finns ett medicinskt kunskapsprov. Hittills har 97 av 323 klarat detta, en knapp tredjedel.

Flera vägar till legitimation

För psykologer med utländsk utbildning finns flera vägar till legitimation: Kunskapsprovet, kompletteringsutbildningar vid de tre lärosätena (Uppsala, Lund, Umeå) samt högskoleprovet. Efter antagning till psykologprogrammet kan studenten ansöka om tillgodoräknande av tidigare lästa kurser (inom/utanför EU) och därmed få sin utbildning kraftigt förkortad.

Fler artiklar

  • Autism på modet
  • "Bland samer är normen att vara stark"
  • APA: "Vi använder psykologi för att gynna samhället"

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Tuffare tag till leda

Men en ny bup-mottagning sticker ut, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

“Mitt sinne fick äntligen ro”

Gynnas verkligen barnen av våra adhd-diagnoser?

Ny Bup-insats ska bryta gängkriminalitet

Slopade stödsamtal möter kritik

Skäl att känna stolthet

Regeringens utredare: Tydligt behov av specialistpsykologer

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in