FORSKNING. Bara en av tre tidskrifter som publicerar metaanalyser för att peka på den effektivaste psykoterapin begär in uppgifter från granskarna om icke finansiella intressekonflikter. I de fall det görs är det få granskare som frivilligt uppger sådana, trots att de är relativt vanliga. Det framgår av en ny studie publicerad i BMJ.
En metaanalys av psykoterapiforskning ska ge en mer balanserad bild av vilka metoder som verkligen fungerar, än vad som är fallet vid en enskild studie. Men psykoterapiforskningen har problem med icke finansiella intressekonflikter, visar en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften BMJ Open. Sådana intressekonflikter kan handla om att granskaren vid metaanalyser själv är tränad i och arbetar med en specifik psykoterapeutisk metod, eller på annat sätt är försvarare av metoden. Det kan också handla om att metaanalysen inkluderar studier som granskaren själv har gjort.
Forskarna bakom studien i BMJ har gått igenom 95 metaanalyser där psykoterapeutiska metoder utvärderats. I fyra fall av fem hade tidskrifterna bett forskarna som genomfört metaanalyserna att deklarera eventuella ekonomiska intressekonflikter. Men då det kom till icke finansiella intressekonflikter gjorde bara en av tre tidskrifter det. Och när tidskrifterna gjorde det så var det bara fyra forskare som frivilligt uppgav sådana.
Det är osannolikt att resultatet skulle peka på att sådana intressekonflikter är ovanliga inom psykoterapiforskning, skriver författarna bakom genomgången i BMJ. I exempelvis 34 av de 95 metaanalyser som ingick i genomgången inkluderades en eller flera studier som granskaren själv ansvarat för. Det är i sig inget som strider mot forskningsetiken men det signalerar ändå en potentiell konflikt, skriver författarna.
De 34 metaanalyser som även inkluderade granskarnas egna studier undersöktes ytterligare för att se om granskarnas slutsatser överensstämde med rådande uppfattning om en metods överlägsenhet. 15 av de 34 metaanalyserna gick emot den uppfattningen, vilket kan tolkas som tecken på att granskaren i flera fall hade ett egenintresse i sina slutsatser.
Det krävs ett större mått av transparens inom psykoterapiforskningen, skriver författarna till studien i BMJ. Forskare bakom metaanalyser kanske inte uppsåtligt fuskar eller medvetet förvränger resultat, men det saknas ofta en tillräckligt stor insikt om betydelsen av att deklarera icke finansiella intressen och om vad sådana innefattar. Tidskrifter bör också uppvisa en större vaksamhet kring detta, skriver författarna.
Läs hela studien i BMJ Open
TEXT
Peter Örn
