Höga krav i kombination med litet inflytande är den vanligaste orsaken till arbetsrelaterad psykisk ohälsa. I andra vågskålen, det som skapar arbetsglädje och engagemang, sticker en faktor ut extra mycket: ett gott ledarskap.
-Det är på ledarskapsnivå det finns ett handlingsutrymme att påverka arbetsvillkoren i stort, säger Magnus Sverke, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet. Han har lett en omfattande kunskapssammanställning av vilka organisatoriska och psykosociala faktorer som skapar en bra respektive dålig arbetsmiljö. Vilka krav och vilka resurser spelar störst roll? Efter en gallring av 3 600 publikationer mellan 2005 och 2015 kom drygt 80 översiktsstudier att slutligen ingå som underlag till sammanställningen.
-Framför allt är faktorer som orsakar ohälsa mycket studerat. Det är sämre med studier av vad i arbetslivet som är gynnsamt för hälsan, säger Magnus Sverke.
Faktorer kopplade till specifika yrken saknas i dessa studier. Men yrken som för bara ett par decennier sedan ansågs vara bland de mest attraktiva har nu blivit högriskyrken för arbetsrelaterad psykisk ohälsa, visar statistik: Lärare, psykologer, socionomer, listan kan göras lång. Den gemensamma nämnaren är ofta offentlig verksamhet och kunskapsöversikten pekar på en rad risk- och friskfaktorer som är vanliga inom offentlig verksamhet. Petra Lindfors, även hon professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet, har deltagit i arbetet med översikten:
-Det handlar om en grupp som tidigare haft det förhållandevis ganska väl förspänt, kanske med möjlighet till flexibelt arbete och ibland på distans, som upplevt en påtaglig förändring. För exempelvis psykologer har ramvillkoren förändrats med ökade krav på vad som ska levereras. Det ska vara mätbart och följas upp, samtidigt som möjligheten att påverka sitt eget arbete minskat, säger hon.
Är det dessutom kombinerat med förändringar i organisationen ökar riskerna ytterligare. Magnus Sverke:
-Det spelar egentligen ingen roll vilken typ av organisationsförändringar det handlar om, till exempel nedskärningar. Organisationsförändringar har generellt sett ofta en negativ effekt på den psykosociala hälsan.
Kontroll och autonomi på jobbet, liksom socialt stöd och tydliga mål spelar stor roll för den psykiska hälsan. Och ett bra ledarskap har en tydlig koppling till både arbetsrelaterade och hälsorelaterade positiva utfall; det leder till en hög arbetstrivsel, ett större engagemang bland medarbetare och en lägre vilja att säga upp sig, liksom till högre psykiskt välbefinnande.
-Ett gott ledarskap handlar inte minst om att fånga upp signaler på stress, om bristande resurser och alltför höga krav i arbetet. Då räcker det inte med något enskilt medarbetarsamtal per år utan det krävs att hela tiden föra en dialog med medarbetarna, säger Magnus Sverke.
Ledarskap innefattar även ett ansvar att ta fram tydliga mål för verksamheten, något som enligt kunskapssammanställningen är en av de tydligaste friskfaktorerna, förklarar Petra Lindfors.
-Men med tydliga mål måste man också fråga sig med vilken kvalitet man ska nå upp till målen. De kanske innebär att man samtidigt måste begränsa det egna engagemanget för att de inte ska leda till negativa effekter. Det finns studier med läkarstudenter som visat att graden på deras empati minskar när de börjar arbeta som läkare, och det kanske är ett sätt att anpassa sig till verkligheten som även exempelvis psykologer bör fundera över för att inte högre produktivitetskrav ska påverka den egna hälsan.
Syftet med psykologisk behandling är att uppnå god hälsa. Men när är den tillräckligt god och när är det dags att släppa patienten? I vilket läge är det aktuellt med utredning av en skolelev? Även den enskilde psykologen har ett ansvar för att värna sin egen arbetssituation. Petra Lindfors avslutar:
-Därför är det så viktigt med tydliga mål kombinerat med uttalade kvalitetskrav, och att medarbetaren hela tiden återkopplar till sin chef om sitt arbete. Men en produktion som handlar om kontakt med människor är ju extra svår. När är något tillräckligt bra?
