• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Europeiska KBT-konferensen: Lyckad satsning i England på psykologisk behandling

Europeiska KBT-konferensen: Lyckad satsning i England på psykologisk behandling

7 september 2016 publicerad av Peter Örn

AKTUELLT. För tio år sedan hade endast omkring 5 procent av alla engelsmän som led av depression eller ångest tillgång till evidensbaserad psykologisk behandling. I dag är siffran 15 procent och målet är 25 procent år 2020. Förklaringen heter Improving Access to Psychological Therapies.
– Programmet skulle inte varit möjligt om vi inte tydligt kunnat visa politikerna vilket ekonomiskt utfall satsningarna ger, sa professor David Clark då han besökte den europeiska KBT-konferensen i Stockholm.

David Clark
Foto: Peter Örn

David Clark, professor i psykologi vid Oxfords universitet, är känd för sin forskning om bland annat paniksyndrom och en rad ångestsyndrom. Han ligger också bakom det nationella program som gett engelsmännen en kraftigt ökad tillgång till evidensbaserad psykologisk behandling. Improving Access to Psychological Therapies, IAPT, startade 2008 och innebär i dag att 15 procent av alla med depression eller ångestsyndrom kan erbjudas de insatser som rekommenderas som förstahandsval i de nationella behandlingsriktlinjerna.

– Det stora problemet tidigare var att vi, trots nationella riktlinjer där psykologisk behandling var förstahandsval, inte förmådde erbjuda den till fler än omkring 5 procent. Samtidigt hade vi över 30 studier som visade att om patienterna själva fick välja mellan evidensbaserad läkemedelsbehandling eller evidensbaserad psykologisk behandling så valde de flesta det senare, förklarade David Clark.

– Sett till västvärlden i stort har utvecklingen gått åt fel håll. I exempelvis USA har kurvan för antalet patienter som får läkemedel vid depression ökat från 37 procent 1987 till 75 procent 2007, medan andelen som erbjuds psykoterapi minskat under samma tid från 71 procent till 43 procent.

David Clark ville bidra till att förändra den utvecklingen, och tog bland annat kontakt med en vän som var ekonom och dessutom satt i det brittiska överhuset med de politikerkontakter den positionen innebar. De lockade fler till sig och diskuterade vad som kunde göras och hur det skulle gå till. Målet var att övertyga regeringen om att satsa på en ökad tillgång på evidensbaserad psykologisk behandling. Redan år 2004 hade de nationella riktlinjerna presenterats som rekommenderade psykoterapi som förstahandsval vid ett flertal tillstånd. Men följsamheten ute i hälso- och sjukvärden var dålig. Ett av de största hindren var den otillräckliga tillgången på personal som kunde ge psykoterapeutisk behandling.

– Att bara peka på den psykoterapeutiska behandlingens effektivitet skulle inte vara tillräckligt. Det hade gjorts i många år utan att något hänt. Vi behövde ekonomiska argument, sade David Clark.

De ekonomiska argumenten gömde sig i statistiken: Psykisk sjukdom svarar för 38 procent av alla funktionsnedsättande sjukdomar i den rika delen av världen, och i den arbetsföra gruppen människor är psykiska sjukdomar den dominerande sjukdomsgruppen. De räknade på vad behandlingsinsatser kostade och jämförde den kostnaden med vinster genom att bli fri från sjukdom. I deras exempel handlade det om en genomsnittkostnad för behandling på 650 pund, medan vinsten var den dubbla i form av färre insatser mot somatiska besvär till följd av psykisk sjukdom och ökade skatteintäkter genom återgång i arbete.

De spred argumenten genom en skrift, The Depression Report, till politiker och allmänhet. Dessutom fick David Clark med sig patientorganisationer i lobbyingarbetet, och även de förde fram argumenten i en egen skrift – We Need to Talk – som också fick stor spridning.

Påtryckningsarbetet gav resultat och år 2008 startade den nationella satsningen Improving Access to Psychological Therapies, IAPT.

– Eftersom ett stort hinder var bristen på utbildad personal var ett av programmets viktigaste mål att utbilda personal i evidensbaserat psykoterapeutiskt arbete. Målsättningen fram till år 2020 är att utbilda minst 9 000 nya psykoterapeuter som ska arbeta med ångest och depression.

– Vi hade i en första fas målsättningen att kunna erbjuda 900 000 personer behandling varav 450 000 skulle bli helt fria från sjukdom. Det var höga ambitioner som vi gick ut med till allmänheten, men det är så man måste tänka. Vi har utvecklat ett mycket ambitiöst system för att mäta utfallen av behandlingsinsatserna och i dag kan vi visa 49 procents full återhämtning i genomsnitt och 16 procents förbättring genom programmet, berättade David Clark.

Nu är programmet implementerat i samtliga sjukvårdsområden och 15 procent i gruppen med depression eller ångestsyndrom får ta del av det. Utfallet av insatserna skiljer sig dock betydligt, i vissa områden är andelen som blir helt återhämtade 60-70 procent, medan andra uppvisar betydligt lägre siffror än det genomsnittliga 49 procent sett till hela landet.

– Varför dessa skillnader i behandlingsutfall är så stora beroende på region är en viktig fråga vi måste titta på framöver. På sikt måste alla få en likartad god psykologisk behandling oavsett bostadsort, sa David Clark.

Nu har nästa steg i programmet inletts: internetbaserad KBT-behandling. Den ska öka möjligheten att nå ut till betydligt fler med evidensbaserad psykoterapeutiska insatser.

– Vi i England är fortfarande bara i början gällande den möjligheten. Vi har genomfört en ännu opublicerad RCT-studie gällande social fobi och en nyutvecklad digital plattform. Den grupp som fick internetbaserad KBT hade ett lika bra utfall på lång sikt, 26 veckor, som den grupp som fick traditionell KBT. Ett spännande resultat var att gruppen som fick internetbaserad KBT skattade den terapeutiska alliansen lika stark som gruppen som fick traditionell behandling.

En förutsättning för att IAPT blev en lyckad satsning var tillgången till nationella behandlingsrekommendationer, förklarade David Clark, liksom att de tog fram bra ekonomiska argument som politikerna kunde ta till sig samt att patientorganisationerna fanns med.

– För Storbritanniens del är IAPT helt unikt; aldrig har en regering – Labour – valt att satsa på ett hälsoinitiativ, en ny regering –  de konservativa – valt att fullfölja satsningen och ytterligare en ny regering valt att inte bara fullfölja utan även utöka satsningen. Det är med ekonomiska argument man vinner över politikerna, sa David Clark.

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • “Jag blev så förbannad av allt fuskande”

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan Taggad som: depression, KBT, psykoterapi

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4
24 januari 2020

“Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar” https://t.co/NIxrdFu8sV via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

Blanda inte samman Freud med psykodynamisk terapi

Psykolog – kvinnornas drömyrke

Äldre mer oroade för covid-19 men mår psykisk bättre

Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Funktionsnedsättning leder till sämre vård vid psykisk ohälsa

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer