FORSKNING. Arbetsrelaterad ohälsa är inte ett ”kvinnoproblem”, det är ett strukturellt problem som till stor del bygger på olikheter i arbetsorganisation och psykosocial arbetsmiljö mellan olika sektorer. Och de sämsta villkoren återfinns ofta i kvinnodominerade sektorer. Det visar en kunskapssammanställning från Stockholms universitet som letts av psykologiprofessor Magnus Sverke.
På uppdrag av Arbetsmiljöverket har en forskargrupp vid Stockholms universitet gjort en kunskapssammanställning av forskning om sambandet mellan organisatoriska faktorer, psykosocial arbetsmiljö och ohälsa, och huruvida det varierar mellan män och kvinnor. Bakgrunden till uppdraget är att ohälsotalen är högre bland kvinnor än bland män, att kvinnor står för en större andel av sjukfrånvarouttaget och att fler kvinnor än män tenderar att lämna arbetsmarknaden i förtid.
Kunskapssammanställningen visar bland annat att alltför höga krav och begränsade resurser i arbetet generellt hänger samman med lägre arbetstrivsel, en ökad vilja att säga upp sin anställning, och en sämre psykisk och fysisk hälsa. Organisatoriska faktorer och den psykosociala arbetsmiljön formas av hur arbetet är organiserat, och det kan variera mycket mellan yrken, organisationer och sektorer. Höga krav i kombination med begränsade resurser återfinns ofta i kvinnodominerade yrken inom skola, vård och omsorg. Och i dessa sektorer har såväl män som kvinnor av en förhållandevis hög ohälsa.
– Det är viktigt att uppmärksamma att det inte är ett ”kvinnoproblem”, det är ett strukturellt problem snarare än könsrelaterat. Kvinnor och män är till exempel verksamma inom olika sektorer på arbetsmarknaden och det är en ojämn fördelning av kvinnor och män på olika hierarkiska nivåer, säger Magnus Sverke, professor vid Psykologiska institutionen och projektledare för kunskapssammanställningen, i ett pressmeddelande.
Forskargruppen konstaterar att sättet att organisera arbetet – så som det tar sig uttryck i organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö – har betydelse för anställdas hälsa, välbefinnande och engagemang i arbetet, och att sådana samband tycks vara generella och gälla såväl kvinnor som män. Och eftersom könssammansättningen kan variera mycket mellan olika sektorer är en viktig utmaning i det framtida arbetsmiljöarbetet att systematiskt kartlägga hur arbetsvillkoren är ser ut i olika sektorer, yrken och positioner.
Men det finns trots allt redan i dag en gedigen kunskap om vilka organisatoriska och psykosociala faktorer som kan bidra till positiva arbets- och hälsorelaterade utfall, och det är därför angeläget att organisera arbetet på ett sådant sätt att alla har en god arbetsmiljö, såväl kvinnor som män, yngre som äldre, utlandsfödda som svenskfödda i olika yrken, organisationer och sektorer på arbetsmarknaden.
Läs kunskapssammanställningen Kvinnors och mäns arbetsvillkor – betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall som pdf.
TEXT
Peter Örn