Regeringen beslutade för ett år sedan, 12 juni 2014, att utvärdera 2006 års vårdnadsreform med syftet att undersöka hur reglerna har fungerat och om målet, att stärka barnrättsperspektivet, har uppnåtts. En annan uppgift är att kartlägga och analysera orsakerna till ökningen av vårdnadsmål. Nyligen tillfrågades psykolog Jenny Klefbom om att delta som expert i utredningsarbetet.
I den grupp av sakkunniga som utsetts i arbetet med att utreda vårdnadsreformen finns jurister, professorer och socionomer- alla med erfarenhet av vårdnadstvister och vårdnadsfrågor. Jenny Klefbom är ensam psykolog i gruppen. På frågan varför hon tackade ja att medverka som psykologisk expert, svarar hon:
– Det gick inte att säga nej. Jag ser att nuvarande lagstiftning leder till en väldig massa problem och det drabbar många vuxna och i slutändan barnen, som är de som får betala det högsta priset. Det är uppenbarligen så att lagstiftningen inte har haft den effekt man avsåg. I mitt arbete som psykolog möter jag ofta människor som befinner sig i olika typer av vårdnads- och umgängestvister. Jag anser att samhället behöver ha tydligare beredskap att lösa och bättre medel att gripa in när vuxna uppenbarligen inte förmår att lösa sina problem för barnens bästa, säger psykolog Jenny Klefbom.
Vad kan du som psykolog bidra med?
– Alla i gruppen har stor erfarenhet av vårdnadstvister och vårdnadsfrågor. Det som är unikt för mig som psykolog är min kunskap om barns utvecklingspsykologi, som ju är jätteviktigt att ta hänsyn till när man ska fatta konkreta beslut om vad barn ska klara av, hantera, förstå och förstå konsekvenserna av. I mitt arbete kommer jag ofta i kontakt med vuxna och barn som har kommit i kläm. Det händer också att jag vittnar som sakkunnig vid vårdnads- och umgängestvister i rättegångar, säger Jenny Klefbom och fortsätter:
– Jag märkte att de andra var angelägna om att ta del av mina kunskaper, det var uppenbart att de verkligen ville ha in ett barnpsykologiskt perspektiv i det här, vilket är mycket positivt. Men det är oerhört komplexa frågor som ska täcka väldigt många omständigheter och måste få ta sin tid, man måste väga för eller emot. Det är ett grannlaga arbete.
Den sakkunniga gruppen ska träffas ungefär en gång i månaden i drygt ett års tid för att diskutera olika frågeställningar. I uppdraget ingår bland annat att ta ställning till: om reglerna om gemensam vårdnad kan behöva ändras, hur föräldrars möjligheter är att nå en samförståndslöning i mål om vårdnad, om boende och umgänge kan utvecklas och förbättras, hur barnets rätt att komma till tals kan stärkas, vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att säkerställa att riskbedömningarna görs i tillräcklig utsträckning och att dessa bedömningar är av hög kvalitet.
Utredaren ska lämna förslag till författningsändringar och andra åtgärder som kan behövas, och uppdraget ska presenteras senast 28 oktober 2016.
TEXT
Kajsa Heinemann