• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Debatt · Urvalsbedömning – ett vinstintresse som psykologer har svårt att värja sig mot«

Urvalsbedömning – ett vinstintresse som psykologer har svårt att värja sig mot«

20 oktober 2017 publicerad av Redaktionen

Psykologers fördjupade personbedömningar passar utmärkt för att avgöra om en person har vad som krävs för en befattning. Trots det har vi tappat mark i urvalssammanhang. Evidensbegreppet har kommit att tjäna vinstintressen på ett sätt som psykologer – i en önskan att betraktas som vetenskapliga och därmed seriösa – haft svårt att värja sig mot, skriver psykologerna Malin Holm och Teresa Söderhjelm.

Vid tjänstetillsättningar används i dag ofta standardiserade personlighetstest när valet står mellan ett fåtal kandidater. Detta trots att testerna är mer lämpade som screening och har en ganska hög felmarginal (docent Anders Sjöberg i DN 170117).

Huvudargumentet är att ett algoritmiskt förfarande har högst evidens. Bedömningen av en jobbkandidat baseras på en i förväg uppställd matematisk formel som mekaniskt väger samman resultaten av psykologiska test. En högre träffsäkerhet kan dock uppnås i det individuella fallet genom att anlita en psykolog som behärskar både strukturerad klinisk personbedömning och performancebaserade personlighetstest som Wartegg CWS eller Rorschach R-PAS.

Med dessa test är det möjligt att fånga den meningsskapande processen, när individen i mötet med ett semi-strukturerat yttre tvingas att använda inre strukturer av perception, kognition och motivation och forma individuella svar. Svar, som ställda i relation till normer, kan säga något om personens inre värld och meningsskapande processer, både långsiktiga och temporära. Detta ger en mer tillförlitlig bild av hur personen kommer att agera på arbetet. Att reliabelt och valitt tolka performancebaserade personlighetstest, inbegriper ett omfattande arbete av scoring, kategorisering, hypotesgenerering och analys till signifikanta helheter, och sedan ställa dessa i relation till andra testmetoder. Detta är en specialiserad psykologkompetens. Tendensen idag att uppfatta det som inte har evidens som motsatsen, dvs. humbug, har gjort att många psykologer självmant släppt viktiga delar av personbedömningsfältet. Men vad innebär egentligen evidens? Nina Rehnqvist, professor och chef för SBU, skriver på myndighetens hemsida: »… begreppet evidens handlar om nytta, risker och kostnadseffektivitet …« Vem eller vad som har evidens är alltså starkt beroende av att det inte är alltför komplicerat att göra studier. Utan ekonomisk backning, och tillräckligt stora grupper, är det svårt att få evidens.

Testbolag gynnas av att en algoritm skulle vara mer »vetenskaplig« än en specialiserad bedömare, som alltså inte behövs. Bolagen kan få avkastning dels genom att sälja certifieringsutbildningar, dels för att de certifierade ska använda algoritmen för att uttolka vad testningen visat. Eftersom algoritmen, inte specialisten, är det vetenskapliga måste även legitimerade psykologer certifieras för att kunna delta i anbudsupphandlingar. Detta skulle kunna ses som det ultimata nederlaget för personbedömning som ett psykologiskt ansvarsområde. De evidensbaserade metoderna strävar efter att på det mest effektiva sättet adressera det som är mest rätt för de flesta. Detta medför problem med att identifiera de få som inte går att skapa evidens kring. Urspårningstendenser är en hett eftertraktad del i algoritmen, men faller på att just dessa kräver psykologens specialiserade kunskaper och metoder. Att psykologers expertkunskap trängs undan borde vara en fråga för Psykologförbundet, och vi ser gärna att Psykologidagarna 2019 representerar fler intressenter och perspektiv inom området än testbolagen.

Malin Holm, psykolog
Teresa Söderhjelm, psykolog

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Debatt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer